Det är lätt att befara det värsta som vuxen vid lässtart av Robert Muchamores ”Cherub”, den engelska serien om agenter i åldern 10 och 17 år som hamnar i hetluften genom uppdrag av de verkliga brittiska högdjuren. I hemlandet har ett tiotal böcker getts ut, i Sverige ger B Wahlström ut de första fyra i år. På svenska hemsidan går det att läsa mer om cherubagenternas karaktär, utbildning och verksamhet liksom om böckerna och författaren: www.cherubcampus.se
Först verkar det också som en serie med pojkböcker av den typ som jag redan som tioåring tyckte var pinsam. Med slang som kändes daterat, karaktärsbeskrivningar som ingen kunde tro på och en miljö som var så främmande – engelska skoluniformer och ordningsregler – att det blev ointressant.
I den första delen, ”Rekryten”, kommer dock farhågorna på skam snabbt. Det här är ett ärligt försök att skildra unga. Och en träffsäker bild av makthierkier i mellanstadiet. Huvudpersonen James försöker förgäves verbalt försvara sin kraftigt överviktiga mamma mot klassens prinsessa. Hans vänner vågar inte ta hans parti. Att det utspelar sig i en skola med uniformer och att läraren tilltalas med Mrs gör det inte mindre angeläget för en svensk elvaåring.
Så dör James mamma, han och systern skiljs åt på grund av vuxnas oförmåga att sätta sig in i deras situation. På barnhemmet hamnar han i nya konflikter men tack vare att han är ett mattesnille får han så chansen att bli – agent. En av ungdomarna i Cherub, ett nätverk med lång och ärorik historia. För vilken vuxen misstänker att barn skulle kunna vara hemliga agenter?
Idén är bra. Det låter faktiskt riktigt trovärdigt att barn användes som agenter under andra världskriget av motståndsrörelsen, en bakgrundsförklaring till rörelsen. Och liksom för att lugna sina troliga läsare – barn i samma ålder som Cherubagenterna – säger en av James mentorer att under flera årtiondens verksamhet har inte fler barn dött i verksamheten än i trafiken runt skolor i städerna.
James får genomgå den hårda agentskolan. Vägen till det första uppdraget är hård. Och hur overkligt det än ter sig så framstår persongalleriet som trovärdigt eller åtminstone förankrat i en ofta tuff verklighet. Från den missbrukande mamman, med eget snattarimperium, och hennes hjärtlöse skurk till pojkvän fram till den goda men cyniska socialarbetaren och ledarna inom den militära organisationen.
Huvudpersonen är nog också möjlig att känna igen sig i för en hel del vanliga, truliga personer på gränsen till tonåren. James är ingen Bond, men han är en bra kille som bryr sig om sin lillasyster och hamnar i trubbel mest genom olycklig slump. Men han upplever också vänskap och förälskelse.
Ja, och sedan följer uppdrag på uppdrag tillsammans med de andra cheruberna. Det första hos en rik och skum man i London, trist nog uppenbart arketypen för den girige juden. Och det är liksom här det börjar gå fel. Eller om det bara är jag som tappar intresset för intrigerna, som känns lite slarvigt ihopfogade. Men min elvaårige son tyckte det mesta var spännande. Kanske för att personer i hans ålder knappast är bortskämda med spänningslitteratur med huvudpersoner i deras egen ålder. Och till författarens heder ska sägas att han verkligen försöker ta den unga läsekretsen på allvar.
De första två böckerna som vi tittat på kom ut i våras, de två följande, ”Fritagningen” och ”Fritt fall” ges ut nu i höst.
/Lilly Hallberg/
Rekryten
Robert Muchamore
Översättning: Madeleine Gerbjörn
Förlag: B Wahlströms
ISBN: 978-91-32-15714-1
Uppdraget
Robert Muchamore
Översättning: Madeleine Gerbjörn
Förlag: B Wahlströms
ISBN: 978-91-32-15715-8
Robert Muchamores sajt för Cherub-serien.
Läs även andra bloggares åsikter om agenter, deckare, ungdomsböcker, litteratur, ungdomar, agenter, Robert Muchamore, Cherub