Artist; Joel Lyssarides
Titel: Dreamer
Betyg: 4
Producent: Joel Lyssarides
Inspelad i Nilento Studios (Kållered)
Mixning: Pål Svenre
Mastering: Sofia Von Hage & Thomas Eberger
Prophone Records
Release: 24/8 2018
49:41
En överväldigande och egensinnig debut av en sann eklektiker och före detta underbarn. Joel Lyssarides föddes i Stockholm 1992, började öva på piano redan vid fyra års ålder, upptäckte jazzen genom föräldrarnas skivsamling, har gått på Södra latin och KMH och vunnit nationell tävling för pianostudenter. Numera är han en eftersökt instrumentalist som även bildat egen trio. Bevis för att han befunnit sig i hetluften, rört sig över breda fält, är samarbeten med Anne Sofie von Otter, Kristin Amparo, Silvana Iman, Benny Andersson, Nils Landgren och Blacknuss för att nämna några av de mest namnkunniga. Kommer ihåg att jag sett honom glänsa med Ikiz Cabin Crew på Liseberg. Han har prisats av STIM och fått ta emot Bengt-Säve Söderbergh stipendiet.
På Dreamer omger sig Lyssarides med de som ingår i hans trio, det vill säga Niklas Fernqvist på bas och Rasmus Svensson Blixt på trummor. Albumet innehåller elva spår, var av samtliga utom två är signerade pianisten själv. Övriga två låtar är dels ett jul- soundtrack från Disney i form av When You Wish Upon a Star, dels fullträffen Longing för Labrador av Fernqvist. Vill omgående betona en exceptionell omständighet. Vissa av kompositionerna kan bara definieras korrekt som stycken, ett förhållande som är mest uppenbart inledningsvis. Enligt artistens hemsida speglar de skiftande stilarna debutantens bakgrund, intresset för klassiskt, jazz och svensk folkmusik. I bifogat pressutskick listas mer specifika influenser, såsom flamenco, americana, Skrjabin och tangokungen Piazzolla. Utöver dessa långt ifrån lättidentifierade referenser, betonas den östeuropeiska-grekiska ådran med orientaliska halvtoner.
Jag avsätter ansenlig tid, lyssnar många gånger innan mina intryck kommer på pränt. I detta fall fick det till följd att jag i viss mån ändrade uppfattning. Första hänförda impulsen höll i sig ett tag, för att till slut övergå i en aningen mer skeptisk hållning. Musiken är väldigt ombytlig, ibland rent av fladdrig. Också inom sig ändrar flera kompositioner riktning, vilket gör dem knepiga att greppa. De kan hämta influenser, från en uppsluppen Dave Brubeck till en mollanstruken Jan Johansson. Definitivt nyskapande, men förvirrande att följa, när växlingar alstrar känslan av all-over-the-place. Tror Lyssarides hade vunnit på att ansa i den prunkande rabatten. En fristående producent hade kunnat fungera som bollplank, någon som skulle ha vågat praktisera ”kill your darlings -metoden”.
Första stycket utgörs av porlande, romantiskt solopiano a ´la Schuman. Det får en lika fantasifull motsvarighet på trio i slutet av albumet, genom en bitterljuv version av When You Wish Upon a Star. Joel Lyssarides är en frapperande skicklig och genrefri pianist. Fernqvist orubbligt självklara spel känner jag från bland annat Carl Bagges trio, medan Svensson Blixt utgör viktig beståndsdel i ASJO. I Longing For Labrador, en sinnrik medryckande melodi, samverkar trion storartat, bidrar lika mycket till ett lyckat resultat. Och i Mirages kliver basgångar in i förgrunden, varefter härliga infall på Steinway-flygeln tar vid. Notabelt för trummisen på Dreamer är att han företrädesvis spelar med vispar.
Ytterligare stycken/ låtar förtjänar att lyftas fram. Titelmelodin är en bedårande ”hit” som har släktskap med mästerverket From Gagarin´s Point Of View. En annan pärla har döpts till Umbra, ett vilsamt repetitivt stycke som markerar överskridandet till en långsammare avdelning. Som mest kammarjazz blir det i lyriska Transcendence, vars intensitet har goda förutsättningar att bli livefavorit. Allvarsamt och mycket vackert i sin dysterhet låter det allra sist i Silent Agreement. En av de största tillgångarna hos en extremt mångsidig debutant, om än med alltför brokiga infall, är förmågan att blanda klanger med beatbaserade konstruktioner.
OBS 30 augusti blir det releasekonsert på Fasching i Stockholm!