Vikings – säsong 6
Betyg 3
Andra halvan av säsong 6 hade premiär 5 januari 2021 på HBO Nordic
I sista avsnittet av första halvan av säsong 6 såg vi hur Ivar och Björn stred på liv och död och vi vet att Björn blev dödligt skadad. Men hur gick det sedan? Dog han? I återstående tio avsnitt i denna sista säsong får vi många svar och cirklarna sluts på många sätt. Hur går det för Ivar hos ruserna och den förfärliga Oleg? Hur går det för Ivar och Oleg i Norge? Hur går det med slutstriden i Kattegatt? Och vad har hänt med Ubbe och hans följeslagare som vill ta sig till det gyllene landet långt bort i väster? Och hur går det för kung Alfred i Wessex, son till munken Athelstan? Ni har väl inte glömt dem? De sista tio avsnitten tar med oss på en fängslande resa där vi får följa upp de många olika trådar som spunnits i serien.
Det är en rätt bra sista del av sista säsongen, spännande av och till och serien lyfter fram existentiella frågor mycket mer än vad som gjorts tidigare. Det är dess stora styrka. En annan. styrka är att människorna inte är huggna i sten utan utvecklas, så som det oftast är i livet. Vi lär oss av händelserna och vi utvecklas genom möten med andra.
Min största kritik mot serien är hur religionerna skildras och då i synnerhet vikingarnas asatro. I serien och i synnerhet i dessa tio avslutande avsnitt skildras vikingarna och deras förhållande till Oden, Tor, Freja med flera som om de har samma slags relation till dem som en kristen till Jesus. Jag har svårt att tro på att vikingarna trodde på gudarna på samma sätt eftersom all religionsvetenskaplig forskning visar att paganism (hedendom) inte har trosartiklar på samma sätt de tre abrahamitiska religionerna kristendom, islam och judendom. Kristendom sticker dessutom ut ännu mer och i synnerhet den lutherska varianten som genomsyrar en stor del av det västerländska samhället. Det tror jag påverkar serieskaparna mycket mer än de själva förstår. För anhängare av paganism är frågan: ”Vad tror du på?” ofta inte alls relevant. För dem handlar religionen om vad de gör. Inom luthersk kristendom är det tron och hur den formuleras som är det viktiga.
Annan kritik jag har gäller i synnerhet denna sista del av sista säsongen. Där är mycket våld och ofta i ultrarapid. Skildrat lite mer än det behövs, tycker jag. Att världen är våldsam och alltid varit det är visserligen en del av hur livet är och har varit, men emellanåt tycker jag det frossas i dessa närkamper mer än vad som behövs för berättelsen.
En annan kritik jag har är att det dykt upp en del nyare karaktärer som är rätt ointressanta: som Ingrid som blir drottning i Kattegatt och Erik som blir en nära medhjälpare till Kung Harald.
Vad som är jättebra är att det står tydligt att detta är den absolut sista delen. Serien har liksom många serier dragits ut på lite mer än vad som är bra. För min del var de första tre säsongerna bäst.
Men de sista tio avsnitten är väl obligatoriska för alla som sett allt innan dess. Trots allt är det karaktärer jag följt och vill se hur det går för dem.