Litteratur och konst

Den 2 juni 2020 återöppnar ArkDes med en utställning om Kiruna.
Ett pressmeddelande berättar:
ArkDes stora vårutställning Kiruna Forever innehåller bland annat specialtagna fotografier av Iwan Baan, en av världens främsta arkitekturfotografer och 1:1-rekonstruktion av det nyligen nedmonterade stadshuset.

Ett pressmeddelande om utställningen:
I Kiruna pågår just nu en av de största stadsomvandlingarna i modern tid. Stadskärnan flyttas tre kilometer åt nordost på grund av utbyggnaden av den järnmalmsgruva som Kiruna är uppbyggt kring. En tredjedel av befolkningen måste flytta från sina hem, hela kvarter och kända byggnader rivs eller flyttas och en ny stad tar form. Men hur flyttar man en hel stad?

Kiruna Forever undersöker den pågående flytten genom att visa över hundra verk av arkitekter, stadsplanerare och konstnärer som har omvandlat samhället och synliggjort de utmaningar som format regionen. Ända från den första industrialiseringen och vidare in i framtiden. I anslutning till utställningen ger ArkDes, i samarbete med Arkitektur Förlag, ut en bok med samma titel.

Exempel på medverkande i utställningen: Iwan Baan, Anne Dessing and Michiel van Iersel; Design Earth, Henning Larsen, Ingela Johansson, Britta Marakatt-Labba, Joar Nango, New Mineral Collective, Outi Pieski, Sandellsandberg Arkitekter, Studio Folder, Territorial Agency, Anja Örn, Tomas Örn, Fanny Carinasdotter; Liselotte Wajstedt, White Arkitekter och Ghilardi+Hellsten, med flera.

Genom att placera flytten i ett historiskt och geografiskt sammanhang resonerar utställningen kring de stora frågor som ett så komplext projekt väcker. Vilka begränsningar har våra naturresurser? Vad händer med invånarnas identitet och trygghet när deras hem rivs? Hur bestämmer vi vad av kulturarvet som ska sparas och vad som ska offras? Hur påverkas urfolket samernas traditionella näringar? Hur permanenta är städerna vi lever i?

Utställningen inkluderar intervjuer med Kiruna-medborgarna och en 1: 1-rekonstruktion av det nyligen nedmonterade stadshuset. I Kiruna Forever får besökaren också se verk av Helmer Osslund, Carl Wilhelmson, Axel Törneman och Nils Nilsson Skum från Kiruna kommuns samling samt ArkDes unika och omfattande egna samling med verk av Per Olof Hallman, Gustaf Wickman, Ralph Erskine, Arthur von Schmalensee, Hakon Ahlberg, Örjan Lüning, med flera.

ArkDes följer riktlinjer och rekommendationer kring det nya coronaviruset. Inför återöppningen 2 juni har museet ökat städrutinerna och vidtagit åtgärder för att kommunicera att besökarna ska hålla avstånd.

Monika Fagerholm tilldelas Selma Lagerlöfs litteraturpris 2020 för ett författarskap som med virtuos stämföring skildrar individer och grupper som strävar efter mening i en tillvaro som inte tillåter några stabila sammanhang, en värld med ›olyckan hängande i luften‹”, berättar ett pressmeddelande:

Monika Fagerholm (f. 1961) debuterade1987 med romanen Sham och fick ett stort publikt genombrott 1994 med Underbara kvinnor vid vatten. Underrubriken är ”En roman om syskon”. Fagerholm berättar där om två par med varsitt barn, Thomas och Renée, som umgås i sitt ”sommarparadis”. Det mesta berättas genom pojken Thomas vilket betyder att vi får fragmentariska bilder av en dramatisk ut- veckling där paradiset går förlorat, familjerna bryter upp. Också ”syskonen” går skilda vägar, Renée mot undergång medan Thomas ändå lever vidare.

Liknande situationer går igen i Fagerholms författarskap som omfattar åtta romaner och en del andra texter: där beskrivs inga paradis men genomgående är ändå att någonting går förlorat, att de sociala sam-
manhang som alla romangestalter söker slås sönder. Efter ännu en publikframgång med den egensinniga uppväxtskildringen Diva (1998) gjordes den kanske största satsningen med Den amerikanska flickan (2005) som fortsatte i Glitterscenen (2009). Flickan Eddie hemsöker den lantliga idyllen som snart visar sig vara allt annat än idyllisk, snarare en djungel av motsättningar och stridigheter. Flickan störtar ner i ett träsk och hennes lik flyter upp flera år senare som en påminnelse om det som framstår som romanernas tes: ”Mitt i livet finns en drift till död”. Romanerna har inga huvudpersoner, snarare grupper och konstellationer som kretsar kring den gemensamma upplevelsen av förlust, av obeveklig förstörelse.

Också i den följande romanen, Lola uppochner (2012) handlar det om död: det är rentav en mordhistoria i
en småstad med ett myller av inblandade i ständigt skiftande konstellationer och med rader av avslöjanden. Men även om en del klaras upp så framstår ändå livet i småstaden som oöverskådligt och obegripligt. Det är ett slags kollektivroman där alla talar i mun på varandra för att bringa reda i en tillvaro där ingenting stämmer.

I Fagerholms senaste roman, Vem dödade Bambi? (2019), har kollektivet krympt. Där finns rentav en huvudperson, Gusten, och romanen berättas nu i och genom hans och några andras medvetanden.

Också här slås sammanhangen sönder av en avgörande händelse, en ”katastrof”: en gruppvåldtäkt. Gusten deltar, möjligen motvilligt, och är i alla händelser den som rapporterar händelsen och därmed slutligen bryter de sociala band som knöt samman gruppen. Romanen skildrar inte bara pojkgruppen och deras flickvänner utan också några mödrar i karriären och Fagerholm ger sig därmed möjlighet att utveckla sin talang för social satir.
Grundstämningen är ändå individernas ensamhet och deras sorg över det som är lika uppenbart som oförklarligt.

Selma Lagerlöfs Litteraturpris är avsett som belöning för framstående författare i Selma Lagerlöfs anda. Detta kriterium får ges vidsträckt innebörd. Selma Lagerlöfs Litteraturpris delas ut av en stiftelse med samma namn. Den har sitt säte i Sunne, Sverige. Prisnämnden består av ledamöter utsedda dels av stiftelsen, dels av Mårbackastiftelsen, Selma Lagerlöfsällskapet och Kungliga biblioteket.

Birgitta Trotzig mottog det första priset 1984. Kristina Sandberg fick det 2019. Lördagen den 15 augusti 2020
delas Selma Lagerlöfs Litteraturpris ut för trettiosjunde gången. Prissumman är 100000 kronor.

Årets upplaga av Stockholms Internationella Seriefestival – den tjugoandra i ordningen – ställdes in på grund av covid19. Arrangörerna hoppas kunna få till festivalen i höst men med anledning av den höga osäkerhetsfaktorn lanseras nu en digital version – Stockholms Seriefestival på nätet.

Ett pressmeddelande berättar:
Den 30–31 maj kan alla serieälskare följa festivalen på Kulturhuset Stadsteaterns webbplats och Facebooksida. Det blir en fullspäckad festivalhelg med både livesända och förinspelade inslag där både svenska och internationella serieskapare medverkar. Programvärdar är Bitte Andersson och Anders Lundgren som samtalar med bland andra Nina Hemmingsson, Moa Romanova, Fabian Göranson, Peter Bergting och Matilda Ruta. Några av dem tecknar live. I förinspelade inslag får publiken även möta internationella storheter som exempelvis hedersgästen Simon Hanselmann (AUS/USA) i en intervju med Simon Gärdenfors.

– Det här är oprövad mark för oss men för oss var det självklart att få till festivalen i någon form. Vi vill locka vår vanliga publik som är utspridd i landet och världen. Vi hoppas också att den som inte är så inläst på nutida tecknade serier ska bli intresserad av vår digitala festival, säger Ola Hellsten, festivalarrangör och konstnärlig ledare för Serieteket på Kulturhuset Stadsteatern.

Årets festivalbild har tecknats av Moa Romanova, en av de mest omskrivna och rosade representanterna för den nya generationen svenska serieskapare. Hennes egenartade grafiska stil sätter tonen för årets festivalbild och för hela festivalen som i år kommer att röra sig kring ovanliga gränsvärldar. I förgrunden poserar serietecknaren, med vässad penna och vässad attityd.
– Vi är väldigt glada över att det är just Moa som står bakom årets festivalbild. När hennes debutbok kom kände man att det var något nytt i svensk serieflora, både vad gällde innehåll och form. Hennes grafiska stil funkar perfekt i affischsammanhang och signalerar samtidigt ”serier” men inte på något traditionellt vis. Det är samtida och det är uppkäftigt. Och så är hennes bild jäkligt snygg, säger Ola Hellsten.

Festivalens hjärta, seriemarknaden small express expo (spx) blir också digital. Mellan den 15 maj och 15 juni ställer fanzinister, förlag och organisationer ut sina alster på Kulturhuset Stadsteaterns webbplats men även plattformarna Fosfor Fanzinedistro och Facebooksidan Digital Seriefestival har ställts till förfogande för mässutställarna.

Kringevenemang som exempelvis webbaserade serieworkshops kommer att arrangeras av olika aktörer före, under och efter festivalen.
Seriefestivalen startade 1999 som några få skrangliga fanzinbord och har genomgått många inkarnationer innan den växte till ett internationellt evenemang med tusentals besökare. Formen har utvecklats och omfattningen har varierat, men kärnan finns alltid kvar – kärleken till seriekonsten, ”do it yourself”-andan och gemenskapen med seriecommunityt.

Festivalen arrangeras av Serieteket, en del av Kulturhuset Stadsteatern, med stöd av Kulturrådet. Arrangemanget sker i samarbete med Konstfack, Seriefrämjandet, Fosfor Fanzinedistro, Digital Seriefestival på Facebook, Franska Kulturinstitutet, Polska Institutet och Tjeckiska Centret.