Låt oss diskutera ”Orange is the New Black”

Orange is the New Black är en tv-serie på Netflix.

Serien är inspelad av Netflix, det vill säga den är inspelad direkt för att visas i en streamningtjänst där vi som tittare kan se hur många avsnitt vi vill i ett streck, vi är inte beroende av när serien sänds i någon tv-kanal. Detta förändrar inte bara vårt sätt att se på tv utan också hur tv-serien skapas, hur de läggs upp dramaturgiskt.

När jag nu sett alla 13 avsnitt känner jag att jag vill diskutera serien, den var väldigt stark.
OBS! Om du inte har sett hela serien än ska du nog inte läsa vidare. Min diskussion förutsätter att du sett serien. Jag kommer inte att skriva hur det slutar, men det går ändå att lista ut en del om du läser mina tankar, tror jag.

TV-serien skildrar hur Piper Chapman (spelad av Taylor Schilling), en trettioårig kvinna från övre medelklassen i USA, hamnar i ett kvinnofängelse, dömd till 15 månader. Serien bygger på en självbiografi av Piper Kerman som släpptes 2010. Kerman satt i fängelse i femton månader mellan 2004 och 2005.

Piper, i tv-serien, var vild när hon var i tjugo års-åldern och hade då ett förhållande med en spännande kvinna som var internationell knarklangare. Vid något tillfälle hjälpte Piper till att smuggla pengar, men aldrig narkotika. Förhållandet tog slut och Piper levde ett bra liv, följde lagen och träffade Larry som hon förlovade sig med och är på väg att gifta sig och skaffa barn när FBI ringer på. Tio år efter att hon smugglat pengar för drogkartellen åker hon fast och får 15 månaders fängelse. Preskriptionstiden för brottet är tolv år.

Egentligen är det inte trovärdigt att hon skulle dömas till fängelse. Inte i Sverige i alla fall. Eftersom hon levt lagligt i tio år skulle ett fängelsestraff snarare förvärra livet och öka risken att hon blev kriminell. I Sverige skulle hon dömts till villkorligt, det är jag övertygad om. Egentligen tror jag det skulle vara samma sak i USA, speciellt eftersom hon är vit och från övre medelklass. Men då hade det ju inte blivit någon film, så för att följa tv-serien får vi acceptera att hon fått fängelsestraffet, som hon förresten inte döms till utan får i en uppgörelse. Hennes advokat menar att chansen skulle vara stor vid en rättegång att hon fick ännu strängare straff, eftersom det var för en drogkartell hon smugglade pengar.

Att följa en mängd kvinnoöden i ett fängelse för kvinnor är mycket intressant. Kvinnoporträtten växer och vi får se flera bakgrundsskildringar av kvinnors öden. Med tanke på att det under åren gjorts en hel del skildringar av män i fängelse är det givande att få se en skildring av kvinnor i ett kvinnofängelse. Jag har ju aldrig varit i något kvinnofängelse, ändå känns skildringen äkta. Jag förstår att den som skrivit vet vad hon skriver om. Det är tydligt.

Våld och övergrepp och korrumperad personal brukar det finnas gott om i skildringar av fängelser med män. Det förekommer också i kvinnofängelser, men mer smygande, mer under ytan.

TV-serien skildrar suveränt massor av olika kvinnoöden och skådespelarna är oerhört skickliga och väl valda. Vi får se hur en kvinna som verkligen skött sig och har någon som väntar på henne efter fängelset och har alla förutsättningar för att leva ett lagligt liv ändå inte blir frigiven. Hon har suttit många år i fängelset för att hon hämnades en ung kvinna som blivit våldtagen och slagen av en rik vit man. En annan kvinna blir däremot villkorligt frigiven, men har inte en chans att klara sig eftersom hon inte har någonstans att bo och inget arbete. Hon ser till att snabbt komma tillbaka till fängelset, där hon trots allt har en egen säng.

Serien har uppenbart ett budskap. Institutioner som fängelser förstör människor. En laglydig medborgare, som Piper, har inte en chans i den hårda miljön. Den som inte kommer från hård underklassmiljö klarar sig inte i det hårda livet i fängelset.

När jag såg slutet på första säsongen tänkte jag att det borde vara omöjligt att göra en fortsättning. Jag tänkte: nu kommer äntligen en tv-serie som inte försöker mjölka ut allt och göra fortsättning på fortsättning på ett urvattnat sätt. Men en fortsättning är tydligen på gång. SVD skriver:
En andra säsong av ”Orange is the new black” är redan beställd. Jag jublar och viker den bekvämaste tv-overallen så den är redo för nästa omgång. Detta är en serie att sluka i sin helhet.

Eftersom serien bygger på verkliga händelser och den verkliga Piper ”bara” satt inne i femton månader kan jag tänka mig vad som då händer efter det som hände i slutet av första säsongens sista avsnitt. Det måste betyda att vita behandlas bättre inom det amerikanska rättsväsendet än svarta, vilket vi ju redan vet, i och för sig. Speciellt om den vita personen kommer från övre medelklass, kan jag tänka mig.

Budskapet är starkt: fängelser förstör människor. Det är ett starkt budskap, väl presenterat och jag får ont i magen när jag tänker på hur många liv som förstörts på grund av det rättssystem vi har i västvärlden. Hur många unga människor, både män och kvinnor, som skickas till olika institutioner när de hamnat snett och där lär sig att fördjupa sitt beteende utanför samhället, istället för att vi satsar på att ge stöd och var och en så den kan hitta rätt. Som att varje människa blir stämplad när den hamnar på institution och inte längre betraktas som en fullvärdig medborgare – och därför inte har kraft att ta sig ur droger och kriminalitet.

Orange is the New Black är stark och skrämmande och jag blir förfärligt ledsen över hur många liv som förstör på grund av vårt samhälles sätt att förminska människor.

Relaterat: Dagens Nyheter