En bild då Olof Palme och Gro Harlem Brundtland som dansar schottis någon gång i slutet av 1970-talet eller i början av 1980-talet är en bra bild på omslagen på det svensk-norska samarbetet med boken ”I takt och otakt – Nya historier om Norge och Sverige”.
Boken lanserades i Sverige med en stor mottagning på norska ambassaden i Stockholm. Det är en tjock bok, inbunden och med mer än trettio kända svenska och norska författare, journalister, politiker och kulturpersonligheter som har bidragit och skrivit om förhållandet mellan grannländerna. Varför kan dessa två länder samarbeta så bra men ändå misslyckas i de riktigt stora projekten? Förhållandet mellan de två länderna är fullt av paradoxer, Sverige är med i EU medan Norge är med i Nato och nobbar EU-
Skribenter i boken är bland annat Tomas von Brömssen, Henning Manikell, Jan Erik Vold, Per Egil Hegge, Nina Witoszek och Sune Nordgren. Redaktörer för boken är Arne Ruth, som bland annat varit kulturchef på DN, och Björn Lindahl.
Bilden på omslaget, med två socialdemokratiska statsministrar som dansar schottis är en bra bild för de två ländernas förhållanden. Det är osäkert om de två statsministrarna dansar i takt eller inte. Strax efter att bilden togs förlorade Gro valet i Norge och de två länderna har inte haft socialdemokratiska regeringar samtidigt mer än nio år sammanlagt sedan dess.
Den svenska boklanseringen var en högtidlig tillställning med flera av författarna på plats liksom de två redaktörerna. Där var flera tidigare svenska ambassadörer i Oslo. Lennart Bodström var där, till exempel. Boken har för övrigt redan lanserats i Norge och just det, att Sverige ofta kommer lite efter Norge, är rätt signifikativt för hur situationen blivit idag. Oljan har gjort Norge rikt – och eftersom de satsat klokt i till exempel kulturlyftet har det gett resultatet att norsk musik och norsk film når ut allt mer. Många svenskar jobbar i Norge idag.
– Det är nästan så jag blir överraskad om jag sitter på en restaurang i Oslo och den som serverar är norrman, sade någon av bokens skribenter under minglet på den norska ambassaden.
Simen Saetre är en norsk journalist på Morgonbladet som gjort en bok där han granskat olika oljeländer, boken Petromania (recenserades i Göteborgsposten). Simen Saetre har skrivit ett kapitel i boken och han menade att i Norge pratar man inte så gärna om oljerikedomarna, medan intresset för det är mycket större i Sverige.
Under arbetet med boken Petromania reste han runt i en mängd små oljeländer, för att se vad Norge kunde lära av dem.
– Jag kom tillbaka med en ny förståelse för Norge efter det, berättade han.
Oljan har gjort att en ny dynamik uppstått mellan de två grannländerna.
– Många svenskar åker till Norge och jobbar och många norrmän köper fastigheter i Sverige.
Jag har bara hunnit bläddra i boken, men det ska bli väldigt kul att läsa den och säkert kommer jag att lära mig en hel del nytt och få nya infallsvinklar. Boden tar både upp Norge- och Sverigehistorierna, deras historia och Mosebacke Monarki, de stora teatermännen Ibsen, Strindberg, Fosse och Norén, politik och likheter och skillnader kring ritualerna vid födelse och död.
En del texter på svenska och en del på norska. Jo, jag tycker det är dags att vi börjar se oss mer som dialekter. Vi är så små länder, vi måste ha mer utbyte med varandra. I Norge ser många på svenska tv-kanaler. Det börjar bli dags att vi har tillgång till norsk tv, tycker jag.
Det finnes jo også en del forskjeller når det gjelder ”skikk og bruk”