Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Litteratur och konst

Herta Müller – äntligen – och redan i Wikipedia om Nobelpriset

by

hertamuller300
Herta Müller – äntligen.
Det tror jag kulturavdelningen på pappers-DN säger idag i alla fall. De gjorde ju klart att deras önskepristagare av Nobelpriset i litteratur var den tyskrumänska författarinnan Herta Müller.
Tyvärr kan jag inte säga något. Jag har inte läst något av henne. Och det lär väl dröja innan jag får chansen.
Få av Herta Müllers böcker fanns i lager hos bokhandlarna. Så fort Peter Englund utttalat prisvinnarens namn beställdes böckerna. Och på nätet och i bokhandlarna såldes de exemplar som fanns direkt, skriver DN.

En bloggare som tydligen läst Herta Müller och säger ”Äntligen” är David Gottlieb:

Det är nog första gången jag lyckats gissa rätt på nobelpristagare. Herta är en favorit, så jag tyckte det var dags.

Vad bör vi då veta om Herta Müller?
I svenska versionen av Wikipedia finns en lång artikel om Herta Müller och där står det redan att hon fått Nobelpriset i literatur. Jag som gnällt en del om Wikipedia när det gäller kulturdelarna måste säga att de ryckt upp sig.

Herta Müller, född 17 augusti 1953 i Ni?chidorf utanför Timi?oara, är en rumänsk-tysk författare och nobelpristagare i litteratur.

Med sina självbiografiskt färgade romaner skildrar Herta Müller den tyska minoritetens liv i det kommunistiska Rumänien, och anpassningen till de extrema förhållandena där. Hon har kallats för en krönikör över vardagslivet i diktaturen, och verken präglas av uppror till försvar av tankefrihet och yttrandefrihet.På grund av sin kritik mot regimen tvingades hon i landsflykt 1987, och hon är numera bosatt i Berlin. Vid sidan av sitt författarskap är Herta Müller verksam som lärare vid universitetet. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur år 2009 med motiveringen att hon ”med poesins förtätning och prosans saklighet tecknar hemlöshetens landskap.”

Jag ska i alla fall sätta upp henne på listan över författare jag ska försöka läsa så snart det är möjligt.

Andra röster om Herta Müller idag:
Röda Malmö skriver med rubriken: Hennes böcker kanske man ska testa…?
”Mycket bra val”, säger SvD:s kulturchef.
En mycket värdig pristagare, skriver Stefan Eklund.
– Jag förtjänar det inte, säger Herta Müller själv till SVT och det gör Aftonbladet en rubrik av.

Expressen påpekar att det nu är rekord i antal kvinnor som fått Nobelpriset under ett år, med hittills fyra kvinnliga pristagare.

Hittills har fyra kvinnor fått Nobelpriset 2009. Det är historiskt, aldrig förr har så många kvinnor blivit pristagare under ett och samma år.
Mellan 1901 och 2008 förärades 789 personer Nobelpriset. Av dem var 35 kvinnor – motsvarande bara 4,4 procent.

DN tar upp att reaktionerna utomlands varit blandade:

Tre kinesiska författare och litteraturkritiker som vidtalats i förväg för att besvara frågan vad de anser om årets pristagare säger samtliga att de aldrig läst något av Herta Müller.
Ett par av dem rekommenderar ett samtal med författarkollegan Qiu Huadong, som i Kina är känd för att läsa ovanligt mycket västerländsk litteratur.
Qiu sitter på restaurang och äter middag när han får höra namnet på årets Nobelpristagare.
– Tyvärr, säger han, jag har heller inte läst något av henne. Jag tror inte att hennes böcker är översatta till kinesiska.
Nobelpriset, anser han, fortsätter att påminna kinesiska författare att de ska hålla fast vid drömmen om sitt författarskap och jobba hårt, i ett samhälle där de flesta annars bara tänker på att tjäna pengar.

GP:s kulturchef skriver om valet av Herta Müller till Nobelpriset i litteratur: Priset innehåller en uppmaning till alla som vill inskränka yttrandefriheten och menar att det är ett pris till det fria ordet.

Det ska gudarna veta att det behövs i dessa dagar av ständiga attacker på yttrandefriheten och mot demokratin.

Utgivet av Herta Müller:
Utgivet på svenska:

* Flackland 1985 (översättning: Susanne Widén-Swartz)

* Människan är en stor fasan på jorden 1987 (översättning: Karin Löfdahl)

* Barfota februari 1989 (översättning: Karin Löfdahl)

* Resande på ett ben 1991 (översättning: Karin Löfdahl)

* Redan då var räven jägare 1994 (översättning: Karin Löfdahl)

* Hjärtdjur 1996 (översättning: Karin Löfdahl)

* Kungen bugar och dödar 2005 (översättning: Karin Löfdahl)

* Idag hade jag helst inte velat träffa mig själv 2007 (översättning: Karin Löfdahl)

På tyska:

* Niederungen, 1982

* Drückender Tango, 1984

* Der Mensch ist ein großer Fasan auf der Welt, 1986

* Barfüßiger Februar, 1987

* Reisende auf einem Bein, 1989

* Wie Wahrnehmung sich erfindet, 1990

* Der Teufel sitzt im Spiegel, 1991

* Der Fuchs war damals schon der Jäger, 1992

* Eine warme Kartoffel ist ein warmes Bett, 1992

* Der Wächter nimmt seinen Kamm, 1993

* Angekommen wie nicht da, 1994

* Herztier, 1994

* Hunger und Seide, 1995

* In der Falle, 1996

* Heute wär ich mir lieber nicht begegnet, 1997

* Der fremde Blick oder Das Leben ist ein Furz in der Laterne, 1999

* Im Haarknoten wohnt eine Dame, 2000

* Heimat ist das, was gesprochen wird, 2001

* Der König verneigt sich und tötet, 2003

* Die blassen Herren mit den Mokkatassen, 2005

* Este sau nu este Ion, 2005

* Atemschaukel, 2009

Relaterat:
Expressen, Svenska Dagbladet, Göteborgsposten och Aftonbladet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Vinn ett exemplar av boken Juliette av Markis de Sade

by

juliette_1-2_360
Markis de Sade gav namn åt sadismen. Han hör till världslitteraturens mest inflytelserika författare. Bok för bok introduceras han nu på svenska av Vertigo förlag genom en insats av översättaren Hans Johansson.

Kulturbloggen har fått tre exemplar som vi ska lotta ut bland våra besökare.
Hur ska du göra för att vinna ett exemplar? Maila kulturbloggen snabel-a gmail punkt com.

Skriv med tre meningar varför just du borde få ett exemplar av boken.
Mailet måste vara oss tillhanda senast 10 oktober klockan 12.00.

Här lite fakta kring boken:

Justine och Juliette är ett av världslitteraturens mest beryktade syskonpar. Den första dygdig, den andra ond; den första ständigt bestraffad för sin godhet, den andra belönad för sin skamlöshet.

Markis de Sade (1740–1814) ägnade systrarna var sin roman. Nu kommer historien om Juliette (1797) för första gången på svenska. I denna volym – den första av tre – får vi följa hennes väg från klostret till bordellen, från livet som föräldralös till framgångsrik kurtisan i 1700-talets Paris.

Den här klassiska romanen av ”den gudomlige markisen” kokar av pornografi, filosofi och svart humor: det självklara vänds upp och ner, det normala och rimliga attackeras, det onjutbara blir njutbart. Här möts intellektet och köttet på ett svindlande sätt.

Romanerna om systrarna Justine och Juliette ledde till den tredje och sista inspärrningen av Markis de Sade; han är en av de få som låsts in för sina idéers skull av tre olika politiska regimer: monarki, republik och kejsardöme. Han dog i fångenskap.

”Vi har här det mest skandalösa verk som någonsin skrivits. Är inte det skäl nog att rikta vår uppmärksamhet mot det?” – Maurice Blanchot.

Liksom Vertigos mycket uppmärksammade tidigare Sade-utgåvor Ernestine, De 120 dagarna i Sodom och Filosofin i sängkammaren är Juliette försedd med ett fylligt efterord och kommentarer. Förlaget har inte sparat några resurser i produktionen av denna utsökt lyxiga bok: linneband, trådbindning, glassigt skyddsomslag, rikligt med illustrationer och ett svart sidensnöre pryder volymen.

Hans Johansson (f 1943) har översatt en lång rad franska klassiker. Hans arbete med att introducera Markis de Sades verk till en svensk läsekrets är en tung kulturgärning och en monumental översättarbragd.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Svenska regerande fotbollsvärldsmästarna föll mot Norge

by

fotboll 051
Det norska författarlandslaget besegrade det svenska författarlandslaget i en fotbollslandskamp på Heden i Göteborg med 3-1.
Vi kultur- och bokbloggare som såg matchen tippar att kanske det svenska författarlandslaget varit mer aktiva i montrarna och alla seminarier under Bokmässan.
– Jo, det är nog anledningen, höll den stackars svenska målvakten med om, som släppte in tre mål varav två var på straff.

Det hjälpte inte att det svenska lagets lagkapten Fredrik Ekelund är en bollkonstnär av hög rang. Norrmännen var nog lite bättre.

Det finns tio författarlandslag i fotboll, alltså författare från ett land som bildar ett landslag och för tillfället är faktiskt det svenska landslaget världsmästare. Senast det svenska laget mötte det norska blev det alltså svensk seger. 1-3-förlusten på Bokmässan var den första förlusten för det svenska laget som också åkte på tre andra tråkigheter. Tre av spelarna skadade sig. Tomas Bodström, tidigare minister, spelade sin andra match i det svenska författarlaget, och han sträckte höger lårmuskel illa.

– Usch, det kommer att ta lång tid innan jag kan spela igen, sade Bodström till Kulturbloggen.

Pontus Lindh, poet och lagets coach för kvällens match rodde dock att Bodström snart ska vara tillbaka i laget:
– Han är av segt virke, sade Pontus Lindh.

Kulturbloggen som har ett förflutet som sportjournalist tyckte det var jättekul att avsluta sitt besök på årets bokmässa med att se en fotbollsmatch. Det var för övrigt premiär för landslagsfotboll i samband med bokmässan.

Norge tog ledningen i första halvlek med ett mål av Öyvind Saether. Inte helt orättvist, även om Bodström hade ett skott mot mål (rätt svagt) så dominerade norrmännen första halvlek. I andra halvlek kom det svenska laget igång bättre och fick till ett par farligheter framför norska målet, som kunde blivit mål.
Under ett anfall blev en svensk anfallare nerdragen i straffområdet och straffen sattes mitt i prick och de blågula hade kvitterat till 1-1.

Tråkigt nog ur blågul vinkel nöjde sig inte norrmännen utan de låg på och kanske inte helt orättvist fick de ihop två straffar som Oddmund F Vaggsholm säkert nätade bakom den svenske målvakten Magnus Sjöholm.

– Det är bara att säga grattis till Norge. De var det bättre laget, det är inget att säga om det, sade lagkaptenen och Malmöförfattaren Fredrik Ekelund när han efter matchen intervjuades av norsk tv (jag vet inte vad det var för slags tv-kanal, men en stor tv-kamera var det och en norsk kvinnlig reporter ställde frågorna).

Det svenska laget ska spela författarfotbolls-VM nästa år. Det går i en liten ort utanför tyska staden Essen i samband med en kulturfestival.

Fredrik Ekelund har varit lagkapten för det svenska författarlandslaget sedan det bildades för fem år sedan. Såsom författare till boken ”Sambafotboll” är han förstås ganska given på den positionen. Han berättade att han åker till Brasilien två gånger om året för att se, uppleva och spela fotboll där. Hans bok ”Sambafotboll” ska förresten komma ut i en ny version i samband med fotbolls-VM i Brasilien om fem år.

Det svenska författarlandslagets hemsida.

Petra, som bloggar på En annan sida, var också med och kollade författarfotbollen. Hon kommer också att blogga om det. Jag lägger in direkt länken dit när hennes inlägg kommit ut.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

En tredjedel av högerregeringens statstråd vägrade svara på fem små frågor om kultur

by

bokmassan 11
Sex av de 22 statsråden anser inte att kultur är så viktig att de vill vara med i den bok där alla riksdagsledamöter och statsråd svarar på fem korta frågor om kultur.

Gunnar Bergdahl, kulturchef på , Helsingborgs Dagblad, har gjort en stor enkät där alla riksdagsledamtöer och statstråden fått svara på frågor om vilka som är de största kulturupplevelserna de haft inom scen, bok, konst, film och musik.

Det kanske kan betraktas som fjantigt att uppta dessa upptagna politiker med sådant. Men boken är ett dokument över vår tid, den ger en bra bild av makthavarna. Kvinnor bland politiker har varit snabbare och mer noggranna med att svara och det går inte att dra slutsatser efter partifärg när det gäller vilken slags kultur en person uppskattar.

– Resultatet har blivit oförutsägbart. Kulturupplevelserna går inte att härleda ur partifärg, sade Gunnar Bergdahl på en presskonferens om boken på Bokmässan.

Leif Pagrotsky, var en av tre politiker som svarat och som var med på presskonferensen. Han har ju tidigare varit kulturminister, i den förra S-regeringen.

– Jag brukar inte svara på enkäter, vi får så många, sade han men den här fångade hans intresse.

– Fast, påpekade han: De svar man ger gäller just den dagen. Vilken är den bästa film du sett? För mig beror det på vilken dag jag får den frågan.

Skojigt att läsa i all sin enkelhet. Vi får en inblick i de folkvaldas liv och inser att de är som folk är mest. Vanlighetens riddare, Göran Hägglund, KD, tar fram två musikupplevelser som sina största: Stones konsert i Göteborg sommaren 1991 och Springsteen på Nya Ullevi sommaren 2008.

Mona Sahlin svarar kort och gott: Ullevi, 4 juli 2008.

Jag förmodar att det är samma konsert som är en av Hägglunds favoriter.

Under finansminister Borg, statsminister Fredrik Reinfeld, utbildningsminister Jan Björklund, utrikesminister Carl Bildt, integrationsminister Nyamko Sabuni och infrastrukturminister Åsa Torstensson står det dock att de tackar nej på grund av tidsbrist.

De fem enkätfrågorna är:

Vad är din största scenupplevelse?
Vilken är den bästa bok du läst?
Vad är din största konstupplevelse?
Vilken är den bästa film du sett?
Vad är din största musikupplevelse?

Fem frågor som inte borde ta så mycket tid att svara på. Egentligen

– De får dock visst stöd av Leif Pagrotsky:

– De folkvalda får så otroligt många enkäter och frågor, sade han.

Fast just det: prioritera. De sex statstråden, en tredjedel av regeringen: tycker inte att kultur är så viktig att de vill svara på fem frågor i en bok som samlat alla riksdagsledamöters svar.

Jag blir inte direkt övertygad om att de anser att kultur är viktigt. Men vad är egentligen viktigare än kultur? Som Göran Bergdahl sade under presskonferensen, i kulturen brottas människor med de stora frågorna, om livet, existensen, kärleken.

– Om hundra år är vi alla borta. Vad är de viktigare att vi ägnar tiden här åt än dessa frågor?

I Dagens Arena läser jag angående Reinfeldt:

Det gick fortare än någon kunde ana för Fredrik Reinfeldt att förvandlas till Göran Persson. Andningspauserna. Landsfadersansatsen. Och arrogansen. Arrogansen framför allt. Den drabbar ofta en och annan journalist som råkar ställa en relevant fråga till statsministern.

Jag tycker för min del att hans vägran att svara på frågor om kultur också är ett uttryck för samma arrogans.

Jag avslutar med ett citat av två av de politiker som var med på presskonferensen:

– Tänk om talmannen i riksdagen en gång kunde initiera en debatt där vi fick diskutera en bok. Det skulle bli mer intressanta diskussionetr där inte alla skulle följa partilinjen, sade Hans Wallmark, M.

– Jag tycker att kulturen borde ingå i välfärdens kärna, sade Siv Holma, ordförande i kulturutskottet, från V.


Hos HBT-sossen kan du svara på samma fem frågor som politikerna svarat på. Lämna länken till ditt svar i en kommentar hos Alexandra på HBT-sossen när du svarat och länka dit också, så kan många hitta de olika svaren.

Folkvald kultur
349 riksdaggsledamöter och 22 statsråd om kulturupplevelser
Carlssons Bokförlag
Redaktör Gunnar Bergdahl
ISBN: 978-91-7331-285-1

Relaterat:
Helsingborgs Dagblad, Svenska Dagbladet, Expressen, Kulturen, Aftonbladet och Smålandsposten.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

William S. Burroughs sista roman ges ut på svenska

by

Slumpensspoke
Ett intressant tips för oss som gillar William S. Burrough kom i mailen häromdagen:

Den 15 oktober ger Sphinx Bokförlag ut William S. Burroughs sista roman Slumpens spöke för första gången på svenska.

I Slumpens spöke vandrar piraten kapten Mission djupt in i Madagaskars djungler. Han söker efter en mytologisk lemurart men snubblar i stället över människans innersta väsen. I Burroughs händer blir berättelsen både en kärleksförklaring till naturens myllrande mångfald och ett ekologiskt stridsrop mot människans fördärvande av planeten vi bor på.

Slumpens spöke är en klassisk Burroughs-historia: här finns bisarra sjukdomar som breder ut sig, paranoid misstänksamhet mot alla former av makt och ett berättande som hoppar vilt genom tid och rum. Med sitt vemod över miljöförstöring och utrotningshotade djurarter framstår Slumpens spöke som minst lika aktuell i dag som när den först publicerades 1991.

William S. Burroughs (1914–1997) var en av 1900-talets mest kontroversiella och banbrytande författare. 2009 är det 50 år sedan hans genombrottsroman Den nakna lunchen först gavs ut. Influenserna från hans profetiska visioner syns fortfarande på en mängd håll i film, litteratur, musik och kulturen i stort.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,