”Snälla rör vid konsten”. Överallt står det skrivet. Uppmanande direktiv. Uppfodrande anvisningar. Inbjudande förhållningsregler. På lappar bredvid konstverken i utställningen ”Sinnerligt” på Gävles länsmuseum poängteras det tydligt – Snälla rör vid konsten!
”Sinnerligt” är en del i projektet Scen:se som drivs av Hudiksvalls Kommun och Glada Hudik-teaterns Supporterklubb i samarbete med Folkteatern Gävleborg, Hälsinglands Museum och Riksteatern Barn och Unga. Det handlar om att göra konsten tillgänglig för alla oavsett rörlighet eller funktionella nedsättningar. Utställningen är skapad av textilkonstnären Laura Blake, scenkonstnären Ellie Griffiths och är en resa genom Greta McMillans konstverk ”Staffin Beach”. Greta är en ung konstnär från Skottland med cerebral pares och som genom programmet Tobii ’eye gaze’ skapar vackra konstverk genom att använda blicken som pensel. Programmet är utformat så att det läser av var hon har ögonen och ritar sedan vartefter hon flyttar blicken.
Utställningen består av olika ganska abstrakta konstverk som alla går att röra vid och känna på. En fläkt som får ett tyg att dansa, ett draperi med träpinnar skapar musik när man får det i gungning, en soffhörna med klumpar som sakta ger vika för kroppens vikt, ett bås med havets brus från alla håll. I ett av hörnen kan man lägga sig på trälådor och fyllas av den suggestiva musiken i bakgrunden, först ett intensivt messande som sedan övergår i ett lugnt, repetitivt ”uuuuum”. Till skillnad från de annars snäva reglerna kring konst där ett behörigt avstånd är på sin plats är det här precis tvärtom. Allting ska röras vid, kännas på, betraktas, begrundas på nära håll. Gärna med fingrar, händer, synen, vikten, lukten. Det går att dra i, slå på, hänga i, kasta sig över, vältra sig i, försvinna bort på eller vara närvarande i.
Alla sinnen är med, alla människor kan vara med, det är öppet för alla, välkommet för alla. Det är inkluderande. Det är ovanligt. Ändå visar utställningen hur man på ett ganska enkelt sätt kan göra konsten befintlig för alla, oavsett. Hela projektet känns oerhört viktigt i ett samhälle som kan kännas oåtkomligt och otillgängligt. Att göra konsten tillgänglig för alla känns som en självklarhet och en essentiell punkt att sträva mot. Konsten är upplevelserna vi bär och speglar livet och det har alla rätt att få vara en del av. Vi behöver den för att utvecklas, för att berätta, för att poängtera, för att skapa, för att förklara och för att bara få finnas till i det vackra som konsten är.
Det gör något med människan, med kroppen och med sinnet när vi får leka fritt utan några förhållningsregler. Med enda uppgift att vara nyfiken och öppensinnad och lite påhittig. Går det här rullen att stå på? Hur känns det att ligga på den där klossen? Vad händer om jag slår på de här pinnarna? Hur tung är den kudden? Hur sträv är den mattan? Hur känns det att ligga tyst i ett cirkusliknande tält medan en projektion som liknar solen rör sig runt, runt? Det går att utforska, och ännu bättre, alla kan utforska det.
Här visas utställningen resten av året:
25 januari – 18 mars Länsmuseet Gävleborg
25 april – 30 september Norrköpings konstmuseum
Oktober-december Regionmuseet Skåne, Kristianstad
Malin Fezehai är en eritreansk-svensk fotograf baserad i New York men har världen som sitt motiv. För bilderna till ”Power of hands” har hon rest runt på fyra kontinenter och fotat människor i olika situationer och konstellationer. Allt ifrån det vardagliga till det mer extravaganta. Till det bra som händerna kan göra men också det dåliga. Denna utställningen har hygien- och hälsoföretaget Essity som kunskapspartner och enligt deras rapport ”Hygiene and Health Report 2018-2019” kan upp till 70% av sjukvårdsrelaterade infektioner reduceras med hjälp av bättre hygienrutiner. Den kraften har det. Den kraften har de.
