EN ANNAN SKOLA ÄR MÖJLIG
GRUNDLÄGGANDE FEL I DAGENS SKOLA
Skolan är ett evigt krisområde. För närvarande har vi TVÅ GRUNDLÄGGANDE FEL, vilka garanterar fortsatta kriser:
– åldersgruppering med timplaner;
– graderade betyg.
Mer om dessa nedan.
Goda tankar har funnits. På 70-talet pågick en intensiv diskussion om skolan. Det föreslogs en skola utan åldersgruppering, och en skola utan graderade betyg. Det är dags att damma av dessa synsätt. De omfattades av många på 70-talet men tankarna föstes åt sidan, och vi har fått en evig krisbransch. Nu hoppas vi att ny FÖRANKRING AV DESSA TANKAR börjar lite här och där. Grundskolan fick nya läroplaner 1980 och 1994, gymnasiet 1994. Då fanns möjlighet att göra verklighet av tankarna från 70-talet. Men inte, och man undrar varför.
Skolan måste REFORMERAS RADIKALT. Nödvändiga ändringar kan genomföras på tolv år, om alla jobbar hårt:
Fyra år diskussion och beslut om radikala alternativ.
Fyra år förberedelser.
Fyra år genomförande.
ÅLDERSGRUPPERING MED TIMPLANER
Skolan bör uppmuntra elever till självständighet och att göra så mycket som möjligt av sina inneboende resurser. Åldersgruppering uppmuntrar inte till självständighet. Låt det i stället inom olika ämnen finnas KURSER. Lätt kurs och Svår kurs, kanske också Extra Svår kurs, låt eleven välja. Lätt kurs är inte kravlös, men den skiljer sig från Svår.
Normal kurs? Nej. Vi bör inte ha Lätt, Normal och Svår. Ingen bör försöka bestämma vad som är ”normalt”, och alltså bör vi ha Lätt, Svår, och kanske Extra Svår. I en kurs kan finnas både 13- och 15-åringar, och kanske även vuxna.
TIM-planer? NEJ. Människor är olika eller har olika förkunskaper.
KURS-planer med MÅL för kunskaper och färdigheter? JA. Det är vad skolan är till för.
Låt en GRUNDSKOLEEXAMEN kräva GODKÄNDA RESULTAT på en lista med kurser på Lätt nivå. Låt eleven beta av listan i en takt som passar. Någon kanske genomför detta på bara kort tid, eller väljer Svår kurs i några ämnen. Samma för en GYMNASIEEXAMEN.
Skolbyggnaden blir en kombination av AKTIVITETSHUS och MODERNT BIBLIOTEK.
Där finns lärare som kan föreläsa.
Där finns datorer.
Där finns böcker.
Där finns särskilda lokaler för kemi, teknik, idrott och en del annat.
Där finns lärare som kan hjälpa till med grupparbeten och annat speciellt.
Denna byggnad ska vara öppen alla dagar från tidig morgon till sen kväll, även på sommaren.
GRADERADE BETYG
De graderade betygen används när elever söker till nästa nivå i utbildningstrappan. Systemet är orättvist.
Hemma har Lars eget rum. Han har en storasyster som studerar på universitetet och hjälper honom med matematik och fysik, och han har en mamma som hjälper honom med engelskan.
Hemma hos Karin ser det annorlunda ut. Hon delar rum med det äldsta av två yngre syskon, vilka allmänt är ganska störande. Ingen i familjen kan hjälpa henne med något, utan tvärtom är det hon som måste hjälpa till med saker och ting.
Lars får bättre betyg och kommer in på önskat program på högskolan, men Karin kommer inte in.
Överge systemet! Det bör räcka med GODKÄNT på en kurs, ELLER INTE. Antagning till nästa nivå i utbildningstrappan bör ske med MOTTAGARENS antagningstest eventuellt kompletterat med en preparandkurs. Karin kan vänta lite, och förbereda sig, innan hon är mogen för antagningstest.
Så mycket bättre för eleverna. Inget hinder finns för att hjälpa varandra med kursen. Så mycket bättre för läraren som får bara ETT mål. Med detta enda mål blir det troligen lätt att bli överens med elever och föräldrar om vad som krävs, och det nuvarande betygsättnings-djävelskapet upphör.
I världen utanför skolan kan en chef förväntas ge ett omdöme om en anställd som slutar, men den chefen har det lättare än en lärare med över hundra elever.
Så här ser KUNSKAPSKRAV i matematik ut. Klicka på ”Kunskapskrav för slutet av årskurs 9”:
Studera skillnaderna mellan betygen A, C och E. Betygen B och D är mellanlägen. Andra ämnen, till exempel historia, har liknande upplägg. Att sätta betyg enligt detta är INTE GENOMFÖRBART om läraren har mer än tio elever. Utvägen, om Nationellt prov ska användas, är att sätta betyg nästan enbart efter resultat på det. Om enbart, så är det förbjudet.
Det finns omfattande säkerhetsbestämmelser kring Nationella proven. De är sekretessbelagda, och elev och föräldrar får inte mer än titta på elevens genomförda prov, detta för att proven ska kunna återanvändas. Det går dock inte. Det är enkelt för elever att på nätet skapa en uppgiftsbank där år efter år elever ur minnet lägger in provens svåraste uppgifter. Med tiden kan man där se hur de svåra uppgifterna såg ut, och kanske rentav själv få en av dessa.
Hela apparaten med Nationella proven är enorm och har passerat rimliga gränser. I matematik ingår oftast en muntlig del med en liten grupp elever för att testa hur de resonerar, och i årskurs 9 i biologi, fysik eller kemi ingår att göra en speciell laboration. Det här måste göras enklare.
Bättre är att ha Lätt kurs, Svår kurs och kanske Extra Svår kurs. En beskrivning liknande ETT ENDA av betygen ovan får då ingå i MÅL FÖR KURSEN. På Extra Svår kurs måste eleven klara liknande betyget A ovan. Med ETT mål för kursen blir det möjligt att överlämna ansvar, provkonstruktion och betygsättning till lärarna på skolan. Skolverket kan lämna ifrån sig provmallar med kommentarer, och de behöver inte vara hemliga för eleverna. För att följa upp hur det sköts finns Skolinspektionen.
Inte Godkänd? Då blir det en ny chans.
Tillbaka till skolan, med graderade betyg. På vilken nivå ska läraren lägga undervisningen? På en låg nivå för att inte köra över någon? Men då kan han eller hon få emot sig vissa elever, vilka KRÄVER att bli lotsade till det högsta betyget.
ANTAGNINGSTEST I STÄLLET
Det går lagstifta om att varje skola under tre veckor varje vår ska tillhandahålla lokaler för mottagare som vill anordna antagningstest. Det nuvarande Högskoleprovet kan studeras för genomförande och möjligen delvis om innehåll. Dessa test kan eventuellt vara bara en första del, och sökande som klarar den kan fortsätta med del två och/eller en preparandkurs, kanske med intervju, hos mottagaren. Flera mottagare bör kunna samarbeta.
RÄDDNINGSFÖRSÖK – MEN SE ALTERNATIVET
Omfattande kritik mot kunskapskraven har hörts. Någon gång 2018 meddelade Skolverket att kunskapskraven ska arbetas om och att ett förändringsarbete startar vilket beräknas bli klart i slutet av 2019 för att då överlämnas till regeringen.
Kanske kan nya kunskapskrav lindra problemen något i ett försök att rädda systemet. Men det finns ett starkt alternativ, och det är alltså att överge de graderade betygen.
a) Ständigt kommer nya Lars och Karin enligt ovan.
b) Utbildning för vidare KULTURARV. Det finns både gamla och nya sådana, till exempel språk, historia, svetsteknik och programmering. Programmering är både konst och vetenskap, och en konstnär behöver utvecklas utan stress. De graderade betygen sätter läraren i svåra situationer långt från hans eller hennes önskan att föra vidare kulturarv.
c) Dessutom har en elev rätt att se det som en privatsak hur bra eller mindre bra han eller hon är. Det går naturligtvis inte att genomföra helt. Vi söker en anställning och får den, eller inte. Söker en utbildning och kommer in, eller inte. Men det går försöka följa en regel, så långt det går, om rätt till privat område. Låt en människa ta sig fram här i livet på egna vägar, utan mer uppgifter om sig själv än nödvändigt. Om skolan inte sätter graderade betyg, utan i stället eleven själv väljer Lätt kurs eller Svår kurs, så blir det annorlunda. Valet blir en privatsak.
UTGÅNGSPUNKTER FÖR EN BRA SKOLA
1. Vad en ung människa kan begära av skolan är att han eller hon får hjälp att UTVECKLA SINA SVAGA ELLER STARKA SIDOR.
2. Allt måste göras för att unga ska utvecklas till SJÄLVSTÄNDIGA människor.
Precis dessa punkter, och de räcker. Har du en annan uppfattning, så kommentera.
HUR GÅR VI VIDARE?
ETT. Sprid budskapet till bekanta.
TVÅ. Kontakta en riksdagsledamot.
http://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/
Riksdagen bör tillsätta en grupp med en person från varje parti, för en ny skola, utanför riksdagens vanliga utbildningsutskott. Den bör utökas med lika många från samhället utanför riksdagen. Dess första uppgift kan bli att starta en WEBBPLATS FÖR MATERIAL OCH DISKUSSION. Gruppens inriktning:
– kurser i stället för åldersgruppering med timplaner;
– inga graderade betyg. Mottagaren ska testa vilka som kan antas.
TRE. Skriv en debattartikel eller använd ”Ring P1”. Starta en webbplats med gammalt och nytt material och möjlighet till diskussion, eller en Facebook-grupp. Starta en förening som kan gå ut med material till elever, föräldrar, lärare och andra.
SLUTLIGEN
En något annorlunda version av den här artikeln har skickats som ”Upprop för en annan skola” till alla i den nya riksdagen, till Sveriges Elevkårer, till en rad pedagogiska institutioner med flera. Även utbildningsdepartementet och nytillkomna riksdagsledamöter har fått. Kontakta en riksdagsledamot om du vill ha uppropet.
Hos webbplatsen 8 dagar fanns 4 juli 2018 en tidigare och mindre version av texten.
https://www.8dagar.com/2018/07/skola-i-standig-kris-inte-konstigt-alls.html
– – – – – – – – – –
Björn Backengård