• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Skivrecension: Claus Sörensen Quartet – My Burning Valentine

25 augusti, 2018 by Mats Hallberg

Artist: Claus Sörensen Quartet

Titel: My burning Valentine

Betyg: 4

Releasedatum: 29/6 2018

Inspelad i Berno Studio Malmö

Mix och Mastering: Berno Paulsson

Producent: Claus Sörensen

Egen utgivning

42:35

Jazzmusikern Claus Sörensen har jag hört två gånger live, då i egenskap av ledare för skånska XL Big Band.  Han är  mycket produktiv när det gäller arrangemang för främst storband. Några av uppdragsgivarna har förutom XL Big Band (tre album), varit danska radions storband (DRBB), Monday Night Big Band, Peter Asplund, Fredrik Kronkvist, Sinne Eeg, Vivian Buzeck och Musica Vitae. Han undervisar på Musikhögskolan i Malmö. Den 45-årige dansken flyttade till Sverige efter studier på Fridhem och skolan där han nu undervisar. Sörensen släpper första skivan i eget namn, genom att kapa eventuella storbandsslicka  förtöjningar och gå loss med sin altsaxofon.

Hans kvartett består av pianisten Sven-Erik Lundeqvist, Simon Pettersson på bas samt Hannes Olbers bakom trummorna. Av plattans sex låtar  är samtliga utom Wrong Side Of The Blue (Lundeqvist) skrivna av gruppens ledare. I bifogat pressutskick står att läsa om hur mycket han sett fram emot att spela med denna behändiga sättning, fokuserad på att mixa kompositionernas melodier med improvisatoriska inslag.

Man inleder med en soft, bluesig sak som andas urbant 50-tal och fridfull natt. Genom att serena stämningar målas fram på saxofon, väcks ett minne till liv hos mig från tidiga tonår: Sitter i baksätet på föräldrarnas bil nedför Hallandsåsen och ser vacker solnedgång. Från radion hörs signaturen till Smoke Rings,  kroppen signalerar en lyckokänsla. Finns antydan till samma sällsamma skönhet här, inte minst när ”Svempa” lägger ett läckert pianosolo. Trummorna tar sig frimodigt in i ljudbilden efterhand. I titellåten pockar bångstyriga toner på lyssnarens fulla uppmärksamhet. Det blir fräsande, snabb hardbop där Sörensens sax dominerar. En krävande låt som formligen sprutar ur sig takter, vilket gjort mig en smula brydd. När jag lyssnar skärpt i hörlurar funkar den.  Den mogna debutanten har satsat  hårt på att förverkliga sina idéer,  demonstrerar sin obestridliga förmåga. Men samtidigt riskerar han emellanåt att bli en epigon, någon som är alltför påverkad av sina hjältar Coltrane, Dexter och Jackie McLean.

Balladspelet är av fint snitt, vilket exemplifieras glimrande i No Match. Gillar när Sörensen sträcker ut i långa toner och blir matchad av en inspirerad pianist. Sedan finns tyvärr några anonyma spår. Visst är det modigt att förlita sig på eget material, men hade gärna sett några standards. I The Bluesy Blues heter den största behållningen Sven-Erik Lundeqvist. Hans blå toner når ända ner i källaren. My Burning Valentine binds ihop elegant med ett avslutande nummer, vars avskalade karaktär påminner om den softa inledningen.

Ingen tvekan råder om att skivan är storbandsledarens eget projekt, även om plats reserverats för avancerat pianospel i skiftande tempo. ”Svempa”  har ett fabulöst anslag!  Först vid tre-fyra genomlyssningar fäster jag mig vid trumslagaren Hannes Olbers (har  haft egen kvartett med samma sättning som på föreliggande album). Blev väldigt imponerad och förtjust i hans spel, medan hans kollega i kompet tilldelats en alltför undanskymd roll, en uppfattning som inte rubbas av ett pregnant solo på slutet.

Musikerna har oklanderlig teknik, akustiken är fantastisk och spelglädjen märks påtagligt. Jazz är ett musikaliskt språk som kvartetten behärskar till fullo. Hantverket är synnerligen gediget, något som var avgörande för min bedömning. Att jag ändå vacklade, funderade på ett snäpp lägre betyg, berodde som framgått, på att vissa låtar inte stack ut tillräckligt, saknade en innovativ kvalitet.

 

 

Arkiverad under: Skivrecensioner

Primärt sidofält

Nytt

Filmrecension: Primetime – får många applåder

Primetime Betyg 4 Svensk biopremiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Primetime – får många applåder

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in