• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Rosemari Södergren

Filmrecension: Hjärtat Mitt

11 augusti, 2026 by Rosemari Södergren

Hjärtat Mitt

Hjärtat mitt
Betyg 4
Svensk biopremiär 14 augusti 2026
Regi Margherita Spampinato

En hjärtevärmande berättelse om ett möte mellan två generationer, om vardagens små mirakel och om konsten att hitta vad det är som spökar i ett gammalt hus.

En film som hyllats runt om på filmfestivaler. Filmen hade världspremiär i Locarno där den vann både Special Jury Prize CINÉ+ för Bästa debut och Pardo-priset för Bästa kvinnliga skådespelare till Aurora Quattrocchi. I maj 2026 prisades filmen dubbelt vid 71:a David di Donatello-galan och regissören Margherita Spampinato tilldelades även Women In Motions Emerging Talent Award i Cannes.

Tant Gela (spelas av Aurora Quattrocchi) är en äldre kvinna som inte har egna barn men nu lovat att under sommaren ta hand om sin systerson Nico. Det är med viss motvilja hon gått med på det. Nico (Marco Fiore) dyker upp och två världar kolliderar. Nico är inte glad över att tvingas bo hos tant Gela under sommaren. Hans favorit-barnflicka har gift sig så han kommer inte att ha henne som barnflicka mer och han saknar henne så. Han vill helst hålla på med sin mobiltelefon medan tant Gela tillhör den gamla stammen som inte alls tycker om mobiltelefoner. Det blir en krock direkt.

Gela umgås med andra äldre kvinnor i en tillvaro där de spelar kort och religion, vidskepelse, hemligheter och vardagsliv flyter ihop. För Nico är det en konstig tillvaro, helt annorlunda än vad han är van vid.

Nico kämpar för att återfå sin konfiskerade mobiltelefon och Gela försöker få honom att leva i verkligheten. Fast hennes syn på verkligheten, förstås. Nico å sin sida försöker få tant Gela att berätta om sig själv, han försöker få henne att bli mer öppen. De är så olika och det blir kollisioner och missförstånd med samtidigt lär de sig något av varandra. Ett band av förståelse och värme växer sakta fram mellan dem. De är en varm film som säger en hel del om vad olika generationer kan lära av varandra.

Filmen är inspirerad av regissören Margherita Spampinatos egen barndom.

​ 

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: Det grönaste gräset – en humoristisk och hjärtevarm lättsam kompott

5 augusti, 2026 by Rosemari Södergren

Det grönaste gräset - en humoristisk och hjärtevarm lättsam kompott

Det grönaste gräset
Betyg 3
Svensk biopremiär 7 augusti 2026
Manus och regi Kim Sundbeck

En humoristisk och hjärtevarm berättelse om konsten att krångla till sitt liv och sin kärleksrelation. Kim Sundbecks romantiska Möllankomedi om att måla in sig själv i ett hörn med Vilhelm Blomgren som Sasja och Anna Asp som Olivia skildrar om ett förhållande som startade som ett stort skämt som blev en romantisk relation. Men efter fem år började slentrian ta sig in i förhållandet och när de dessutom får ett jobbigt besked när de i flera år försökt få barn och inte lyckats börjar stenen rulla utför.

Sasja möter en yngre kvinna som vill ha sex med honom utan att det ska räknas som en relation. Denna fria relation gör att en ny gnista tänds inom honom och romantiken med Olivia sätter fart igen. Sasjas hemliga älskarinna säger att hon ska flytta till Paris snart, så risken är obefintlig att de blir upptäckta. Men livet blir krångligare. Den hemliga älskarinnan ändrar sig och flyttar inte till Paris och dessutom börjar hon ställa krav på förhållandet. När dessutom Olivia verkar ha fått någon form av nytändning blir Sasja misstänksam. Är Olivia otrogen?

Ja krångligt blir det på flera sätt, men det är roligt och underhållande. Det är inte världens djupaste skildring av ett par där den ena inte kan få barn men ändå med karaktär som är hyggligt trovärdiga.

Olika aspekter av förhållanden med terapi, sex, barnlängtan, otrohet, lögn och sanning i en lättsam kompott med flera duktiga skådespelare.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt Taggad som: Film, Filmkritik, Filmrecension, Komedi

Filmrecension: Trustorhärvan – fascinerande, spännande och ger mycket att tänka på

4 augusti, 2026 by Rosemari Södergren

Trustorhärvan

Trustorhärvan
Betyg 4
Premiär på Netflix 5 augusti 2026
Regi Karin af Klintberg

Våren 1997 köpte fem personer investmentbolaget Trustor. På pappret såg allt ut att vara i sin ordning, men tre månader senare avslöjades bluffen och än i dag är ett av Sveriges största ekobrott höljt i dunkel. Regissören Karin af Klintberg har gjort ett fantastiskt arbete med sitt team och lyckats presentera de personer som ingick och får oss att se deras olikheter och begripa, eller ana, hur det kunde ske. Men det allra viktigaste är att dokumentären berättar något allmängiltigt om de existentiella frågorna. Dokumentären visar vart den materialistiska ateistiska synen på existens obevekligen leder till. Den som är övertygad om att det allra viktigaste i livet är att tjäna enorma mängder av pengar, att ha så mycket att det går att slänga ut en miljon kronor på att hyra en helikopter någon timme för skoj skull – den är också beredd att göra vad som helst för att erövra dessa miljarder.

Våren 1997 köpte fem personer investmentbolaget Trustor. De lyckades köpa Trustor med Trustors egna pengar. På pappret såg allt ut att vara i sin ordning, men tre månader senare avslöjades bluffen och härvan betraktas som Sveriges största ekobrott hittils. Hur det gick till och vem som gjorde vad har inte övertygande kommit. Ingen vet riktigt hur allt gick till, vem som gjorde vad eller hur de inblandades liv påverkades av de konflikter som rullade vidare långt efter att brottet begicks. Joachim Posener, som av många anses ha varit den drivande och ledande i Trustorhärvan flydde från Sverige och levde dold utomlands ända till nu när brottet preskriberats.

Trustorhärvan är en fascinerande dokumentär där filmteamet lyckas få centralpersonerna att berätta – och det är stort att hjärnan bakom kuppen, Joachim Posener, som försvann spårlöst och har lyckats hålla sig gömd från både Interpol och svensk polis i 30 år nu träder fram. Dokumentärfilms-regissören Karin af Klintberg har lyttast hitta honom och få honom att ställa upp på intervju.

Karin af Klintberg berättar:
– Under två års tid har jag under ganska hemliga former träffat Joachim Posener och fått höra hans version av historien. Trustorhärvan har analyserats i decennier. Det har blivit böcker, tv-serier och otaliga tidningsrubriker. Men den mest efterfrågade intervjun har saknats fram till nu.

Trustorhärvan är en berättelse om pengar, makt och konsekvenser. Producenten Teresa Alldén har länge fascinerats av fallets utveckling och efterspel och har försökt nå fram till Posener under nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Teresa Alldén berättar:
– Det gick betydligt snabbare att genomföra Trustoraffären än att få huvudpersonerna att ställa upp i filmen. Det är karaktärer som länge omgärdats av mytbildning och vissa av dem har undvikit offentligheten i 30 år. Nu möts deras berättelser för första gången i samma film.

Dokumentären är fascinerande, spännande och ger mycket att tänka på. Den berättar inte bara om ett ekonomiskt brott utan under ytan bubblar ett tema om vad som är livets mening och om vad som händer om pengar är det allra viktigaste.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Filmrecension: The Shadow´s Edge – rolig och spännande med en Jackie Chan i storform

2 augusti, 2026 by Rosemari Södergren

The Shadow´s Edge

The Shadow´s Edge
Betyg 4
Svensk biopremiär 7 augusti 2026
Regi Larry Yang
Skådespelare Jackie Chan, Zifeng Zhang, Tony Leung Ka Fai, CiSha, Junhui Wen, Zhengjie Zhou, Ziyi Wang, Yueting Lang

Har du längtar efter en kung fu-film som både har handling och action då är detta filmen för dig. Den är både rolig och spännande och Jackie Chan är i storform. Den som sett honom i tidigare filmer vet att han inte bara är en duktig kung fu-mästare som kan använda sin kropp till både försvar och attack – han är påhittig och kan använda allt han ser omkring sig. Allt kan bli ett vapen i hans händer. Denna actionrulle, The Shadow’s Edge, har gjort succé i Kina, där den spelade in över 150 miljoner dollar och låg etta på biotoppen i fyra veckor i rad. Filmen är en modern remake av den hongkongesiska actionklassikern Eye in the Sky (2007), inspelad bland skyskraporna i glamourösa Macao.

Pressmeddelandet från filmen skriver:
Gammal är äldst! Det kan actionlegenden Jackie Chan, 71 år gammal, konstatera med stolthet efter sin storartade comeback till actiongenren.

Det förstås mycket kampsport och slagsmål i filmen, vilket är förväntat. Jackie Chan spelar en pensionerad polisen Wong Tak-chung som får komma in som konsult när de yngre poliserna behöver lära sig traditionell teknik för att övervaka brottslingar. Kampsporten är inte de enda ingredienserna i det som skapar action: handlingen är kryddad med tjuvar som använder modern teknik och stjäl kryptovaluta. Det höjer farten i handlingen, på gott och ont.

Ett gäng unga, ambitiösa rånare genomför en gigantisk kupp där de slår ut polisens alla dataenheter och försvinner med cryptotillgångar värd miljontals dollar. Under åratal har poliskåren förlitat sig på AI och avancerade övervakningssystem, men när rånarna lyckas hacka sig in i nätverken kastas utredarna tillbaka till verkligheten. Ingen tycks längre ha kunskapen som krävs för traditionellt polisarbete och spaning på fältet.

De bästa delarna i filmen är ändå de scener som är utan action när Jackie Chan visar känslor och stöder en ung polis vars pappa var hans kollega en gång i tiden. Jackie Chan borde få visa sin skådespelartalang lite oftare. En del av scenerna med våld känns lite för överdrivna, framför allt för att de skildrar hur brottslingarna börjar attackera varandra på ett orealistiskt sätt.

Det är imponerande att Jackie Chan som är över sjuttio år fortfarande är bra på sin kung fu. Men det är i och för sig inte ovanligt att kampsports-mästare inom kung fu, karate och liknande kampsporter är i bra form långt upp i åldrarna. Jackie Chan är inte ensam. Hans antagonist, The Shadow, ledaren för rånligan spelas av Hongkong-legenden Tony Leung Ka-fai. Tillsammans levererar de actionsekvenser där båda veteranerna visar att de fortfarande är i toppform.

The Shadow’s Edge har belönats med en rad priser, däribland Best Action Choreography vid Hong Kong Film Awards 2026, samt utmärkelser för Bästa film, Bästa regi och Bästa manliga och kvinnliga huvudroller.

Jag gillar bra kampsportsfilmer som har bra kampsport-scener och en någorlunda realistisk eller vettig handlingslinje. Med tanke på sin genre får den mitt betyg, men det som inte alls gillar filmer med kampsport håller nog inte med mig.

Arkiverad under: Film, Filmrecension, Recension, Scen, Toppnytt

Recension av tv-serie: Svärtan – välgjort om människans mörker med imponerande unga skådespelare

31 juli, 2026 by Rosemari Södergren

Recension av tv-serie: Svärtan

Svärtan
Betyg 4
Premiär på SVT Play: avsnitt 1-3 släpptes 24 juli 2026 och avsnitt 4-6 släpptes 31 juli
Manus Amy Deasismont och Melina Maraki
Regi Björn Stein och Amy Deasismont

En mycket välgjord tv-serie med sex avsnitt som bygger på John Ajvide Lindqvists roman Sommaren 1985. I rollistan står flera av de främsta svenska skådespelare, till exempel Rolf Lassgård, Johan Holmberg, Josefin Neldén, Ellen Jelinek och Sanna Sundqvist men samtidigt träder en ny generation unga svenska skådespelare träder fram och imponerar. Unga skådespelare som vi kommer att få se mer av i fler sammanhang, det är jag säker på. Ture Nerman som Mattias, Linus Rogsgård som Johannes är båda så bra. Hela den unga gruppen imponerar, varenda en är så duktig i sin roll och helt rätt utvalda.

Berättelsen är, som de som läst boken vet och som namnet säger, en mörk berättelse, en skildring som kretsar kring mörkret inom människor och människors oförmåga till kärlek och lojalitet och brist på fantasi och hur lite öppenhet människor har för det som kan skapa mirakel. Skildringen berättar hur svartsjuka, girighet, egoismen förgiftar också den bästa människans sinne.

Berättelsen utspelar sig i Stockholms skärgård sommaren 1985. 1985 är det år då Live Aid-galan sändes och galan finns med i bakgrunden. På sitt vis var Live Aid-galan ett mirakel skapat av människor. Huvudpersonen är fjortonårige Johannes som alltid tillbringat sina somrar på ön Särsö där han sammanstrålar med vänner. Den här sommaren förändras dock allt. Puberteten skakar om gänget och hormoner far runt inom dem vilket gör att deras relationer förändras och sätts på prov. En pojke som är något år äldre än Johannes och hans vänner hittas drunknad under mystiska omständigheter. En polis kommer till ön och undersöker om det var en olycka eller ett dråp eller mord. Nära skärgårdsön Särsö finns en liten karg, bergig ö som kallas Svärtan och som alla alltid varnats för. Dit ska man inte bege sig. Av allt att döma har pojken som dog varit på Svärtan. Då bestämmer sig förstås Johannes och hans vänner att bege sig till Svärtan för att undersöka om det verkligen är så farligt. Där hittar de en konstig varelse, som ser ut som ett mellanting mellan fisk och människa. Kanske är det en sjöjungfru. Varelsen är skadad och pojkarna bestämmer sig för att hand om den och ge den vård så den kan läka.

Johannes är huvudkaraktären som är berättarröst också och därför naturligtvis lyfter fram sig själv som en bra person. Men det är så mycket som rör sig under ytan som varken han eller övriga karaktärer vågar inse eller prata om. Ett viktig fråga är ju varför Helena mår så dåligt. Vad har Mattias gjort med henne? Den frågan berör vad som för mig är ett starkt tema i serien: lögner och livslögner. Det är lättare att skylla på något så annorlunda som en sjöjungfru än en ung man fylld av sexuell lust. Lättare att skylla på mentala problem än att någon i omgivning gjort något dåligt, såvida det inte är någon som är utanför grupptillhörigheten som Krutgubben, då kan övriga sluta sig samman och jaga utan att tänka efter en sekund. Svärtan är en träffsäker skildring av människans mörka sidor.

Någonstans såg jag att serien kategoriseras som zombiefilm, vilket är helt fel. Zombiefilmer är något helt annat. Här handlar det dels om att vara tonåring att växa upp och vad som händer när alla hormoner far runt i kropp och psyke, men också om människors oförmåga att vara ärliga och säga som det, en skildring av allt det dumma människor gör för att det är rädda. Samtidigt är det en mörk och välgjord serie om människors oförmåga till att acceptera något som ligger utanför det vanliga. hur inget får vara ett mirakel eller annorlunda, om att inte kunna ha fantasi.

Välgjord på alla plan: skådespelarna, fotot, ljud, musik, ljus … Det är helt enkelt en magisk berättelse.

Arkiverad under: Recension, Recension av TV-serier, Scen, Toppnytt, TV-serier

  • « Go to Föregående sida
  • Sida 1
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 3
  • Sida 4
  • Sida 5
  • Sida 6
  • Sida 7
  • Interimistiska sidor utelämnas …
  • Sida 1204
  • Go to Nästa sida »

Primärt sidofält

Prenumerera på vårt nyhetsbrev – kostnadsfritt


Prenumerera på Kulturbloggens Nyhetsbrev

Nytt

Filmrecension: Bad Apples – en modig och överraskande film

Bad Apples Betyg 4 Svensk biopremiär 18 … Läs mer om Filmrecension: Bad Apples – en modig och överraskande film

Filmrecension: Autofiction – något rörigt utforskande av gränsen mellan verklighet och fiktion

Autofiction Betyg 3 Svensk biopremiär 18 … Läs mer om Filmrecension: Autofiction – något rörigt utforskande av gränsen mellan verklighet och fiktion

Filmrecension: The Weight – skickligt genomfört thriller utan överdriven action

The Weight Betyg 3 Svensk biopremiär 28 … Läs mer om Filmrecension: The Weight – skickligt genomfört thriller utan överdriven action

Udda uppslag leder obönhörligt till skräckisintrig – En mycket liten människa på Göteborgs Stadsteater

Manus och regi: Lisa … Läs mer om Udda uppslag leder obönhörligt till skräckisintrig – En mycket liten människa på Göteborgs Stadsteater

Fasansfull redogörelse med tveeggad skuldbörda fenomenalt framställd – En liten roman på Teater Trixter

Manus Lars Norén i bearbetning av Svante … Läs mer om Fasansfull redogörelse med tveeggad skuldbörda fenomenalt framställd – En liten roman på Teater Trixter

Teaterkritik: Parzival – en explosion av färger och av allt med en imponerande insats av skådespelarna

Parzival Av Lukas Bärfuss efter Wolfram … Läs mer om Teaterkritik: Parzival – en explosion av färger och av allt med en imponerande insats av skådespelarna

Markus Krunegård – Tour de Bastard går i mål, men har stått och stampat

Jag har följt Markus … Läs mer om Markus Krunegård – Tour de Bastard går i mål, men har stått och stampat

Filmrecension: Practical Magic: Family Legacy – suck

Practial Magic: Family Legacy Betyg … Läs mer om Filmrecension: Practical Magic: Family Legacy – suck

Filmrecension: Oasis: Don’t Look Back in Anger – en storslagen reklamfilm för nästa års beryktade fortsättningsturné

Oasis: Don't Look Back in Anger Betyg 3 … Läs mer om Filmrecension: Oasis: Don’t Look Back in Anger – en storslagen reklamfilm för nästa års beryktade fortsättningsturné

Boko Yout – är det här framtiden?

Det börjar som ett valmöte. Vote 4 … Läs mer om Boko Yout – är det här framtiden?

Sensationellt högklassig instrumentalmusik – Graceful Degradation/ New Beginning av Trummor & Orgel

Trummor & Orgel Graceful … Läs mer om Sensationellt högklassig instrumentalmusik – Graceful Degradation/ New Beginning av Trummor & Orgel

Filmrecension: La Grazia – osar av den italienska autuerens fingertoppskänsla, finstämdhet och stil-känsla

La Grazia Betyg 4 Svensk biopremiär … Läs mer om Filmrecension: La Grazia – osar av den italienska autuerens fingertoppskänsla, finstämdhet och stil-känsla

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hultsfred Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
För den som letar efter ett casino med 10 euro deposit utan svensk licens så är SpelaCasino.io en riktigt bra resurs. Där listar de och recenserar alla tillgängliga alternativ.

Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
På Casinodealen.se hittar ni den senaste informationen om nya casinon, licenser och slots hos casino på nätet.

PayPal casino utan licens
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in