Bränn alla mina brev
Betyg 4
Svensk biopremiär 23 september 2022
Regi Björn Runge
Medverkande Bill Skarsgård, Asta Kamma August, Gustav Lindh, Sten Ljunggren och Sverrir Gudnason.
Bränn alla mina brev är ett långsamt berättat, stilrent och välspelat drama om två författares kamp om evig kärlek. En exposé djup ner i Alex Schulmans släkthistoria. En film om arv, passion, makt, förtryck och om kvinnan som kom i kläm.
Vi går tillsammans och vi lämnar tillsammans. Med de skärande orden inleds släktfejden mellan adelsfamiljerna Stolpe och Lagercrantz. En alkoholstinn Alex Schulman, spelad av Sverrir Gudnason, skäller ut sin fru Amanda för att hon flörtar och pratar med andra män på festen. Ett krossat fönsterglas och en frånvarande familj. Det blir början på en självrannsakan där demoner från Schulman-familjens förflutna gör sig påminda, ett grävande i det förgångna som leder väg mot lögner och obehagliga sanningar.
Bränn alla mina brev (2018) är en av författaren och poddaren Alex Schulmans senare romaner och den första att bli till film. Björn Runge (The Wife och Om jag vänder mig om) står för regin. Hans stillsamma berättande, skickliga personregi och långsamma tagningar gifter sig med Alex starka narrativ. Det är i stämmingsläge närmast Bergmanskt, ett berättande med en touche av såväl Fanny och Alexander som Den goda viljan; för att nämna två ytterligare filmer med tyranner i centrum som förtrycker och kontrollerar sin omgivning.
Men Bränn alla mina brev är huvudsakligen en skådespelarnas film. Asta Kamma August debuterar som filmskådis. Likt sin mamma Pernilla har hon ett knivskarpt öga för det autentiska. Med ömsinthet och största närvaro gestaltar hon den unga Karin Stolpe. Dagligen får hon tampas med tyrannen Sven Stolpe, hennes make väl spelad av Bill Skarsgård. Han gestaltar Sven som en verklig tyrann, läskig och kontrollerande. Rollen i sin utformning känns något kantig men Bill lyckas ge visst blod åt karaktären. Stolpes nemesis är den unge och lovande författaren Olof Lagercrantz, ömsint porträtterad av Gustav Lindh. De två författarna möts på Sigtuna stiftelse, en plats där författare och poeter vistas för att i lugn och ro skriva på sitt nästa storverk. De får mat och sovplats och kan i godan ro förkovra sig i böcker i de enorma bibliotek Stiftelsen har att tillgå. Sven är där med sin fru Karin, kvinnan de båda männen så innerligt åtrår. Frågan är vem hon ska välja?
Bränn alla mina brev omfamnar Alex Schulmans berättelse med hull och hår. Pliktroget boken målas den smärtsamma historien upp kring unkna kvinnoideal, förtryck och heder inom familjen. Filmen är en spännande men väl grund inblick i Stolpes släkthistoria. Jag saknar djupet, djupet i personerna där Stolpe inte bara är en tyrann. En mer komplex karaktärsbeskrivning både i Olof och Sven hade varit önskvärt.
Manuset av Veronica Zacco är välskrivet och följer boken till punkt och pricka med viss tweak. Zaccos val att rikta allt ljus mot Karin är ett genidrag, som i scenen där Stolpes fru tvingas välja mellan Fröding och Karlfeldt och plötsligt från ingenstans börjar citera Karlfeldt ordagrant. I boken sitter hon istället bara passivt och lyssnar på sin man. En fräsch uppdatering av kvinnorollen för 2020- talet.
Bränn alla mina brev triumferar framförallt i sitt skådespel och manusarbete. Och filmens verkliga guldtacka är förstås vår nya fixstjärna Asta Kamma August.
Petter Stjernstedt