Vasadottern
Manus och skådespelare Cecilia Säverman
Regi Judith Hollaender
Soppteater-premiär på Kulturhuset i Stockholm 22 mars 2022
Gustav Vasa hade många barn och av döttrarna är Cecilia Vasa den kändaste. Hon blev 86 år och här kommer hon in på scen som en gammal kvinna. Men när hon börjar berätta sin prinsessaga blir hon 19 år och förälskad. Det blir en stor skandal, Vadstenabullret, och leder till att hon inser att kvinnor inte har någon frihet att bestämma över sina liv. Att kvinnors heder och oskuld är hennes viktigaste attribut. Hon gifter sig med en tysk markgreve, hon åker till England och blir vän med drottning Elisabeth, kommer bankrutt tillbaka till Sverige och blir pirat.
En stark kvinna men hela tiden beroende av mäns välvilja och styrning.
Pjäsen är en monolog med många roller, intensivt tempo, ett angeläget ämne och mycket spännande. En historia från 1500-talet då kvinnor var omyndiga i samhällslivet
och styrda av männen. Trots att Cecilia var en stark och kompetent kvinna hade hon ingen makt att själv bestämma. Från början styr fadern, sedan bröderna och till slut sönerna. Och tragedin kan hon inte förhindra.
Scenbilden är enkel, en kista, en potta, en spegel , några stolar och den röda mattan som hon vill gå på. Musiken är fint sammansatt och teatern flyter bra.
Trots att det är en tragisk historia om ett tuktat kvinnoliv är den ju också komiskt berättad. Med Cecilias faktiskt händelserika liv hade pjäsen kunnat bli än mer dramatisk och utvecklad. Men osökt går tankarna till den hederskultur som frodas än i dag för många kvinnor i vårt samhälle. Att år 2022 lever fortfarande många ideal från 1500-talet hos vissa personer.
En fantastisk kunglig historia suveränt framförd av Cecilia Säverman.
Bakgrundsfakta:
I regi av Judith Hollander har den prisade enkvinnasföreställningen Vasadottern nypremiär. Manusförfattaren och skådespelaren Cecilia Säverman tilldelades Stockholms Stads Kulturstipendium 2021 för pjäsen med motiveringen:
”(…) historiska monologer med många rollgestaltningar (…) har roat och oroat både barn och vuxna med oförglömliga upplevelser. (Sävermans) gestaltande konst är lekfull, angelägen och spännande.”
En åldrad fröken Julie, (Marie Göranzon) ännu vacker, befallande och medveten om sin börd. I glansig röd kjol och voluminös jacka intar hon scenen och förväntar sig lydnad och att få sällskap i midsommarnatten.
Att se Jean och Julie i sina åldrade roller ger ett helt nytt perspektiv till pjäsen. Den sexuella spänningen och attraktionen finns inte här. Den hetsiga lusten som drivs fram i sommarnatten och byggs upp mer och mer saknas här och allt är snabbt avklarat. Julie försöker få till att det var av kärlek men Jean är saklig och utan entusiasm. Han är en trött gammal man och förbi den ålder då man kan förställa sig för att få fördelar.
En lysande fartfylld föreställning med tre fantastiska skickliga skådespelare som man är tacksam att få njuta av. En speciell eloge till att de alla ger varandra plats på scen och lyfter fram varandra. Stor teater på lilla scenen.