Prinsens resa
Betyg 2
Svensk biopremiär 28 augusti 2020
Visst är det en vackert illustrerad, söt berättelse med fin sensmoral. En berättelse som utspelar sig i en fantasivärld där aporna är världens härskare och med ett budskap om att livet är viktigare än ökad kommersialisering. Att det viktiga i livet kan vara att ha tid för varandra och för att tänka och känna. Problemet är att den är för övertydlig och frågan är också för vilken målgrupp. Huvudpersonen, prinsen från en nation av apor som tar sig till en annan nation, berättar på ett språk med tankar som jag har svårt att tänka mig talar till de minsta barnen, medan handlingen i övrigt mer verkar tala till barn.
Filmen har sina poänger. Ap-prinsen hittas medvetslös av den unga apan Tom och tas hand om i hemlighet av några forskare. Prinsen har korsat havet för att hitta andra apor, andra världar eller nationer, för han har en stark tro på att det finns andra apor i andra länder bortom havets horisont. Det är spännande för där finns paralleller till människans utforskande av rymden. Det är en av flera saker i berättelsen som jag tänker kunde utvecklats mer. En annan fråga jag funderar på är tidsaspekten. Ap-prinsen verkar komma från en helt annan form av kultur, på många sätt äldre, än Toms värld. Har han gjort en resa i tid? Det får vi inte veta alls.
Det samhälle dit ap-prinsen kommit har fabriker, höga hus och avancerad tekniskt utveckling. Prinsen är väldigt imponerad av detta. När han lyckas smita ut i stan möts han av totalt ointresserade apor. Det tar han för en artighet, fast det i själva verket är ett tecken på hur tömda dessa apor är på känslor. De jobbar hårt under dagarna och på nätterna blir de underhållna av skräckfilmer för att få utlopp för några känslor. Det är en stark, rent av deprimerande metafor för dagens värld.
Även om prinsen inte blir uppmärksammad av aporna på gatan blir han desto värre behandlad när han presenteras för det samhällets makthavande vetenskapsmän som förklarar honom som lägre utvecklad och farlig. Han blir fångad, uppvisad som ett monster och hans död planeras. En tydlig metafor för främlingsfientlighet.
Om målgruppen för filmen är vuxna känner jag att metaforerna är för övertydliga. Om målgruppen är barn är prinsens tankar lite för anpassade åt vuxna. En liten detalj som stör mig är att ap-prinsen ser ut som en mycket gammal man med långt vitt hår. Jo visst finns det prinsar som är gamla, tänk bara på prins Charles i Storbritannien, men prins får oss oftast att associera till yngre personer. Vi får inte heller veta varför han egentligen gav sig av från sitt hemland mer än att han trodde att det fanns mer än hans land. Vi får inte heller veta särskilt mycket om hans hemland. Filmen är början på en berättelse som skulle kunna bli bra men behöver fördjupas mer för att bli riktigt bra.
Prinsens resa är skapad av den franska animatörveteranen Jean-Francois Laguionie som tidigare gjort filmen Tavlan.