August Eriksson
Overgrown & Intertwined
4
Inspelad under konsert på Musikaliska kvarteret 16-17/3 2024
Inspelning och mixning: Gustav Alte
Producent: August Eriksson
Varva Records
Releasedatum: 22/11 2024
August Eriksson är den senaste kontrabasisten i Ellas kapell och han har spelat med bland andra Isabella Lundgren och gitarristen Agnes Persson. På sitt debutalbum tar han klivet in i komponerandet genom att lansera sju original i livetappning. Detta skedde under ett exklusivt gig på Blinda tigern. Vill omgående komma med ett utlåtande om ljudkvalitén. Gustav Alte förtjänar en guldmedalj för sin insats att fånga energin, klangen från varje instrument. Att lyssna i förstklassiga hörlurar känns som vore man på plats och suger åt sig vad som händer. 28-åringen från Södertälje basar för en hängiven sextett vars sättning är lite udda. Två saxofonister ingår liksom gitarrist men ingen pianist, däremot kompletterar vibrafonist. På blås hörs tenoristen Jonas Liljeberg (Svenska Folkkvartetten) och Karolina Almgren (Sisters of Invention, Karolina Almgren Kvintett) på sopransax medan vibrafonist-virtuosen heter Jesper Söderqvist och elgitarristen Davis Kontra. I rytmsektionen huserar bandledaren tillsammans med trumslagare Okko Saastamoinen.
Musiken beskrivs i termer av reflekterande, opolerad och frodig med otyglade improvisationer jämte fokus på samspel, explosioner och stämningsfulla passager. Enligt mina öron står hans sound på tre ben. Först och främst elastisk bopp genomsyrad av Blue Note – katalogen från 60- och 70-tal inklusive influenser från West Side Story. Därutöver doser av ECM-stuk och yster fri jazz bag. Vad beträffar specifika referenser som poppar upp hos mig, skulle de kunna vara en kombination av slumpens skönhet och medvetna val influerade av studier. Kuriöst nog snappade jag upp rubrik från kollega vars omdöme var rakt motsatt, eftersom han ansåg albumet vara nyskapande.
Dokumentationen av konserten inleds som sig bör med ett både frejdigt, pregnant och inkännande solo på kontrabas. Blir förtjust i den böjliga tidlösa be bop som därefter tar vid. Sannolikt för att det gynnar liveformatet är längden på låtarna rejält tilltagna. Solister avlöser varandra när kompositioner byter skepnad längs vindlande upptäcktsresor. Uppskattar hur temperament växlar liksom vilka instrument som exponeras och avlöser i uttrycksfulla solon. Speltiden är som sagt generöst tilltagen, vilket innebär att teman kan sträckas ut, kan förändras på fascinerande vis. Cd:n innehåller närmare sjuttiotre minuters musik inklusive applåder. Att det liras live skänker den otyglade musiken en okonstlad och ytterst vital dimension, anmärkningsvärd nerv. August Eriksson styr skeendet med stadig hand utan att påföra något dominerande raster.
Elva minuter långa In Search Of med kreativa tillägg av Söderqvist tillhör de utförligt sammansatta alster vilka gör mig upprymd. I den därpå följande Solemn är det istället Almgrens sopransax som tar över. I en annan sekvens spetsar jag öronen för Liljeberg jambetonade utflykt á la Sonny Rollins. Flera av saxofonisternas energiska sekvenser minner om frihetssträvande banbrytare på 60-talet och framåt. Hur dessa ikoner låter på liveskivor inspelade på jazzklubbar med elektrisk stämning.
Versionen av Lulu´s Back In Town rymmer drygt tio minuters oförblommerad spelglädje. XPSR kastar i omgångar melodiska bottenplattan över bord. Pendlar emellan yster fri jazz-bag och inslag av sökande ECM-estetik. Man slungas ut i obanad terräng och i andra delen blir det rejält utflippat när ensemblen hamnar utanför snitslade spåret. Tuggmotstånd uppstår, åtminstone hos oss som inte är inbitna fans av spräck. Re:wild å andra sidan är en soft, smeksam sak. Intensiva anslaget lättar radikalt ett par minuter innan ett kantigt utbroderat solo av Kontra tar vid, vilket i sin tur avlöses av feature från sextettens kvinnliga medlem. Errol Garners signaturmelodi har valts som avslutning trots avsaknaden av piano. Tolkningen utvecklas till en triumf för vibrafonist och Saastamoinen på vispar.
Unge bandledaren övertygar i egenskap av målmedveten instrumentalist. Att rytmsektionen genomgående förtjänstfullt ramar in ett extremt luftigt sound ska understrykas. Hans stabila sound antingen omsluter eller håller sig mottaglig för öppningar. Låtskrivaren och arrangören August Eriksson är spännande med sin smältdegel av referenser. Ska bli intressant att se hur han fortsättningsvis utvecklas när han förkovrat sig än mer i hantverket.
OBS 15/1 äger releasekonsert rum på Fasching.