Verk Argentinsk socialpsykologi. Enrique PichonRivière, operativ grupp och förändring i praktiken Författare Gladys Adamson, Pablo Sapia
Översättare Sören Lander (2020)
Förlag Era Naciente SRB – serien Para Principiantes (For beginners)
Hur effektfull och verklighetsnära är dagens psykiatri? Kan en mix av socialpsykiatri, aktionsforskning och psykoanalys ge något bättre? Det frågade sig den kontroversielle argentinska pionjären inom socialpsykologi, psykiatrikern och psykoanalytikern Enrique Pichon-Riviere (1907-1977). Framgångsrikt lyckades han reformera psykiatrin i Argentina på 50- och 60-talet, vilket sedan spred sig till hela Latinamerika. Hans teoretisk-praktiska metoder tog hänsyn till människors individuella referensramar och behov av sociala nätverk. Han uppfann sitt eget konceptuella, referentiella och operativa schema (ECRO), en metod implicerbar via särskilt bildade så kallade operativa grupper. Han var också mannen som grundlade Argentinas psykoanalytiska sällskap och vägrade patologisera individers svar på vad han menade var en bristfällig miljö.
Under pandemin översattes boken till svenska av gruppsykoterapeuten Sören Lander, men är ursprungligen skriven av Adamson och Sapia – lärljungar till Pichon-Riviére. Till formen är den en i en serie fackböcker ”for beginners”. Baksidestexten framhåller att hans tänkande kan vara ett stöd i vår globaliserade era där det som naturligt binder oss samman har försvunnit. Individen är i kris, menade Pichon-Riviére, och såg ett ökande behov av att ständigt omskapa sociala nätverk. Argentina har i dag ett tiotal undervisningsinstitutioner som förmedlar just hans socialpsykologiska synsätt. Teorin om ECRO praktiseras av flera verksamma än i dag.
Gruppsykoterapeuten Sören Lander, som översatt boken, beskriver på hemsidan, www.pichon.se, hur han först kom i kontakt med Pichon-Riviére:
”Första gången jag överhuvudtaget hörde namnet var under en föreläsning i klinisk psykologi på psykologutbildningen i Göteborg 1985. Den som nämnde honom var Mats Mogren, på den tiden ansvarig för klinisk psykologi-delen på PEG (de två sista åren av psykologutbildningen). Mats hade tillsammans med andra psykologstudenter i mitten av 1970-talet startat Göteborgs Psykoterapiinstitut (GPI). Inspiratörer och medgrundare var de argentinska psykoanalytikerna Angel och Dora Fiasché, vilka bägge var tidigare disciplar till Pichon-Rivière. Det var på det här sättet den argentinska psykoanalysen med sin mer socialpsykologiskt influerade filosofi kom till Sverige.”
Pichon-Riviére var själv invandrare, som så många i landet, och kom till Argentina med sin familj från det fransktalande Schweiz. Den mångkulturella miljön var hans vardag. Men med sin klassbakgrund och utbildning kunde han uträtta mycket. Som psykiatriker såg han ensamma och övergivna patienter på avdelningarna där han arbetade. Med utgångspunkt i positiva minnen från barndomen bland landsbygdsbefolkningen i Argentina började han fundera. Det han kom fram till var inte helt okontroversiellt. Han kom att spela fotboll med sina patienter, besöka bordeller, dricka en hel del… och älska tango och stökiga stadskvarter.
Den till formatet lite större boken – som består av rikt illustrerade 192 sidor och nio kapitel i serieform – presenteras hans liv och verk ur olika aspekter. Här finns såväl historiken bakom metoderna och hans biografi. Boken ger definitioner av begreppen men berättar även om verklig praktik och ger vidare referenser. Pichon-Rivière beskrev den argentinska socialpsykologin med egna ord som ”vetenskapen om interaktioner som syftar till samhällsförändring”. Karaktäristiskt för hans modell är också att den tvingar fram ständig teoretisk förnyelse. Det som i dag kalas aktionsforskning, vars syfte är att genomföra en förändring på en viss geografisk plats bland en viss grupp människor i tid och rum, skulle jag säga ligger nära. Syftet var att skapa ett mer jämlikt samhälle. Och precis som Freud sa att drömmar ”är kungsvägen till det omedvetna” talade han för att vardagslivet är nyckeln till vår förändring. Sören Lander beskriver den operativa psykoanalysens särdrag så här:
”Den används i vanliga mänskliga vardagssituationer och i olika slags aktiviteter, göromål eller institutioner där människor är verksamma (i konkreta situationer såsom undervisning, arbete, lek, fritid etc); vidare i de normala krissituationer som människan nödvändigtvis går igenom (förändring av boendeort, civilstånd, arbete, faders- eller moderskap; närståendes död; normala utvecklingskriser etc)”. (hämtat från www.pichon.se)
Jag kan varmt rekommendera boken som är tillgänglig och inramande, men ändå omfattande. Den presenterar Pichon-Riviéres gärning översiktligt. Här beskrivs konkret om hur individen kan få stöd i ett mångkulturellt samhälle, inte minst i sökandet efter mening. Även om tiden utspelar sig kring då socialpsykologin var ung i Argentina, blir de målande exemplen på konkreta aktioner en påminnelse om något – i verklig mening sunt. De utgör en tydlig kontrast till det kontaktlösa digital-samhälle vi byggt upp idag. Pichon-Riviére sätter särskilt behovet av social kontakt i centrum. Samma idéer hade förmodligen i dag stannat som en skrivbordsprodukt på ett universitet. Kanske hade de blivit kortlivade och kvävts av institutioner hukande under New Public Management, och korttänkta kostnadskalkyler. Boken är en ögonöppnare som sätter fokus på mänskliga grundläggande behov. Den är också en efterlängtad översättning från spanskan som många socialarbetare, psykoterapeuter, socialpsykologer väntat på.
Utöver boken ovan har Sören Lander även översatt tre andra böcker som beskriver delar av Pichon-Riviéres livsverk. Samtliga gavs ut under pandemin och går också att beställa via www.pichon.se. En omfattar en lång närintervju med honom kring konst och vansinne (2022), en är en antologi med texter (2021) sammanställd av Lander, som (återger även föreläsningar), en presenterar hans Förbindelseteori (2022).