Nu har jag lyssnat på Bo Kaspers nya album 8 om och om igen. Det är ett sådant album som växer med lyssningarna.
Första gången jag lyssnade på skivan tyckte jag det var lugn, skön musik, men inte något särskilt, inget som stack ut. En bra skiva att ha i bakgrunden medan man sitter och dricker te och pratar med några vänner.
Men när jag lyssnat fler gånger fastnar den alltmer. Jovisst, det är fortfarande ett skiva att ha på när höstmörkret sänker sig och man sätter sig i köket och värmer sig med te.
Stunden som den här, öppningsspåret är nog mitt favoritspår. Fast det beror lite på mitt humör, vilket spår som fastnat med för dagen.
Jag håller helt enkelt med SVD:s recensent:
Den souliga poppen spretar åt många håll, här finns partier som känns inspirerade av 70-talets folksoul (Stunder som den här) medan andra (Brev) drar mer åt de bättre och mer nedtonade stunderna av U2. Kontrasterna mellan exempelvis den skäggiga gubb-country-bluesen i November och den efterföljande danspopen i Det blir bättre sen är också poängvärda.
Musiktidningen Groove ger betyg 4.
Andra bloggar om: skivnytt, Bo Kaspers orkester, BKO, 8