• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Rosemari Södergren

Ellen Keys liv och verk blir föreställningen Ellen Key måste stoppas!

8 april, 2026 by Rosemari Södergren

Ellen Key
Pressbild på Anneli Jordahl och Catti Brandelius. Foto: Åse Bengtsson Helin

I år, 2026, är det, 100 år sen Ellen Key gick bort, och i maj så sätter Catti Brandelius och Anneli Jordahls upp föreställningen ”Ellen Key måste stoppas!” på Tensta Konsthall 8–13 maj.
Föreställningen är baseras på Anneli Jordahls bok ”Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)” som den 9 april kommer i återutgåva.

Ett pressmeddelande berättar:
Ellen Keys liv och verk blir föreställningen Ellen Key måste stoppas! med manus och musik av Catti Brandelius och Anneli Jordahl – premiär på Tensta Konsthall den 8 maj

Denna vilda, vackra och poetiska performance om en såväl kontroversiell som evigt aktuell pionjär varvar dialog med musik och är regisserad av Therese Hörnqvist (Spring, Uje, spring).
– Ellen Key fick saker att hända, hon kände alla, utbildade alla, lade sig i allt, säger Catti Brandelius. Hon var en multikvinna som slogs för kvinnlig rösträtt, för åtta timmars arbetsdag, för att barn skulle få undervisning och bli behandlade med respekt, inte slagna. Hon blev smutskastad och hånad för sina idéer. Hur orkade hon fortsätta?
Ellen Key måste stoppas! baseras delvis på Anneli Jordahls bok ”Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)” som den 9 april kommer i återutgåva.

Ellen Key måste stoppas! gestaltar Ellen Keys liv i sitt hus Strand invid Vättern tillsammans med hushållerskan och ”dotterliga vännen” Malin Blomsterberg. Genom hela deras relation lyfts Ellen Keys livsöde och epokgörande gärningar fram. Till exempel hur hennes engagemang för demokratirörelser, som även omfattade barn och kvinnor, väckte anstöt och hatstormar. Men också hur hon samlade kvinnor från alla samhällsskikt på Strand för utbyten, diskussioner och bildning. För allt detta hånades hon och valde att lämna Sverige i perioder, men hennes arbete har satt en tydlig prägel på vårt samhälle och gör fortfarande det hundra år efter hennes död.
– Ellen Key är typ mormor till folkhemmet och vad har hänt med det idag? säger Catti Brandelius, för många känd under artistnamnet Miss Universum, som står bakom föreställningen tillsammans med författaren Anneli Jordahl.
– Vi är nyfikna på Ellen Key. Hon dyker upp överallt. Det är så många som blev inspirerade av henne. Var fick hon sitt bränsle ifrån? Var det tiden hon levde i? Den tidens tankar, orättvisor, möjligheter? Hur höll hon motorn igång? Hon byggde sitt hem, inredde sitt hem, för möten, samtal, diskussioner. Var det så hon höll igång sin eld? Vi vill gärna vara del av ett sådant flöde.
Jubileumsåret 2026 är en självklar inramning för premiären på den här föreställningen, som både kan förmedla kunskap om Ellen Keys viktiga insatser samt varför hon var en pionjär och samtidigt kontroversiell. Hennes livsverk berör globala frågor som jämställdhet, mångfald och mänskliga rättigheter. Ellen Key måste stoppas! är ingen torr historielektion, utan tar sig an ämnet med konstnärlig frihet, egna idétolkningar, musik och show.
Föreställningen vill väcka, eller återuppväcka, intresse för Ellen Keys värv och kanske bidra till förståelse för vår samtid genom att lära av historien.
– På Strand tog Key emot dåtidens storheter tillsammans med sin sankt bernhardshund Wild, som om hon vore drottningen själv, hunden kungen och hembiträdet prinsessan. Hon lät sin husa sitta med till bords, för Key var det en självklarhet att en obildad arbeterska hade något att säga om filosofi och världslitteratur, säger Anneli Jordahl.
Ellen Key måste stoppas! baseras delvis på Anneli Jordahls bok ”Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)” som kom 2009 och i vår är aktuell som återutgåva i storpocket på Norstedts med omslag av Lotta Kühlhorn, som även har gjort grafisk design för föreställningen.
– Med Ellen Key måste stoppas! har jag överlämnat mig till Catti Brandelius konstnärliga universum, säger Anneli Jordahl. Att stå på scen och märka hur Ellen Key-texter får liv är helt nytt för mig – och störtkul!
Det var vid en vistelse på Ellen Keys Strand i Östergötland för några år sedan som Catti Brandelius kom i kontakt med Annelis bok och där föddes idén att göra något utifrån den.
– Genom föreställningen vill ta del av, och dela med oss av, Ellen Keys eld, flöde, kunskap och jävlaranamma, säger Catti Brandelius. Men också känsla av tvivel och avgrundsdjup. Och hennes närhet till Malin Blomsterberg, hur skulle hon har klarat sig utan henne, hur skulle Malin klarat sig utan Ellen. Vi behöver varandra. Och vi behöver Ellen Keys livstro idag.

Om Catti Brandelius
Konstnär och musiker känd som sitt alter ego Miss Universum. Catti har gjort en låt och använt sig av Ellen Keys idéer i föreställningen ”Profesora” som hon turnerade med under 2005 med Riksteatern.

Om Anneli Jordahl
Författare och föreläsare. Anneli har skrivit romanen ”Jag skulle vara din hund (om jag bara finge vara i din närhet)” som är en fiktiv skildring av några episoder i Ellen Keys liv och beskriver bland annat hennes kärlekshistoria med (löjtnanten och litteraturkritikern) Urban von Feilitzen. Delar av manuset baseras på boken.

Arkiverad under: Scen, Teater, Toppnytt Taggad som: Ellen Key

Filmrecension: Biodlaren – vilken besvikelse

7 april, 2026 by Rosemari Södergren

Biodlaren

Biodlaren
Betyg 1
Svensk biopremiär 17 april 2026
Regi Marcus Carlsson

Som jag såg fram emot denna film, som var öppningsfilm på Göteborgs filmfestival 2026 – och så besviken jag blev, trots att en favoritskådespelare, Adam Lundgren, hade en av huvudrollerna. Biodlaren vann publikens pris på Göteborgs filmfestival och Adam Lundgren vann kategorin Bästa skådespelare. Så jag kan konstatera att smaken är delad.

För mig var filmen en besvikelse. Den är seg och utan riktning, den är svår att engagera sig i. Att se många närbilder på Adam Lundgren tillför inget högre betyg när dramaturgin spretar.

Adam Lundgrens karaktär, Olof, är en änkling som har en dotter som han har en usel relation till. Ganska snart förstår vi att de har sorg, att Olofs fru och dotterns mamma dött. Att människor mår dåligt när de har djup sorg – det har berättats om på många sätt både i film, litteratur och teater. Sorg och att leva med sorg är ett viktigt tema som gärna får tas upp i olika skildringar. Alla förlorar någon som står dem nära någon gång och får leva med sorg.

Denna berättelsen säger dock inte särskilt mycket. Olof och dottern reagerar på olika sätt och mår dåligt, ja det är tydligt. De agerar på olika sätt och kan inte kommunicera eller mötas i sorgen. Men att leva med sorg och förlust finns det många bättre och starkare skildringar av i både film, teater och litteratur.

Olof är biodlare. Filmen har till och med fått sin titel genom hans sysselsättning. Där kunna filmen ha utgått mycket mer från bin och deras samhällen och hur bin lever. Scenerna med biodlingen hänger mest i luften och tillför inte den bas och symbolik som den skulle kunna gjort.

Det är en berättelse om sorg och förlust, om oförmågan att prata om det svåra – men för spretig för att tala till mig. Jag är ändå en person som vet rätt mycket om att leva med sorg och sett många betydligt bättre filmer om att leva med sorg. Denna känns varken äkta eller har någon djupare kvalitet. Tyvärr.

Pressmeddelande om huvudrollerna:
I huvudrollen ser vi Adam Lundgren (Torka aldrig tårar utan handskar, Känn ingen sorg, Vår tid är nu) och vid hans sida två imponerande värmlänningar – guldbaggenominerade Marika Lindström (Bränn alla mina brev, Vår tid är nu, Om jag vänder mig om) och nya stjärnskottet Hedvig Nilsson.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Adam Lundgren, Biodlaren, Film, Filmkritik, Filmrecension

Filmrecension: Hönan – stark, fascinerande

2 april, 2026 by Rosemari Södergren

Hönan

Hönan
Betyg 4
Svensk biopremiär 3 april 2026
Regi György Pálfi

Livet sett ut en hönas synvinkel. En fascinerade, stark berättelse både med hjärta och sorg. En film som skulle behöva få många efterföljare där människor får se livet och existensen ur andra synvinklar är den hemska människans. Huvudpersonen är en höna som rymmer från en stor kycklingfabrik.

Redan från start ser vi hur hemsk och känslokall varelsen människan är. Miljoner ägg transporteras på löpande bandet och små söta kycklingar kläcks och människohänder sorterar dem hänsynslöst. Det är svårt att se hur dessa små söta varelser som var och en har liv hanteras som om de var spikar eller skruvar eller något annat livlöst. Filmen ger absolut en uppmaning till kött- och fågelägare att fundera över sin inställning till vad de äter och varför.

En svart liten modig kyckling/höna bryter sig loss från kycklingfabrikens fängelse. Hon rymmer hamnar på en gård till en förfallen restaurang på den grekiska landsbygden. Där ser vi också hur vidrigt människor beter sig gentemot djur. Hönan blir inte mat men kastas in i låst bur tillsammans med andra hönor och några tuppar.

Det är fascinerande att se hur företagsam den lilla hönan än. Hon inser att bonden tar hennes ägg, vilket upprör henne och hon kämpar för att hitta en väg ut från hönsgården gör att kunna rädda sina ägg. Det är roligt att hennes fantasifullhet och hur hon söker vägar och alternativ. Ibland är det svårt att tro på hur mycket hon förstår. Men vad vi egentligen osv vad som rör sig i en hönas huvud? Det är i alla fall omöjligt att inte bli engagerad och känna medkänsla och engagemang för den lilla hönans kamp.

Hönans okuvliga och starka instinkt och kamp för sina ägg säger något viktigt om vad som finns inom allt liv, också inom människor. Hönans längtar efter frihet är något vi alla kan känna med och för.

Från ett pressmeddelande om filmen:
György Pálfi, den ungerske mästaren bakom kultfilmer som Hukkle och den groteska satiren Taxidermia levererar här sitt mest hjärtevärmande och originella verk hittills. Filmen är inspelad helt utan CGI eller AI – huvudrollen spelas av åtta riktiga ungerska hönor. Resultatet är ett litet mästerverk som får dig att verkligen tro att du kan läsa en hönas tankar.

Hönan är en stark, rolig, tragisk och tankeväckande filmupplevelse, ett äventyr det inte går att glömma, en film alla med hjärta lär bli berörda av. Mer hönor till filmvärlden behövs.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: The Drama – seg och överdriven och svår att engagera sig i

31 mars, 2026 by Rosemari Södergren

The Drama

The Drama
Betyg 3
Svensk biopremiär 1 april 2026
Regi Kristoffer Borgli
I rollerna Zendaya, Robert Pattinson, Alana Haim, Mamoudou Athie, Hailey Benton Gates

Två skådespelare med en stor skara av beundrare, Zendaya och Robert Pattinson, garanterar väl att denna film har en stor målgrupp och kommer att dra en hel del publik. Jag tillhör inte den stora skaran och är inte så begeistrad i denna film. Den är svår att tro på och skildrar två förvirrade personer. Zendaya och Robert Pattinson spelar ett förälskat par som varit tillsammans i två år. Nu ska de gifta sig och veckan före bröllopet händer något som gör att båda blir panikslagna.

Ett sätt att tolka denna film är att den handlar om nervositet inför vigsel – fast något långsökt känns det. Ett tema som filmen gräver i är vilken person man är, är man som trettio-åring ansvarig för tankar man hade som femtonåring? Är vi samma personer alltid?

För mig var filmen ganska seg. Rolig och absurd och överdriven – men inget jag kunde engagera mig i. Människorna betedde sig huvudlöst. Fast det är väl så många gör. Följer sina lägsta känslor och ger sig inte tid att tänka efter. Den har flera poäng i scener där vi ser hur känslorna drar iväg och får dem att överreagera. Jo det är så vi människor kan agera. Absolut. Förmodligen är jag fel målgrupp för filmen. Dess främsta målgrupp är nog tonåringar.

Till stor del håller jag med om filmkritikern på Dagens Arena som skriver:
”The Drama” försöker vara någon sorts svart komedi med samhällskritiska inslag. Den går sådär. Jon Andersson är inte särskilt imponerad av den norske regissören Kristoffer Borglis nya film med Zendaya och Robert Pattinson i huvudrollerna.

Min uppfattning står absolut närmare Dagens Arena än Filmtopp som hyllar filmen och skriver:
”The Drama” är årets överraskning. Den är mörk, rolig, hjärtskärande och omöjlig att glömma. Zendaya och Pattinson levererar i toppklass.

Min uppfattning ligger någonstans emellan dessa två. Delvis är det roligt men det är så överdrivet och tja, jag är nog inte i rätt målgrupp för denna film som är både seg och överdriven och svår att engagera sig i.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Peak Everything – smart film som ändå faller på eget grepp

31 mars, 2026 by Rosemari Södergren

Peak Everything

Peak Everything
Betyg 3
Svensk biopremiär 3 april 2026
Regi Anne Émond
Skådespelare: Patrick Hivon, Piper Perabo, Gilles Renaud, Élizabeth Mageren, Leona Son, Eric K. Boulianne

En smart film som töjer på begrepp kring klimatångest och själv-utveckling och överlevnads-metoder.

När världen står i brand – ska vi då vända oss till självhjälp och lära oss leva i nuet?
I denna smarta film ställs budskapen från personlig och andlig utveckling mot en värld som brinner, där klimatförändringarna är verklighet i människors vardag. Hur ska vi hantera ångesten när det ser ut som att världen är på väg mot sin undergång – eller åtminstone på väg att förändras och bli en helt annan värld än den vi känner till?

Århundraden tidigare var det i västvärlden ofta kyrkans budskap som stod i konstrast mot naturkatastrofer och olika tragedier. Kyrkans budskap kunde vara tröst men också ett hot som förklarades olyckor och katastrofer som straff från gud. I dagens värld är det väl andlighet och personlig utveckling, yoga och meditation som är de vägar människor använder för att bevara sitt lugn i kriser?

Huvudpersonen är 45:årige Adam som arbetar med att sköta om hundar. Han lever i permanent existentiell ångest inför den oundvikliga undergången av vår värld: Klimatförändringar och utarmningen av jordens resurser lämnar honom utan hopp om framtiden. Men han har samtidigt ångest för att han inte har hittat någon livspartner. Ett sätt att hantera sin ångest hittar Adam genom att beställa en så kallad terapeutisk sollampa. Men lampan kommer ett telefonnummer till leverantörens tekniska support-linje. Adam ringer och börjar prata med Tina, som jobbar på supporten. Adam blir förälskad i hennes röst och hur hon lyssnar.

Visst finns det mycket i vår tid som kan få oss att känna ångest och oro inför framtiden: klimatförändringar, överexploatering av naturresurser, kollapsen av den biologiska mångfalden, krig, flyktingströmmar. Förändringar är dock det enda som alltid varit verklighet. Det ända oföränderliga är sanningen att allt förändras. Inget är för evigt. Alla förlorar någon de älskar någon gång och alla ska någon gång lämna denna fysiska existens. Oavsett om det finns själavandring eller inte. Människors liv har alltid vari fyllt av vedermödor och farligheter. Att vara människa har alltid varit fyllt av utmaningar och svårigheter.

Filmens distributör kallar talar om att filmen handlar om kärlek i ångestens tid. Jo det är väl dess huvud-tema och delvis är detta mycket smart genomfört med scener med djup som förmedlar budskap på flera nivåer och ger en hel del att tänka på. Men för mig har filmen också några minus, den är delvis seg och svår att engagera sig i, huvudpersonen är inte särskilt charmig.

Ett plus är att Peak Everything är filmad på 35 mm, vilket bidrar till en lätt nostalgisk, varm retrokänsla i bilden, som regissören Anne Émond beskriver som “soft pre-apocalyptic”.

Regissörens kommentar:
– I first started writing this script to save my life. I was suffering from a kind of distress that feels specific to our time, that’s become the norm: depression, anxiety, eco-anxiety, feeling of emptiness, fear of the future. Strangely, or maybe logically, Peak Everything, a zany, absurd, romantic and chaotic comedy grew out of this painful chapter in my life.
Like Adam, the main character, I own a light therapy lamp, and that lamp came with a support line phone number. In the end, I never called, and instead I invented these conversations for myself.

Tyvärr tycker jag att regissören ändå faller för gamla knep och inte följer de alternativ som trots allt bubblar under ytan. Är svaret verkligen att trots allt att leva i nuet och hitta någon att ha sex med? Och hur kan någon påstå sig älska sina hundar och ändå överge dem när det gäller? Under ytan bubblar andra lösningar som hade varit mycket mer spännande att följa.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1197
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Backrooms

Backrooms Betyg 4 Svensk biopremiär 29 … Läs mer om Filmrecension: Backrooms

Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

24/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Hyfsad tribut låter oss ana den hyllades storhet – En kväll till Tottas minne på Stora Teatern

Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Millesgården Tal R - Elefanten i … Läs mer om Tal R på Millesgården väcker trötta sinnen med lekfull skaparglädje och mystik

Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

August … Läs mer om Debuterar med sinnrik estetik om mödosam process – Chiasmus av August Björn

Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Eurotrash (sedd 25 maj 2026) Scen … Läs mer om Teaterkritik: Galeasens Eurotrash träffar mitt i prick som en aktuell spegel. Våra psykiska besvär i Europa, vår flykt från skuld, men också hur band skadas i en nutida schweizisk överklassfamilj – drabbad av världskrig och nazism – blir kännbara.

Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Manus & regi: Emilie … Läs mer om Drömska förflyttningar med fransk klang – Ship Song på Kinesiska Muren

Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

/ Lebohang Kganye - Le Sale ka … Läs mer om Kganye på Fotografiska iscensätter folkliga myter och berättelser som fortlever i demokratiprojektets moderna RDP-bostäder i Sydafrika.

Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

21/5 2026 Stora Teatern i … Läs mer om Enastående samarbete och uppdatering av sound – Nordan med Lena Willemark & Ale Möller på Stora Teatern

Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Lotta Antonsson - I Am … Läs mer om Lotta Antonsson på Fotografiska – Vaneseendets trygga objekt för begär biter tillbaka som lockande mysterium

Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Viktlös Betyg 4 Svensk biopremiär 22 maj … Läs mer om Filmrecension: Viktlös – en tidlös berättelse om mekanismen bakom utnyttjande

Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Foto: Sören Vilks Nietzsche kontra … Läs mer om Opera: Nietzsche kontra Wagner – En triumf för Folkoperan

Filmrecension: Passenger – fantasilösa metaforer

Passenger Betyg 1 Svensk biopremiär 22 … Läs mer om Filmrecension: Passenger – fantasilösa metaforer

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in