• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Norstedts

Bokrecension: Gunilla Thorgrens Franska revolutionens rebell – Obekvämt nära

15 april, 2025 by Anastasia Bark

Titel: Franska revolutionens rebell

Författare: Gunilla Thorgren

Förlag: Norstedts

Utgivningsdatum: 2024.03.01

ISBN:  9789113130996

Hur skriver man en biografi? Det är en fråga jag ofta ställer mig själv. Hur skriver man en bra biografi? En bok kan trots allt inte vara hur lång som helst. Någonstans måste skribenten göra valet att lyfta fram vissa detaljer och att radera andra. Valet av vem skribenten väljer att skriva en biografi om är också väsentligt.

Gunilla Thorgren har gjort ett imponerande val i att lyfta fram den franska dramatikern, aktivisten och feministen Olympe de Gouges (1748–1793), som kämpade för kvinnors och slavars rättigheter. Hon är mest känd för sitt verk Deklarationen om kvinnans och medborgarinnans rättigheter (1791), där hon ifrågasatte revolutionens brist på jämlikhet för kvinnor.

Thorgren har gjort valet att dra ut Olympe ur historiens skuggor. Att på så vis väcka intresse för någon som annars är bortglömd är alltid ett modigt val. Man skulle kunna säga att det rentav är sympatiskt av Thorgren att synliggöra Olympe – en annars märkligt frånvarande gestalt i historieskrivningen. Valet att inkludera Olympe i det historiska minnet är en fin gest, som även kan väcka läsarens intresse för vidare undersökning.

Olympe är definitivt en märklig historisk gestalt. Hon var självlärd men deltog i Upplysningens salonger. Hon var aktiv med att skriva politiska pamfletter, pjäser och opinionsbildande texter om kvinnoförtryck, dödsstraff och slaveri. Allra viktigast: hon var förträffligt medveten om klass och kön, och hur äktenskapet var en ofrihetsinstitution för kvinnor – någonting som får Thorgren att placera henne i boxen ”före sin tid”. Genom att följa Olympe i både den privata och den offentliga sfären – från uppväxt till avrättning – skapar Thorgren en mångfacetterad bild av henne.

Med sin berättarteknik har detta populärhistoriska verk makten att fängsla sina läsare och tillgängliggöra historia för en bredare publik. Med sin berättarteknik skapar Thorgren inlevelse. Franska revolutionens rebell saknar den typ av analytisk fördjupning en vetenskapshistoriker skulle använda sig av, men kompenserar för detta genom att rama in Olympe emotionellt starkt – något som kan vara inspirerande för nyfikna läsare.

Hur kommer det sig i så fall att den här biografin gör mig så obekväm? Delvis är det Thorgrens sätt att ständigt tolka Olympe lite väl fritt och spekulativt, särskilt i ett samtidsperspektiv. Att tolka Olympe ur ett samtidsperspektiv är inte fel i sig. Att arbeta med samtida paralleller är egentligen oundvikligt, men när Olympe blir en ”70-talsfeminist i fel århundrade” – och likartade uttryck – skaver det en aning. Levde Olympe egentligen i fel århundrade? Behövde kanske inte 1700-talet också en kvinnlig rebell? Att Olympe var radikal och banbrytande – behöver det innebära att hon var före sin tid, eller till och med att hon tillhör vår samtid?

Thorgrens sätt att tolka det förflutna mindre och använda det mer för att bekräfta samtida värderingar är en aning obekvämt. Den tydliga ideologiska linjen är inte negativ i sig, men att Olympe ”påminner mer om 1970-talets feminister. Men mycket modigare. Kanske var hennes mod mer likt alla de unga kvinnor i Iran som nu, 2023, kräver rätten till liv och frihet. De som fängslas, våldtas och dödas.” – det blir en aning alltför överdriven skildring, som dessutom är bristfällig gällande kontexten, både kring det samhälle Olympe levde i och den situation de iranska kvinnorna 2023 befann sig i. (De iranska kvinnorna nämns endast en enda gång i hela boken, och författaren väljer bara att jämföra de två situationerna utan att förklara varför de är lika.) Denna sorts jämförelse, som saknar all analys, blir slarvig. Det feministiska perspektivet dominerar; all annan kontext försvinner.

Franska revolutionens rebell behövde inte vara en vetenskaplig uppsats, men det hade inte skadat boken om den haft en tydligare källkritisk förankring, en mer analytisk komplexitet och en respekt för det historiska ”annorlunda” i sin samtid – utan att försöka placera det i en annan tid.

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: franska revolutionens rebell, gunilla thorgren, Norstedts

Hanna Johanssons Body Double står ut

25 mars, 2025 by Anastasia Bark

Titel: Body Double

Författare: Hanna Johansson

Förlag: Norstedts

Publiceringsdatum: 2025.02.19

ISBN: 9789113129099

Jag brukar inte börja mina recensioner på det här sättet, men: den här boken är en av de bästa jag har läst i år. Det finns ett par anledningar till att Body Double sticker ut bland de böcker jag har läst. Hanna Johansson har en litterär stil som jag tidigare inte sett hos särskilt många svenska författare. Jag var tvungen att dubbelkolla om boken verkligen inte var översatt från ett annat språk. Det gläder mig att författare med en distinkt stil, som skiljer sig från mängden, får bli publicerade. Det ger mig hopp.

Jag ska försöka förklara lite närmare vad jag menar med att Johansson har en distinkt stil. Hon använder ett bildligt språk som samtidigt är minimalistiskt. De detaljer hon återkommer till känns nästan symboliska: mineralvatten, brunt läppstift, olja i håret, en halvt uppäten kyckling, en rock. Alla dessa återkommande inslag blir den röda tråden i Body Double – en röd tråd som löper genom en gråblek väg. På så vis skapar Johansson starka scener med endast ett fåtal, noggrant valda detaljer. Resultatet blir först och främst estetiskt, men också fyllt av ett djupt lager av mystik: jag börjar undra vad det bruna läppstiftet symboliserar, vad den ständigt återkommande rocken betyder.

Det här är precis den sorts thriller jag vill läsa. Johanssons anonyma stad, människorna med de suddiga ansiktena, kvinnorna och deras identitet och icke-identitet. Jag tycker om hur jag själv blir en del av det anonyma, förkomna samhället hon beskriver.

Jag försökte komma på om jag hade läst något liknande tidigare, och den enda bok jag kunde tänka på var den franske författaren Emmanuel Carrères roman Mustaschen. De två romanerna befinner sig på ett liknande plan rent genremässigt, men deras litterära stilar skiljer sig markant åt.

Det första jag gjorde efter att ha läst ut Body Double var att köpa Johanssons debutroman Antiken. Jag vill ha mer av hennes kyliga porträtteringar, mer av det feminina, mer av brunt läppstift uppkallat efter vilsekomna kvinnor. Jag vill ha mer av den krypande känslan av stilrent obehag.

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: body double, hanna Johansson, Norstedts

Valar, olja och vårt gemensamma öde i Petra Rautiainens ”Havets minne”

11 mars, 2025 by Anastasia Bark

Havets minne

Författare: Petra Rautiainen

Utgivningsdatum: 2024.08.28

Översättare: Marjut Hökfelt

Förlag: Norstedts

ISBN: 9789113130453

När jag gick i gymnasiet hade jag en biologiuppgift där jag skulle skriva en uppsats om valar. Tyvärr blev jag sjuk precis när det var dags att skriva. Jag minns hur jag halvligger i min tonårssäng och försöker få ihop en uppsats som åtminstone ska bli godkänd. Jag läser om valar. Jag tänker på valar, omtöcknad och dimmig i huvudet. Hur förvirrad jag än är, blir det tydligt för mig hur viktiga valarna är för ekosystemet.  

Några veckor senare får jag reda på att jag fått högsta betyg på uppsatsen, trots att jag inte var i något vidare tillstånd när jag skrev den. Jag minns inte längre exakt vad jag skrev om valarna den gången, men sedan dess har jag känt en viss närhet till dem och deras öde.  

Valar, olja, människor och deras sammanflätade existens är just vad Petra Rautiainens ”Havets minne” handlar om. Rautiainens roman påminner en aning om Sanna Samuelssons ”Mjölkat” från 2023. Båda romanerna är ärliga i sina skildringar av djuren – valen, kon – och deras relation till människan. I ”Havets minne” möts än en gång det naturliga och det artificiella, det sinnliga och det destruktiva: valen och oljan. Valen reduceras inte till en liten bild på WWF:s hemsida eller en ”Rädda valarna”-pin på jackan – den blir något personligt, något som, trots sin storlek, lyckas krypa in under karaktärernas hud. ”Havets minne” är ett manifest i medkänsla. Men medkänsla kommer inte alltid lätt. Ofta står mycket i vägen.  

För ett par månader sedan satt jag vid middagsbordet med några koreaner som nämnde i förbifarten att de nyligen hade ätit valkött. Jag reagerade starkt, särskilt eftersom valjakt inte är lagligt i Korea. Jag hade alltid associerat Japan och Norge med valfångst, men inte Korea. Det är förbjudet att jaga val där, men om en val av misstag fastnar i ett fisknät blir det lagligt att sälja köttet. Därför är det inte ovanligt att valkött används vid förfädersriter.  

Det fick mig att undra: om det finns en efterfrågan på valkött, hur vanligt är det egentligen att valar fångas av ”misstag”? Är en olyckshändelse alltid en olyckshändelse?  

Vi lever i en värld där många liknande ”misstag” och ”olyckshändelser” sker. Hur vi hanterar vår samlevnad med naturen beror på en mängd faktorer. Faktum är att alla anpassar sig – och att många tvingas anpassa sig till sådant som är destruktivt. ”Havets minne” tar upp dessa frågor på ett både subtilt och djuptänkt sätt. Likt ”Mjölkat” väcker den tankar om hur även människan en gång i tiden var en del av havet, hur valen inte var det, hur våra öden korsas och möts någonstans i minnet – inte bara om valar, utan om vårt gemensamma öde.  

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: Havets minne, Norstedts, Paula Rautiainen

Fady Joudahs bok utan en titel […]

6 februari, 2025 by Anastasia Bark

Författare: Fady Joudah

Översättare: Johannes Anyurus & Athena Farrokhzads

Förlag: Norstedts 

Utgivningsdatum: 2024-11-24

ISBN: 9789113139845

Ibland känns det ofattbart att två olika personer, vid samma tidpunkt, kan ha så olika upplevelser. Här sitter jag i sängen med migrän och äter ett äpple, samtidigt som någon, i samma stund, sitter i sitt badkar och hoppas att en bomb inte ska falla ner på hens hus. Samtidigt har någon annan varken hus eller badkar att gömma sig i. Jag äter ett blodrött äpple, någon annan har blod som rinner längs dennes hud. Det känns inte rättvist, men å andra sidan är det få saker som känns rättvisa överhuvudtaget.

Egentligen vill jag inte använda min röst i den här recensionen för att berätta hur orättvist jag tycker att saker och ting är. Jag vill bara konstatera att mycket känns ofattbart.

Den här recensionen är svår att skriva. Jag vet inte riktigt vad jag ska bidra med. Jag vet inte vilken vinkel jag ska recensera Fady Joudahs dikter utifrån. Det finns så mycket jag skulle vilja skriva, men samtidigt så lite jag faktiskt vill säga. En del av mig vill bara sitta en stund i tystnad och tänka på Joudahs ord, låta dem sjunka in, djupt i hjärtat. Hur som helst ska jag göra ett så gott försök som möjligt med den här recensionen – i ord som jag hoppas återspeglar åtminstone någon sorts meningsfull tystnad.

Jag vill börja med att säga att jag inte bedömer dikter litterärt. Jag är inte tillräckligt mycket av en expert för att göra det. I stället bedömer jag dikter och lyrik utifrån vad de får mig att känna – och de här dikterna fick mig att känna mycket. Om det finns någon litterär kommentar som bör lyftas fram, så är det Johannes Anyurus och Athena Farrokhzads suveräna översättning av Fady Joudahs dikter. Bland det ofattbara finns nämligen även översättningar av dikter. Som någon som inte arbetar med översättning kan jag ändå ana hur det går till när prosa översätts, men att kunna återge ett djupt känslotillstånd i en samling översatta dikter – det kan jag inte annat än att förundras över.

Det är alltid lite synd att inte kunna läsa dikter i deras originalform, men att åtminstone få en inblick i det Fady Joudah har skrivit är jag tacksam för. Översättarna har lyckats fånga ett djupt känslotillstånd, skrivet i blod.

Dikter – för mig i alla fall – handlar sällan om förståelse. Jag kan inte förstå det Fady Joudah känner. Jag kan egentligen inte fullt ut förstå hur någon annan känner sig. Däremot kan jag känna. Om än bara en bråkdel av det Joudah skriver, så kan jag ändå känna det.

Vad är det då jag känner? Tystnaden. Sorgen. Ljuset, livet och kärleken. Jag känner att jag måste läsa vartenda ord i den här boken, trots att huvudet bultar, trots att jag kanske inte borde sitta uppe med en bok i knäet. Jag känner att jag vill applådera – från de första raderna i den här diktsamlingen, fram till det sista ordet i Johannes Anyurus och Athena Farrokhzads efterord. 

Arkiverad under: Bokrecension, Recension, Toppnytt Taggad som: [...], Fady Joudah, Norstedts

Bokrecension: den mångfacetterade Djävulsboken av Asta Olivia Nordenhof

28 juni, 2024 by Anastasia Bark

Titel: Djävulsboken
Författare: Asta Olivia Nordenhof
Förlag: Norstedts
Översättning: Johanne och Khashayar Naderehvandis
Utgiven: 2024-01
ISBN: 9789113111339

Tid: lite före midnatt. Låt: Mitskis Washing Machine Heart, Should’ve been me. Sällskap: Asta Olivia Nordenhof, och djävulen. 

Djävulsboken är den andra delen i en heptalogi utifrån branden på färjan Scandinavian Star. Utan att riktigt veta vad jag gav mig in på började jag med bok två i heptalogin, utan att ha läst den första delen. Däremot har jag bestämt mig att jag ska läsa alla de andra delarna. Jag kan inte stå emot att inte läsa dem när de väl blir publicerade. Enligt Norstedts slutade den första boken med att en man vid namn T. ringer huvudpersonen Kurt och övertalar honom om att investera i ett rederi. Djävulsboken handlar på sätt och vis om denne T., men i stället för att ”gå in i hans huvud” blir T. en sorts makaber skugga som hänger i tystnad över boksidorna. Kanske är T. djävulen själv.

Djävulsboken har lite med kryssningsbåtar att göra, och ändå finns det någonting ytterst klaustrofobiskt i Asta Olivia Nordenhofs prosa, någonting som stämningstvist påminner om ingenting annat än just en kryssningsbåt, eller snarare en kryssning som gått mycket fel. Titanic, M/S Estonia, Scandinavian Star, MV Sevol är alla namn associerade med obehagliga tragedier. Det påminner mig om Hotel California där man närsomhelst kan checka ut, men aldrig lämna stället. Det är nästan ironiskt att så många äldre män som tar Finlandskryssningen sjunger just den låten på karaoke. Jag brukade skratta åt det, men nu skrattar jag inte längre. Nu slits jag i bitar (pengarlappar) – allt tack vare Asta Olivia Nordenhof och de suveräna översättarna Johanne och Khashayar Lykke Naderehvandis.

Nå, är det då möjligt att älska under kapitalismen (frågan som författaren försöker svara på i den här boken)? Men frågan må lika gärna vara ”Är det möjligt att veta vad det är att älska under kapitalismen”? I sin bok Kapitalistisk realism försöker Mark Fisher att övertyga sina läsare om att det inte går att hamna utanför kapitalismen – vad man än gör, hur mycket man än kritiserar, hur mycket anti man än är –, vilket påminner mycket om den sortens klaustrofobi som Asta Olivia Nordenhof skapar i Djävulsboken. Jag vet inte om Nordenhof egentligen besvarar sin egen fråga i boken, däremot beskriver hon hur det går till när man älskar under kapitalismen (svaret är: med knivar). Men om kärlek är motsatsen till våld, då vet jag inte längre om det ens går att svara på någon av de här frågorna. 

Boken är uppdelad i fyra delar. En av de delarna är en novell som huvudkaraktären skriver medan hon befinner sig i karantän i en lägenhet i London. När karantänen är slut ska hon resa hem igen, och då ska novellen vara färdigskriven. Närheten varar lika länge som instängdheten. Själv sitter jag i vardagsrummet och kan inte slita mig från denna mångfacetterade berättelse – en dans på knivar med djävulen, ett skrik, ett manifest, en hymn till vad som kunde ha varit kärlek, men i stället blev en tunnel som leder en till någonting mycket mörkt (kanske är det botten av havet där en hel del sjunkna kryssningsbåtar nu vilar).  

Arkiverad under: Bokrecension, Litteratur och konst, Recension, Toppnytt Taggad som: Asta Olivia Nordenhof, Bokrecension, Djävulsboken, Norstedts

  • Sida 1
  • Sida 2
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: One to One: John & Yoko – en underbar mosaik av musik, konst, politik, poesi och solidaritet

One to One: John & Yoko Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: One to One: John & Yoko – en underbar mosaik av musik, konst, politik, poesi och solidaritet

Filmrecension: Uppskjuten tid – en filosofisk betraktelse om tiden under pandemin

Uppskjuten tid Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Uppskjuten tid – en filosofisk betraktelse om tiden under pandemin

Filmrecension: The Legend of Ochi – ett monstruöst och pretentiöst skrotupplag

The Legend of Ochi Betyg 1 Svensk … Läs mer om Filmrecension: The Legend of Ochi – ett monstruöst och pretentiöst skrotupplag

Efter sju år – [ingenting] släpper nytt album och åker på turné

I höst, 2025, släpper[ingenting] ett … Läs mer om Efter sju år – [ingenting] släpper nytt album och åker på turné

Fulländning av skenbart enkel formel – Slottsskogen av Anders Boson Jazz Ensemble

Anders Boson Jazz … Läs mer om Fulländning av skenbart enkel formel – Slottsskogen av Anders Boson Jazz Ensemble

Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan – en stillsam hyllning till berättandets kraft.

Titel: Tre äpplen föll från … Läs mer om Tre äpplen föll från himlen av Narine Abgarjan – en stillsam hyllning till berättandets kraft.

Virtuos och vacker salsajazz attraherar med sina pendlingar – Roberto Fonseca Quartet på Kungsbacka Teater

8/5 2025 Kungsbacka Teater Hade … Läs mer om Virtuos och vacker salsajazz attraherar med sina pendlingar – Roberto Fonseca Quartet på Kungsbacka Teater

Stockholms Internationella Seriefestival är tillbaka i maj

Årets festivalbild, tecknad av Ditte … Läs mer om Stockholms Internationella Seriefestival är tillbaka i maj

I juni öppnar den första stora Bridgertonutställningen på Skoklosters slott

– Målet är att alla besökare, inte minst … Läs mer om I juni öppnar den första stora Bridgertonutställningen på Skoklosters slott

Kuvandet av hormoner skildras med enorm emfas i maxad musikalutlevelse – Spring Awakening på Göteborgs Stadsteater

Manus och sångtexter: Steven Sater … Läs mer om Kuvandet av hormoner skildras med enorm emfas i maxad musikalutlevelse – Spring Awakening på Göteborgs Stadsteater

Annika Norlin & Jonas Teglund kommer till Vintervikens Trädgård för att spela albumet En tid att riva sönder

Den 22 & 23 maj 2025 kommer Annika … Läs mer om Annika Norlin & Jonas Teglund kommer till Vintervikens Trädgård för att spela albumet En tid att riva sönder

Hjord av marionettdjur flyr 20.000 km till Sverige för att varna om klimatkrisen

THE HERDS i Lagos, Nigeria den 19 april … Läs mer om Hjord av marionettdjur flyr 20.000 km till Sverige för att varna om klimatkrisen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Hos sajten Casinodealen hittar ni alla svenska casinobonusar som nya spelare kan ta del av.
Engelska casinon
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2025 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in