Erik Dahl Ensemble
Everyone´s Too Sad For Everything
4
Inspelad i Studio Epidemin Göteborg november 2021 av Åke Linton (också mixning) plus trumpålägg i TONKONTROLL
SVALKA
60:13
Releasedatum: 14/9 2023
Pianisten och kompositören Erik Dahl är i ett musikaliskt perspektiv en särling, någon jag råkar ha ”fått upp öronen för” senaste åren. Frilansaren har en rik flora av produktioner på sitt cv, både skivor och musik för scen. Recenserade här ifjol hans Music For Small Rooms (4/5). Blev generöst nog inbjuden till releasespelning i Kungssten föregående vecka. Var premiär för intim konsert i inspelningsstudion TONKONTROLL, en studio där bland andra den berömde Åke Linton och Charlie Storm huserar. Kompositören har kommenterat hur de tio spåren på skivan med talande titeln Everyone´s Too Sad For Everything kom till. Förklarar att han ville förmedla vad bristen på socialt liv innebar under pandemin. Den dystra, smått absurda titeln snappades upp från en bok. ”Det är något hoppfullt att dela sin ledsamhet med andra”. Föregående skiva med ensemblen bestod av en svit. Aktuella skivan består av en kollektion låtar vilka förenas av liktydigt sound.
Även om det kan förefalla otympligt inleds med intryck från releasen. Låtordningen var inte identisk med albumet och möjligen sträckte man ut en smula jämfört med inspelade materialet. Till höger i lokalen håller Dahl till vid piano, synt och datoransluten diskret elektronik. Längst fram står violinisten Anna Cochrane, Anna Malmström från Sallyswag spelandes klarinett och basklarinett samt den i jazzsammanhang välkände träblåsaren Andreas Thurfjell som trakterar alt- och barytonsaxofon plus klarinett. Bakom dem syns rytmsektionen i form av Viktor Reuter på kontrabas jämte trumslagare William Soovik -satte härom året samman lyckade projektet Gothenburg Art Ensemble i samarbete med Malin Wättring. Har haft glädjen att stöta på dessa kvalificerade musiker i i skiftande sammanhang.
Anteckningar från sällsamma livemusiken: Mörker och hopp sprids om vartannat, Ibland uppstår tätnande dramatik och en diffus känsla av oro. Finns absolut ett elegiskt grundackord som stundtals lockar fram bilder. Noterar hisnande vackra övergångar i pendelrörelser från inåtblickande till extroverta utfall. Låt med sfäriskt syntljud skrider fram majestätiskt. Fäster mig vid ett omtumlande avsnitt inriktat på att skildra grader av ångest, kanske rent av otäcka händelser. Lite läskiga toner förändras, införlivar spirande hopp. Det spröda och det robusta går sida vid sida. Plötsligt uppstår ett sugande groove accentuerat av rytmsektionen. Varsamt förflyttas vi ett första skede av en ballad fram till slutackordet, för att därefter vara med om att intensiteten radikalt stegras. Extranumret, placerat som finalstycke på skivan, handlar om den djupt troende huvudpersonen i Stina Aronsons genombrottsroman Hitom himlen. Experimentellt sökande musik reflekterar inkännande ett i sin torftighet tragiskt levnadsöde.
Erik Dahl kliver med sin raffinerade instrumentalmusik obehindrat in i genrer, lika svårplacerbar som geniet Björn J:son Lindh vars influens kan skönjas här och var. Blir förtjust i kammarmusik med stänk av jazz, droppar av nordisk folkvisetradition och avantgardismhöljda dissonanser. I somliga sekvenser uppstår ett attraktivt ambient-flöde. Denna emotionella betraktelse över ett extremt tillstånd kan liknas vid vågrörelser. Ibland krusningar eller skvalp, ibland väderomslag vilket resulterar i upprört hav, upprörda vågor. Starka krafter är genomgående i omlopp, antingen explicita eller latenta under ytan. Toner skiftar stundom organiskt, vid andra tillfällen sker tvära övergångar. Koncentrerade lyssnare dras in i sextettens fullkomliga närvaro, belönas av rik musik i mångfaldens tecken.
Anmärkningsvärda sättningen ger förutsättningar för optimal balans diskant – bas. Enskilda instrument brister några gånger ut i kortare utflykter, inte minst i gripande Too Sad, som rimligen kan betecknas som titellåt med förnämliga features från bland andra Dahl själv, Andreas Thurfjell och Anna Cochrane. Annars är det ett enastående kollektiv, i vissa partier delar av det, vilka distinkt eller med mjukt rundade toner färgar en brokig kompott. Kompositionerna har doppats i ett hav av melankoli med öar som utstrålar strimmor av hopp. Låtar ändrar ibland karaktär, vilket gör dem spännande på ett oberäkneligt sätt. Konstant djuplodande sound framkallar då och då bilder. Stämningen är en logisk konsekvens av pandemin, men också tidsandan för närvarande. Relevant att skjuta in hur uppseendeväckande många av melodierna jag hörde, under Göteborgs jubileumsfirande tidigt på sommaren på Hisingen som gick i moll.
Harmoniken i dels Too Sad, dels The Woods Within gör att dessa stycken bör rankas som odiskutabla instrumentalhits. Enormt fängslande nio och en halvminuters långa Unfolding förtjänar också att lyftas fram extra. Fram tills ett pockande beat införlivas kännetecknas stycket av motsträvigt utmanande harmonik. Finns ett dynamiskt, dramatiskt anslag som påminner om Oddjob. Albumets trösterikt vackra passager kontrasteras djärvt av inslag av sorg och saknad. En god vän till Dahl, också musiker, beskrev inställningen som intellektuell. Samtliga kompositioner och arr kommer som sagt från ensemblens ledare.
Måste påpekas vilket magnifikt, kristallklart ljud Åke Linton försett cd:n med. Instrumenten hävdar sig på precis rätt nivå omgivna av exceptionell rymd. (Just Rymden har ju för övrigt Linton en naturlig koppling till.) Har lyssnat fokuserat ett par gånger i mina Yamaha-hörlurar och hamnat på 4+, således snubblande nära högsta betyg för en föga folklig skiva som troligen kommer ratas av P4.