Farväl fårskallar
Betyg 4
Svensk biopremiär 11 juni 2021
Originaltitel Aideu les cons
Regi Albert Dupontel
En komedi som driver med vår tids fördomsfulla samhälle där medmänskligheten packats undan, djupt ner i en källare. Som när en man av misstag blev beskjuten av fransk polis, blev blind och stuvades undan för att jobba med ett arkiv i en mörk källare. En varm komedi om tre människor som var och en är unik och utsatt och missförstås av samhällets byråkratiska kvarvar. I Frankrike har den mitt i brännande pandemi gjort stor succé. I franska César Awards 2021 fick den tolv nomineringar och den vann i sju kategorier: bästa film, bästa regissör, bästa originalmanus, bästa biroll, bästa foto, bästa scenografi och vinnare av High School Studens César.
Av och till är filmen hysteriskt rolig men samtidigt känns det att regissören har ett stort hjärta för filmens tre anti-hjältar. Huvudpersonen är Suze Trappet, en 43-årig hårfrisörska, som spelas av duktiga Virginie Efira. Hon har drabbats av en svår sjukdom och hostar blod. Läkaren ger henne inte mycket hopp. På frågan hur mycket tid hon har kvar svarar läkaren på typiskt franskt vis (eller i alla fall typiskt för en del karaktärer i franska filmer): ”Det är en omöjlig fråga att svara på då den är så subjektiv. Vad som är tid för mig är kanske inte samma som för dig.”
När Suze var 15 år blev hon gravid och tvingades av sina föräldrar att adoptera bort barnet direkt vid födseln. När hon nu har en sjukdom som troligen dödar henne rätt snart beslutar hon sig för att leta upp barnet, som nu är trettio år.
Fransk byråkrati kan vara snårig och det är inte lätt att få reda på vem som adopterat hennes son eller var han bor. Men slumpen gör att hon möter JB, ett 50-årig datasnille som drabbats av livskris då hans chef bestämt att han ska ersättas på jobbet av yngre förmågor. JB, som spelas av regissören Albert Dupontel själv, kan inte acceptera att bli ersatt och bestämmer sig för att ta livet av sig på jobbet. Det lyckas han inte med utan istället skjuter han ned annat och blir jagad av polisen.
JB och Suze råkar på varandra och i deras vilda jakt på hennes son mötes de den blinde Mr Blin (Nicolas Marié), som är en överentusiastisk men blind arkivarie.
Denna trio med fascinerande udda personligheter drabbar samman med samhället och dess byråkrati och fantasilösa elit. En dråplig film med stor kärlek för rätten att bryta mot samhällets mall för samhällsmedborgare – en film om rätten att få vara udda och unik. Ja egentligen handlar den väl om att vem som helst kan bli udda om hen drabbas av svåra tragedier och idiotisk byråkrati.
Hur som helst, jag tyckte filmen var rolig och tiden gick fort då jag såg den. Bra foto, duktiga skådespelare, en fantastisk historia.
Ett pressmeddelande berättar om filmen:
Filmen blev trots premiär under kraftfulla pandemirestriktioner en stor succé i Frankrike och sågs av mer än 600.000 biobesökare under sin första vecka på repertoaren, vilket gör den till år 2020s mest sedda film i landet. När de franska biograferna återöppnade efter ett halvår av nedstängningar i maj 2021 behöll Farväl Fårskallar sin förstaplats på topplistan i flera veckor och har nu setts av över 1,5 miljoner fransmän.