Telepati, en form av extrasensorisk perception, är benämningen på förmågan att kommunicera utan hjälp av fysiska signalformer. Forsking kring telepatins existens bedrivs i Sverige på två håll; Stockholms Universitet samt Göteborgs Universitets Psykologiska Institution. Än så länge har inga oberoende resultat tytt på telepatins existens och därför betraktas detta fenomen som en så kallad ”pseudovetenskap” – det vill säga en lära som hävdar sig vara vetenskaplig utan att uppfylla de kriterier som krävs av en vetenskap. Andra exempel på ”pseudovetenskaper” är astrologi och raslära.
Redan på 1800-talet började forskare studera fenomenet vetenskapligt och ett av de vanligaste försöken att testa telepatisk förmåga är med hjälp av zenerkort. En lek består av tjugofem kort med totalt fem olika symboler: korset, kvadraten, cirkeln, vågorna och stjärnan. Statistiskt är genomsnittet alltså fem rätt av tjugofem möjliga.
Det förekommer bevis på att telepati kan uppstå tillfälligt vid kriser och känslomässigt laddade situationer. Skeptiker hävdar dock att så inte är fallet då bland annat önsketänkande är en faktor som kan påverka omdömet. En persons bro kan vara en annans regnbåge.
En problematisk situation vid studerandet av telepati, liksom vid all annan parapsykologisk forskning, är i bedömningen av huruvida ett fall verkligen tyder på telepati. Enligt sannolikhetslära ska du med zenerkorten ha rätt var femte gång. Men eftersom sannolikhetsläran inte bygger på praktiken så är det fullt möjligt att få tjugofemrätt av tjuofem möjliga – eller hundra rätt av hundra möjliga – enbart med tur. Den som har förmågan att kommunicera telepatiskt blir på så sätt inget mer än ett undantag.
Här är en bra länk på engelska.
