Titel: Body Double
Författare: Hanna Johansson
Publiceringsdatum: 2025.02.19
Jag brukar inte börja mina recensioner på det här sättet, men: den här boken är en av de bästa jag har läst i år. Det finns ett par anledningar till att Body Double sticker ut bland de böcker jag har läst. Hanna Johansson har en litterär stil som jag tidigare inte sett hos särskilt många svenska författare. Jag var tvungen att dubbelkolla om boken verkligen inte var översatt från ett annat språk. Det gläder mig att författare med en distinkt stil, som skiljer sig från mängden, får bli publicerade. Det ger mig hopp.
Jag ska försöka förklara lite närmare vad jag menar med att Johansson har en distinkt stil. Hon använder ett bildligt språk som samtidigt är minimalistiskt. De detaljer hon återkommer till känns nästan symboliska: mineralvatten, brunt läppstift, olja i håret, en halvt uppäten kyckling, en rock. Alla dessa återkommande inslag blir den röda tråden i Body Double – en röd tråd som löper genom en gråblek väg. På så vis skapar Johansson starka scener med endast ett fåtal, noggrant valda detaljer. Resultatet blir först och främst estetiskt, men också fyllt av ett djupt lager av mystik: jag börjar undra vad det bruna läppstiftet symboliserar, vad den ständigt återkommande rocken betyder.
Det här är precis den sorts thriller jag vill läsa. Johanssons anonyma stad, människorna med de suddiga ansiktena, kvinnorna och deras identitet och icke-identitet. Jag tycker om hur jag själv blir en del av det anonyma, förkomna samhället hon beskriver.
Jag försökte komma på om jag hade läst något liknande tidigare, och den enda bok jag kunde tänka på var den franske författaren Emmanuel Carrères roman Mustaschen. De två romanerna befinner sig på ett liknande plan rent genremässigt, men deras litterära stilar skiljer sig markant åt.
Det första jag gjorde efter att ha läst ut Body Double var att köpa Johanssons debutroman Antiken. Jag vill ha mer av hennes kyliga porträtteringar, mer av det feminina, mer av brunt läppstift uppkallat efter vilsekomna kvinnor. Jag vill ha mer av den krypande känslan av stilrent obehag.