Stockholm rockar loss i Gamla Tryckeriet: Stockholm Rock Out, dag 1

Gamla tryckeriet i Alvik är en bra lokal för en hårdrockfestival. Ni vet, en stor lokal med industri-känsla med höga pelare och högt i tak. Där arrangeras Stockholm Rock Out i helgen. På fredagseftermiddagen 10 september ylade de första gitarrerna igång och första trumvirvlarna angav takten.

Om du gillar hårdrock bör du ta dig till Alvik och det Gamla Tryckeriet, Hårdrockfesten fortsätter från lunch och långt in på natten på lördagen. Sedan återkommer festivalen 16 oktober, så vi har en chans till att uppleva äkta hårdrocksatmosfär.

Men också om du gillar lite nya upplevelser tipsar jag dig att dra dit: Det är skön stämning, skönt folk och det är roligt att se alla som ansträngt sig och färgat håret mörkt eller ljust, har hårdrockskläder och attiraljer. När det gäller hårdrock är publiken lika kul att se på som banden. Andra är lite enklare, i
jeans och tshirt – avslappnad, prestigelöst och rebelliskt. vi behöver sådant som motvikt till det alltför städade arbetslivet på Stockholms-kontoren.

Mina tankar kring banden är utifrån min synvinkel, jag lyssnar mycket på musik men inte så mycket på metal och hårdrock, så det blir lite utifrån en indiepopälskares synvinkel.

Tyvärr missade jag första bandets spelning: Killer Clan av FUN. Nästa band var Dirty Penny. Riktigt rå rock med en gitarrist med bar överkropp. Sångaren påminde mig på något sätt om Axl Roses, jag vet inte varför. De två sista låtarna de spelade var riktigt bra, speciellt den där gitarristen hade ett långt soloparti. Tyvärr vet jag inte vad de låtarna heter, men kanske något fan till Dirty Penny hittar hit och kan berätta det i en kommentar.

Som alltid på en festival hittar jag ett nytt favoritband också. Ett band jag inte hört tidigare men gillar så mycket att jag kommer att ha koll på det i fortsättningen och försöka få tag på skivor från dem.
Jag hittade inte bara ett sådant band utan två: det norska hårdrockbandet Wig Wam och det italienska Killing Touch.

När Wigwam kom in på scenen var lätt absurt: basisten och gitarristen hade cowboyhattar som om de kom från Texas. Som tur var gjorde de inte det.
Sångaren Glam hade en åtsittande overall som smet längs kroppen som tajts. Han jobbade mycket med att få igång publiken, han försökte få dem att klappa med, sjunga med och med jämna mellanrum ropade han ”How are you Stockholm?”
De tog en halvtimme men sedan fick bandet igång publiken riktigt bra. En och annan hade mumlat något om norska hårdrockband, men jag tror de fick ge sig för norrmännen raka hårdrockspop.
Till sista låten kom Glam in som indianhövding med en enorm fjäderskrud.
Då fick han verkligen igång nästan hela publiken att sjunga med i refrägen: ”Living in my fantasy”.

Ett annat band med rak hårdrock är Killing Touch. Det var första gången bandet spelade i Sverige, berättade sångaren på scenen. Bandet hade en medlem på keyboard, vå gitarrister, en basist, en trummis och sångare.
Jag gillar när banden har en keyboard med också, det blir en annan klang i hårdrocken som jag lättare faller för.

Damn Delicious var också kul att höra, även om trummorna rätt ofta dominerade rätt mycket. Finns det någon hårdrockstil som heter trummetal?

Star rats kör en mer industrismutsig rock och har en sångare som pratade mer än sjöng.
Den genren kallas ”Sleazerrock” berättade en man i publiken. Jag vill beskriva det som att hiphop möter deatchmetal. Fast nu är jag ingen expert på hårdrocksgenre.

Pretty Boyfloyd var en positiv bekantskap också.
– De kör klassisk glamrock från tiden innan Nirvana kom och förstörde, sade en man i publiken som väntat på just den spelningen
Många gillade bandets musik helt klart, det var en hel del som dansade med.

Riktigt kul var det att se Lizzy Borden som spelar bloddrypande hårdrock. Sångaren kom först in i dödens svarta kåpa och med två striptease-dansöser vid din sida. Efter några låtar kom han in vitsminkad och läskig. Efter ytterligare någon låt kom han in med en dödsskalle i handen.

Arrangörerna av Stockholm Rock Out är jätteaktiva på Facebook där du kan följa en hel del av vad som händer backstage också. Filmklipp med artister och intervjuer och mycket mer, hittar du där.

Övriga banden som spelade på fredagen var Chris Laney och U.D.O.

Jonas var med och tog massor av bilder, så det kommer fler inlägg från Stockholm Rock Out på Kulturbloggen och vi ska dit på dag 2 också.

Läs även andra bloggares åsikter om Wig vam, Stockholm Rock Out, hårdrcok, rockmusik, Alvik, Lizzy Borden, Killing Touch