• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Birgitta Komaki

Filmrecension: The Lost City – ett roande äventyr utan hjältar

19 april, 2022 by Birgitta Komaki

The Lost city
Betyg 3
Svensk biopremiär 20 april 2022
Regi Aaron Nee och Adam Nee
Regi: Adam Nee & Aaron Nee
I rollerna: Sandra Bullock, Channing Tatum, Daniel Radcliffe, Brad Pitt, Da’Vine Joy Randolph, Oscar Nuñez, Patti Harrison, Bowen Yang m fl.

Ett roande äventyr utan hjältar.

Loretta Sage (Sandra Bullock) skriver romantiska äventyrsromaner med historiskt innehåll. Omslagspojke för romanerna är Alan (Channing Tatum) en muskulös ung man som kvinnorna dyrkar. Nu skall de ut på promotionturné med Lorettas sista roman, men innan turnén börjar blir Loretta kidnappad. Det är en excentrisk miljardär (Daniel Radcliffe)som vill ha hennes hjälp att hitta den förlorade staden och dess skatter. Trots sina protester blir hon fängslad och förd till en vulkanö. Då dyker Alan upp för att rädda henne. Han vill visa att han är lika hjältemodig som i romanerna.

Med många stjärnskådespelare , är Sandra Bullock den klaraste stjärnan i glittrande paljettkostym och Channing Tatums kroppsbyggare matchar henne perfekt. De har ett skönt samspel och filmen är superbra och spännande från början. Känns som båda trivs i sina roller. Bra filmat, bra skådespelare även runt dessa två. Men, och det finns ett men och det är humorn. Det som man från början tror skall bli en äventyrsfilm blir i stället en komedi. För sämre hjältar har man sällan sett. Det mesta går snett trots goda intentioner. När Jack Trainer (Brad Pitt) dyker upp som värsta Hulken stiger spänningen för ett tag. Den första timmen är rolig och underhållande men när misstagen blir för många börjar jag längta efter lite mer spänning och inte bara skratt. För det är ett supergäng och det är fint filmat i en fantastisk miljö. En underhållande och rolig film.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Mothering Sunday – en klassisk film med kvalitet

13 april, 2022 by Birgitta Komaki

Mothering Sunday
Betyg 4
Svensk premiär 14 april 2022
Regi Eva Husson

Ljuvlig engelsk historia

På Mothering Sunday får alla husor ledigt för att besöka sina mödrar. Men Jane Fairchild är föräldralös och har ingen att besöka. Hon har den fulla friheten en hel dag och hennes husbonde, herr Niven är avundsjuk på hennes frihet denna enda dag på året. Att hon har ett förhållande sedan 7 år med grannsonen Paul är det ingen som vet.
Paul som just denna dag måste förlova sig för att trygga familjens framtid.

Filmen baseras på boken Mödrarnas söndag av Graham Swift och Alice Birch har utvecklat historien i sitt manus med ett extra kapitel.

En brittisk film med självklar klass. Med noggranna detaljer och eftertänksam handling.En romantisk historia med sinnliga sexscener men framför allt en intimitet i dialogen. Med repliker som ” Jag skulle kunna berätta alla mina hemligheter för dig.” Och en naken Jane som vandrar runt i ett slott är spännande. En film som visar överklass och sällskapsliv och sorgen över stupade söner likväl som kärlek . ’Utan stora åthävor är filmen intressant och man grips av Janes öde. Sista delen av filmen känns som en något avvikande del och magin sjunker.

Med ett batteri av bra skådespelare Odessa Young, Josh O’Connor, Olivia Colman och främst Colin Firth blir det en klassisk film med kvalitet.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Teaterkritik: Mizeria

10 april, 2022 by Birgitta Komaki

Foto: Anna Classon

Mizeria
Av Melody Farshin
Regi Astrid Kakuli
Scenografi Fridjon Rafnsson
Kostym Jasminda Asplund Blanco
Ljus Karl Svensson
Mask Patricia Svajger
Musik Mack Beats
Manuskonstruktion Åsa Lindholm
Dramaturg Mia Winge
Koreograf Mateja Kovacevic
På scen Aicha m.fl Yasmine Seifi
Ali m.fl Ahmed Berhan
Nypremiär på Stadsteatern i Husby 8 april 2022

En pjäs skriven av Melody Farshin och i regi av Astrid Kakuli som nu har nypremiär efter ett långt uppehåll.

Tvillingarna Aicha och Ali växer upp i ett av alla miljonprogram. De är bästa vänner som små men med tiden blir de mer skilda åt. Pjäsen börjar med syskonkäbbel och lekfull retsamhet, fortsätter med att visa killar och tjejers olika villkor i hemmet och i samhället. I hushållet har killar ständigt semester fast de inte förstår det , enligt Aisha.
Sedan avhandlas arbete, kärleksrelationer, vänskap och våld. När begravningarna blir
många och folk blir mördade för en bagatell eller i nåt gängbråk kommer sorgen fram.

Aisha (Yasmine Seifi) är intensiv, charmig och retsam. Genom sin intensitet trollbinder hon publiken. Ali (Ahmed Berhan) är lugnare och redan på väg in i mansrollen.

Genom pjäsens uppbyggnad från individ till hemmet och sedan samhället ringas olika aspekter av syskonens liv in. Med ett enkelt scenrum med modeller av höghus och till musik av Mack Beats blir pjäsen suggestiv. Den skiftar mellan humor och allvar.
En angelägen pjäs som tar upp olika aspekter på att växa upp i förorten i utanförskap utanför majoritetssamhället.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt Taggad som: Husby, Kulturhuset stadsteatern, Teaterkritik

Teaterkritik: Älskling är jag hemma – om nostalgin som kan lura oss

26 mars, 2022 by Birgitta Komaki

Älskling är jag hemma
Av Laura Wade
Översättning Sofia Fredén
Regi Maria Blom
Scenografi Bengt Fröderberg
Kostym Anna Hagert
Ljus Patrik Bogårdh
Ljud Johan Ehn
Mask Susanne von Platen
Koreografi Catharina Allvin
Medverkande:
Judy: Janna Granström
Johnny: Philip Hughes
Fran: Johanna Lazcano
Marcus: Andreas Kundler
Sylvia: Kajsa Reingardt
Alex: Angelika Prick
Premiär 25 mars 2022, Klarascenen, Kulturhuset Stadsteatern.

Judy och Johnny lever sin 50-talsdröm. I mönstrade klänningar och med ett ständigt leende servar Judy sin man på alla sätt han kan önska sig. Hon är den perfekta hemmafrun. I ett hem fyllt av enbart prylar från 50-talet, där till och med kylskåpet kommer från den tiden, är det köket som dominerar hennes liv. Här har de skapat sitt paradis. Men samtiden går inte alltid att stänga ute och det är svårt leva på en lön. Sakta blir de tvungna att förändra sina liv. Men när den ena vill ändra är den andra rädd för förändring.

I den första akten är det mesta harmoni, en förutsägbar fantasivärld. Den blir något långdragen. I andra akten sker uppgörelse och förändring och dramatiken kommer in.

Judy (Janna Granström) och Johnny ( Philip Hughes ) har ett fint samspel. Sedan är det mamman (Kajsa Reingardt) som gör en makalös monolog om varför 50-talet inte är en tid att sträva efter. Mellan scenerna gör skådespelarna små roliga koreografiska nummer.

Scenrummet domineras av köket , där det gamla kylskåpet blir som en egen person och av ett vardagsrum med drinkbord, teakmöbler och sypuffen.
Musiken är rock and roll på högsta nivå och lockar publiken att applådera med.

En underhållande pjäs om att välja sitt liv. Om drömmen att kunna skapa det perfekta livet och äktenskapet. Och om nostalgin som kan lura oss att förgylla dåtiden
och glömma att det fanns även mörka sidor. Men visst finns idealen från den tiden ännu kvar i bilden av hur hem och hushåll ska skötas, men få har tid idag.

Arkiverad under: Recension, Scen, Teater, Teaterkritik, Toppnytt

Filmrecension: Lill-Zlatan och Morbror Raring – En helcharmig familjefilm

24 mars, 2022 by Birgitta Komaki

Lill-Zlatan och Morbror Raring
Betyg 4
Premiär 25 mars 2022
Regi Christian Lo

En barnfilm lika fin för vuxna som för barn. Det var länge sedan jag såg en så mysig och genuin film. Med en historia som känns äkta och berättad rakt upp och ner.

Ella ska hälsa på sin bästa morbror och de skall göra mycket kul. Men när hon kommer dit så dyker snart upp en konkurrent om uppmärksamheten. Det är Steve från Holland.
Kampen att få behålla morbroderns odelade uppmärksamhet startar. Ella skyr
inga medel. Det blir en vecka med många fula tricks men också nya vänskapsband.

Med en trumpen huvudperson Ella (Agnes Colliander) omgiven av morbror Tommy (Simon J. Berger) , mormor (Inger Nilsson) och konkurrenten Steve (Tibor Lukacs) skapas en verklighetsnära historia efter Pirjo Lindenbaums barnbok.

Agnes Colliander är precis så envis och tjurig som en 9-åring kan vara men också charmig och ömsint med ett alldeles eget minspel. Simon J. Berger är en suverän skådespelare med mjuk framtoning. Men när William Spetz i knallrött läppstift och långt blont hår dyker upp på duken då och då bleknar de andra.

Det är en fin historia och det är skönt att inte fokus ligger på att två killar blir förälskade i varandra. Kärlek mellan killar visas som en vanlig förälskelse och inget specifikt.
Att Ella blir svartsjuk och vill ha ensamrätt på sin morbror kan nog både barn och vuxna
förstå. En historia att leva sig in i för alla åldrar. Det är en familjefilm som kan rekommenderas till hela familjen.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 7
  • Sida 8
  • Sida 9
  • Sida 10
  • Sida 11
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 44
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Sedan jag nyligen skrev minnesord om … Läs mer om Basistlegendar med rebellisk aura har lämnat oss – Nikke Ström 1951 – 2026

Filmrecension: Disclosure Day – grandios cirkus

Disclosure Day Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Disclosure Day – grandios cirkus

Bra idé, sämre genomförande. Svinen av John Ajvide Lindqvist

Titel: Svinen Författare: John Ajvide … Läs mer om Bra idé, sämre genomförande. Svinen av John Ajvide Lindqvist

Borde innebära ett rejält genombrott – Tack för maten med Victor Rydström feat. Robert Nordmark

Victor Rydström Tack för maten … Läs mer om Borde innebära ett rejält genombrott – Tack för maten med Victor Rydström feat. Robert Nordmark

Comic Con Stockholm Summer 2026

Comic Con Stockholm Summer 2026 Mässor … Läs mer om Comic Con Stockholm Summer 2026

Filmrecension: Masters of The Universe – lagom underhållning

Masters of The Universe Betyg 3 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Masters of The Universe – lagom underhållning

Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Scary Movie Betyg 1 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Scary Movie – genomförs med själlös apati

Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Åttafaldigt GRAMMY-nominerade Death Cab … Läs mer om Lyssna: Death Cab for Cutie har släppt nytt album

Filmrecension: Born to Fight – ovanlig dokumentär om att immigrera till Europa

Born to Fight Betyg 3 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: Born to Fight – ovanlig dokumentär om att immigrera till Europa

Filmrecension: The Furious – en strålande final men det räcker inte

The Furious Betyg 2 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: The Furious – en strålande final men det räcker inte

Filmrecension: Couture – spretar för mycket

Couture Betyg 3 Svensk biopremiär 5 … Läs mer om Filmrecension: Couture – spretar för mycket

Väldigt vital och emellanåt berörande tribut – Göteborg Jazz Orchestra hyllar 100-åringen Miles Davis

1/6 2026 Park Lane i Göteborg Även … Läs mer om Väldigt vital och emellanåt berörande tribut – Göteborg Jazz Orchestra hyllar 100-åringen Miles Davis

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in