Artist: Prince Rama / Animal Collective
Titel: Xtreme Now / Painting With
Betyg: 2
Paw Track-associerade akter förgyller vår vardag med inte mindre än två skivsläpp denna vinter. Skivbolagets grundare Animal Collective släppte nyligen sitt tionde album Painting With och Brooklyn-baserade New Age-trion Prince Rama kom i dagarna med nytt studiematerial i Xtreme Now. Det finns likheter som för de två samman.
De fick båda en kometkarriär från ”smalare än smalast” till stor medie- och publikhype. Animal Collective satt Prince Rama på musikkartan när de signade dem för Paw Track. De lyftes mot nya höjder med bland annat två toppnoteringar på Billboard-listan. Och Animal Collective fick slutligen sitt erkännande, efter en lång och krokig resa, med Merriweather Post Pavilion (2010). Musikmässigt spänner de över flera musikgenrer från folktronica och synth-pop till psych-dance och new age. Som så ofta är fallet med smala artister som plötsligt, utan förvarning, blir kritiker- och publikfavoriter tar bandet i nästa skede ett steg tillbaka. De fegar ur, kanske på grund av press. Eller för att de inte har kapacitet nog att krysta fram ännu en smaragd. Många är de som fortsätter följa väl inkörda hjulspår och låter tidigare bragder få styra ens kosa, utan att inse vikten av förnying när framgång är att önska.
Animal Collective tappade rejäl landhöjd när de två år efter Merriweather Post Pavilion levererade den spretiga kakafonin Centipede Hz. Ja, bara namnet ger en tunghäfta. Med Painting With lyfter de, om något knappt ifrån markytan. Animal Collective anno 2016 låter både trötta och oinspirerade, som om de slentrianmässigt tryckt på autopiloten och med knäppta händer levt i den naiva tron om att få landa på mjuk mark.
Merriweather Post Pavilion med sina träffsäkra och experimentella popmelodier à la Beach Boys, tog popmusiken i ny riktning. Många var de band som inspirerades av pop-kollektivets välpolerade pjäs. Plötsligt fanns det en uppsjö av band i folktronica/psykedelia-träsket. Konkurrensen hårdnade. Och då i detta läge om en inte är nog vaksam kan lärlingen gå om sin mästare. Animal Collective är flitiga myror som trots att de numera inte ens bor i samma land fortsätter att producera i högt tempo, på gott men mesta del ont. Painting With är yta mer än innehåll, pose mer än utförande. Slentrianen tar överhand i ett av bandets svagare stunder. Tycker du att FloriDada är en av årets låtar och vill höra tio till identiska bitar då är Painting With något för dig, annars kan du lika gärna avstå.
Prince Rama då? Duon har liknande problem som Animal Collective. De vill så gärna vara en ny CHVRCHES, ett synth-poppigt new age-band för 00-talet. Men de når aldrig dit. Xtreme Now är dansant och poppigt trallvänlig. Jag gillar Fake Til You Feel, skivans mest storslagna poplåt, där körsång och snygga ekon ramar in den sköna synth-poppen. I Xtreme Now Energy och Now is the Time of Emotion hör vi ett punkigare Prince Rama skråla på om känslor och skruvade fantasier. Men bandet trampar vatten. Mot tidigare alster låter de både plastigare och stelare, som en radiovänligare variant av New Age-gruppens musikkreationer. Jag gillar det drömska flummigt psykedeliska, men i långa loppet tröttnar jag på det väl direkta i Xtreme Now som inte lämnar något åt lyssnaren.
Vi har hört det förut, fast med mera power, mera krut.
Om trenden håller i sig, blir detta ett tragiskt slut.
För trots ambitioner så finns miljoner band som är dem lika.
Dags för nytändning, får inte svika.
Så vi kan få, något som, hög verkshöjd kan nå.
Jag säger stopp till slentrian och menlös pop.
Dags för revolution. För i alla fall jag lever i tron.
Om att popmakarna två kan ge oss något att älska så.
Men de kan för denna stund inte få, mera än av fem möjliga ynka två.
Text: Petter Stjernstedt