Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Anna – tjejen som inte behöver Idol för att slå

by

”Hon kan erövra hela världen” skriver Aftonbladet om 16-åriga Anna Bergendahl som satt där i Idol, med en gitarr och sjöng som en svensk Sinead O’Connor, med vemod och melankoli och svärta. Ibland med touch av Janis Joplin. Okey, på sina ställen lite oslipat – men visst har AB rätt.

Anna Bergendahl behöver inte ens Idol.

Idol har hittar en artist utan att ens finalomgångarna börjat.

Att kvällstidningen sedan måste göra som skandalreportrarna och extra påpeka att Anna inte kunde hålla sig från tårar, tja det är som tidningsvärlden fungerar idag.

Om du missade Idol kan du höra henne här på TV4:s Idolsajt.

Relaterat kring Idol:
Aftonbladets tycka-till-kille Martin Söderström tycker att tv4 borde visa fler duktiga Idolaspiranter och inte visa upp så många klåpare. Han har en poäng, fast det är väl antagligen så att klåparna lockar fler tittare, vilket ger fler annonsörer och det är väl det allt handlar om för en nöjeskanal.

Fast tv4 tänker nog kortsiktigt. Jag håller med Söderström – och jag tror att kvalitet ändå vinner i längden. Ändå.

Om du är i Stockholm veckan som börjar 29 september kan du ansöka om biljetter till Idoluttagningarna här.

Andra bloggar om: , , ,

The Ting Tings till Sverige

by

Bandet som slog ner som en blixt och blev jättestora direkt med första skivan. Jag minns när jag fått skivan i min hand och inte visste vad det var för slags band och satte på den. Jag fastnade direkt. Och det gjorda många med mig.

Nu kommer årets succéband på den brittiska popscenen till Sverige för en konsert på Berns den 26 november.

The Ting Tings – That’s Not My Name


SvD berättar också om Ting Tings spelning.

Andra bloggar om: , , ,

Keane till Stockholm

by

Året är 1997. Efter en konsert med sitt band The Lotus Eaters blir pianisten Tim Rice-Oxley tillfrågad av en okänd herre vid namn Chris Martin om han är intresserad av att bli medlem i Martins nystartade band. – Bandet heter.. eh, Coldplay, sa Martin blygt. Men smart nog tackade den lovande pianisten nej. Ett par månader senare anländer en ung man vid namn Tom Chaplin till The Lotus Eaters. Chaplin tar över rollen som sångare och dagen efter heter bandet Keane och resten är en storsäljande saga.

Keane är något så ovanligt som ett brittisk popband där medlemmarna inte utgörs av 80-talsslynglar i flykt från sina referensramar. Tom Chaplin, Tim Rice-Oxley och Richard Hughes är alla tre födda under 70-talet, och tillsammans lyckas de skapa underverk trots att musiken enbart består av Chaplins karaktäristiska sång, Rice-Oxleys flinka pianofingrar och Hughes yviga trumspel.

Bandets debutalbum ”Hopes and Fears” prisades som”Årets album 2004” i England, och uppföjaren från 2006, ”Under the Iron Sea”, såldes i 220,000 exemplar redan första veckan efter release. I maj 2008 röstade musiktidningen Q:s läsare dessutom in Keanes två album på topp 20-listan över bästa britiska album – genom tiderna. Bara tre band har tidigare åstadkommit samma bedrift. Att det dessutom rör sig om namn som Beatles, Oasis och Radiohead avslöjar att du antagligen begick ett stort misstag om du, av ideologiska skäl, inte följde strömmen.

Den 13 oktober släpps bandets tredje album, ”Perfect Symmetry”. Vågar du chansa en gång till? Tänkte väl det. Den 1 november återvänder Keane till Sverige med en efterlängtad nystart i bagaget – och aldrig tidigare har du varit så glad över att slippa gitarrer. Välkommen till nästa kapitel i sagan.

Keane spelar i Skandinavien i höst:
31 oktober – Köpenhamn, Valby Hallen
1 november – Stockholm, Annexet
3 november – Oslo, Sentrum Scene

Everybody’s Changing – Keane

Andra bloggar om: , , ,

Whitesnake till Sverige i december

by

Glädjebesked för Whitesnakes fans. Whitesnake kommer till Sverige i december.

Under mitten av nittiotalet utnämnde musikmagasinet Kerrang! Whitesnakes frontfigur David Coverdale till ”den siste stora rockstjärnan”. Nu kommer Dave och hans Whitesnake till Sverige för två konserter på Hovet i Stockholm och Scandinavium i Göteborg den 16 och 17 december. Biljetterna släpps den 15 september.

I en värld av snabbt förändrade trender och kortlivade modeflugor är Whitesnake något att lita på: ett pålitligt rockband lett av legenden David Coverdale som aldrig under årens gång har förlorat sin betydelse eller kompromissat med sin konstnärliga standard.

Det är nu 31 år sedan som vi, nyfikna inför vad Deep Purples sångare kunde ha hittat på, gick till skivaffäreerna och köpte Whitesnakes allra första album. Sedan dess har vi skrålat med i en oändlig rad av hits, däribland ”Here I Go Again”, ”Is This Love”, ”Still Of The Night” och ”Ain’t No Love In The Heart Of The City”. För dryga tio år sedan blev det tyst om de brittiska legenderna och ryktena kring hair metal-bandets framtid har avlöst varandra. David Coverdale satt förstås inne på sanningen hela tiden, och när tiden var mogen sattes bollen i rullning. En ny och hungrig line-up sattes samman och i våras släpptes äntligen ”Good To Be Bad”, Whitesnakes första studioalbum på elva år.

”Good To Be Bad” mottogs, med sitt klassiska Whitesnake-sound och en David Coverdale på topp, med öppna armar av både publik och recensenter och snart var det dags för en världsturné där Whitesnake delade scen med ett annat gäng legendarer, Def Leppard. I somras gjorde de vita ormarna succé på en svensk festivalscen, Sweden Rock, och i vinter är det dags igen. Den här gången får Stockholm och Göteborg finbesök då bandet besöker Hovet den 16 december och Scandinavium den 17 december. Biljetterna släpps den 15 september.

Skrivet om ”Good To Be Bad”:

”Hård bluesig skrevrock gnider sig mot hjärtliga ballader och ormtjusaren själv har vid 56 års ålder fortfarande en hel del gift i stämbanden.” – Mattias Kling, Aftonbladet

”Produktionen är maffig och modern, musiken är klassisk husmanshårdrock bestående av hjärta och skrev.” – Pelle Gunnarsson, Corren

”Med gitarristen Doug Aldrich som bollplank har sångaren fått till en överraskande behaglig skiva, en nostalgisk resa från brittiska ”Slide it in” till amerikanska ”1987”” – Martin Carlsson, Expressen

”Att det finns så mycket blues med är en glad överraskning – senare 80-talets amerikanisering av bandet hörs förstås också – och skivan låter vital och tuff” – Bella Stenberg, Göteborgsposten

”Hårda råa riff, snygga melodier, ett sjujävla sväng och en David Coverdale på topp.” – Helsingborgs Dagblad

16.12 Hovet, Stockholm
17.12 Scandinavium, Göteborg

Andra bloggar om: , , , , ,

R.E.M:s gitarrists signaturgitarr stals direkt efter spelningen i Helsingfors

by

R.E.M. spelade i Stockholm i söndags, 7 september. Igår, 9 september, spelade de i Helsingfors, Finland. Precis efter spelningen blev gitarristen Peters gitarr stulen.

En hemsida med nyheter om R.E.M. berättar:

Sadly, Peter’s signature Rickenbacker guitar was stolen from the stage immediately following tonight’s performance in Helsinki, Finland. This is Peter’s infamous signature Rick, which has been the staple of Peter’s arsenal both live and in the studio since the band released Chronictown in 1982.

Här är Kulturbloggens recension och bilder från REM-konserten i Stockholm.

Andra bloggar om: , , , , , ,