Röta
Författare Siri Pettersen
Serie: Korpringarna (del 2)
Utg.datum: 2015-09-28
Förlag: B Wahlströms
Översättare: Ylva Kempe
Originaltitel: Råta
ISBN: 9789132166198
Fantasyserien Korpringarna av den norska författaren Siri Pettersen har gjort stor succé i hemlandet. Serien riktar sig framför allt till unga vuxna – och det är väl rätt målgrupp. Det är en fascinerande värld Siri Pettersen bygger upp i romanerna. Den första boken släpptes på svenska förra året, Odinsbarn. Nu i höst har den andra boken kommit, Röta.
Korpringarna har en unik värld som författaren lyckas beskriva så det känns som jag som läsare är där. Dessutom har den visst djup i karaktärerna, ingen är enbart god hjälte och ingen är alltigenom ond och det går att förstå varför de olika personerna agerar som de gör.
Huvudpersonen Hirka är svanslös, vilket är annorlunda i den värld, Ymslanden, där hon lever. Varelserna som dominerar i den världen kallar sig ättlingar och de föraktar henne för att hon är svanslös. Hon har en bästa vän, Rime, som är en av den förnämsta ättlingsläkten. Tillsammans avslöjar de hemligheten med den världens gud, siaren.
Av olika skäl måste Hirka fly från en världen och i nästa del i serien, Röta, har hon kommit till människornas värld. Det är intressant att se vår värld och nutidens samhälle med hennes ögon. Det är inte lätt att komma hit och inte kunna språket, inte ha någon personnummer eller socialförsäkringsnummer. Ingen kan förstå hennes språk och immigrationsmyndigheterna kan inte placera in hennes språk i något de känner till. Hirka är en papperslös flyktig i människornas värld. Hon hade hoppats att hon skulle känna sig hemma när hon kom till människorna, till sina likar, men tvärtom känner hon sig utstött.
Hon lämnade Yslanden och sin älskade Rime bland annat för hon var sedan barnsben indoktrinerad att ättlingarna kan få den dödliga sjukdomen Röta genom att kyssa sådana som henne. När hon nu kommit till människornas värld upptäcker hon att det inte stämmer. Människor sprider inte rötan till ättlingar.
Efter ett tag märker hon att det finns varelser som är ute efter henne, som jagar henne, förföljer henne. Hon upptäcker också att några av de fruktade varelserna som i hennes värld kallas de likfödda finns i människornas värld, förklädda till människor.
De likfödda är ännu mer föraktade i Ymslanden än svanslösa som Hirka. De likfödda är inte bara föraktade, de är fruktade. De är mäktiga, starka och nästan odödliga för de lever i tusentals år. De är blinda och känslokalla, brukar det säga. Hirka upptäcker att det inte riktigt är sant. De likfödda är varelser som kan se och förnimma minst lika mycket som ättlingar och människor. De likfödda är också varelser med rätt att finnas till.
Den första delen av serien läste jag i ett, det gick inte att slita sig. Första halvan av den andra delen var också en sträckläsningsbok, andra halvan blev delvis lite trög att läsa men det visade sig bara var en grund för vad som sedan utvecklar sig i slutkapitlen. Världen vidgas helt enkelt och vi som läsare förstår att det finns mycket mer än Ymslanden och människornas förgängliga värld. Jag kan inte avslöja för mycket, men den har ett bra slut som gör att jag absolut vill läsa den tredje och avslutande delen.
