Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Sarkozy

Aftonbladets skribent menar att det är dåligt med 150.000 nya statliga jobb i Frankrike

by

Jag satte morgonkaffet i halsen när jag läste en så kallad analys av franska presidentvalet av Wolfgang Hansson i Aftonbladet.
De åsikter Wolfgang Hansson ger uttryck för borde göra att Svenska Dagbladets ledarredaktion rekryterar honom på direkten. Det är en analys som är helt färgad av högerns syn på EU och den finansiella krisen.

Wolfgang Hansson skriver att om Frankrike får en president (han syftar på Hollande) som vill ta Frankrike ur den ekonomiska krisen genom att skapa fler jobb då:

Om han blir vald till president och gör allvar av sina planer stirrar Europa snart ner i avgrunden igen.
Börserna kommer att rasa och med det människors tro på framtiden. Räntorna för problemländer som Spanien. Italien och Portugal kommer att stiga. Inte ens Frankrike går säkert.
En sådan utveckling skulle givetvis påverka den ekonomiska tillväxten i Sverige negativt.

Söndag den 22 april hålls första omgången i presidentvalet i Frankrike. DN skriver: Vallokalerna har öppnat, och striden väntas stå Nicolas Sarkozy och François Hollande.

Opinionsmätningar visar att striden kommer att stå mellan just dessa två: sittande presidenten Sarkozy och utmanaren Hollande, från vänster.

Francois Hollande har talat om att han är emot den europakt som EU-länderna knutit för att snåla sig ur finanskrisen. Hollnde tycker det är fel att bara spara sig ur krisen och att åtstramningar inte är enda effektiva metoden. (Till saken här ju att det bara är de lågavlönade grupperna som åtstramningarna drabbar, företagsägare och välavlönade VD:ar gynnas trots nedskärningspolitik).

Wolfgang Hansson skriver att Hollande vill använda europeiska centralbanken för att satsa sig ur krisen. Med andra ord spendera mer pengar. Vilket Tyskland säger blankt nej till.

Att vilja satsa för att ta sig ur en kris istället för att svälta sig igenom den – det är inte Hollande ensam om. Förr har också den taktiken gett Sverige välfärd.

Det är sorgligt att Aftonbladet på nyhetsplats ger utrymme för ett budskap som så förrädiskt låtsas att det skulle vara en katastrof att få en annan inriktning på Europa än den högerdominerade.
EU och Europa har kört högerns väg – och vi ser hur det har gått. Vad är det som säger att det inte finns något annat sätt att ta itu med krisen på? Vad säger att det inte skulle vara en effektiv metod att ostaten sätter igång att bygga bostäder, anlägga vägar, satsar på mer personal inom vård, skola och omsorg? Ju fler som arbetar och får inkomster som de kan handla för desto bättre för butikerna och staten får skattemedel och den goda bollen är i rullning.

Mer om det franska valet:
Aftonbladet 1, Aftonbladet 2 och Aftonbladet 3. och hos Rapport och mer hos Rapport.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Upp med händerna – när barnen tar itu med den omänskliga utvisningspolitiken

by

Upp med händerna
Betyg 4

Upp med händerna handlar om några barn i en skola i Pais, i Frankrike. Händelserna utspelas i nutid, men berättas av ett av barnen fyrtio år senare. Det är ett intressant grepp, att betrakta vår tid ur framtidens ögon.

Vi får till exempel höra att barnen delades in i klasser efter ålder och hade lärarinnor som tog hand om dem. Det är något vi kanske borde göra oftare, fundera på vad i vår tid som kommer att betraktas som väldigt osmart i framtiden. Jag hade dock gärna sett mer av detta grepp i filmen.

Blaise, Alice, Claudio, Ali och Youssef och Milana är ett gäng barn och ungdomar i olika åldrar som tillsammans har hittat ett helt eget sätt att och hantera omgivningens alla krav och överleva barndomen. Milana har lätt för matematik och medan hon ser till att allas läxor görs privatkopierar de andra spel och stjäl godis. Men barnen lever under ett hot: några av dem har inte franska id-handlingar. Att de kanske bott i Frankrike sedan de var småbarn spelar ingen roll, deras föräldrar är från något annat land. När Youssef och hans familj utvisas från landet blir det plötsligt väldigt allvarligt. Milana och hennes familj har lämnat sitt hemland Tjetjenien och bor nu i Paris och alla inser att Milenas familj står näst på tur.

Filmen är väldigt ärlig i hur barnen skildras. De håller ihop och organiserar en form av lösning för att rädda Milana. Men samtidigt som de genomför sina planer bråkar de sinsemellan och är som barn är. Barnskådespelarna är suveränt duktiga.

Filmen skildrar hur barnen drabbas av de omänskliga reglerna kring id-handlingar och uppehållstillstånd i Frankrike. Det är en berättelse som skulle kunna skildrat barns situation i de flesta EU-länder, inte minst Sverige.

Toppraffel har också recenserat, gav betyg 3:

Men jag kan inte påstå att jag blev speciellt engagerad av historien. Den känns som en filmatisering av någon av 70-talets proggiga barnböcker. Och estetiskt tycker jag att filmen är trist; fotot är avskalat, det är människorna som är i centrum, miljöskildringarna saknas nästan helt. De är i Paris och Bretagne, men det skulle lika gärna kunna vara Kungsbacka en trist dag i september.
Visst kan UPP MED HÄNDERNA få en ganska solid trea i betyg, men jag kommer förstås aldrig att se om filmen, som för övrigt visades i den officiella serien i Cannes förra året.

Jag tycker dock att poängen är just att det faktiskt skulle kunna inträffa i Kungsbacka också. Vissa scener är skrämmande i sin träffsäkerhet, som när poliserna förhör en tonårspojke. Lite kul att en av rollerna i denna Sarkozykritiskt drama spelas av president Sarkozys svägerska Valeria Bruni Tedeschi.

Det som visar att handlingen utspelar sig i Frankrike är väl, förutom språket, att barnen har ett stort litterärt kunnande. Svenska barn får inte samma satsning på kultur i skolan.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,