The Affair kan vara höstens mest omtalade tv-serie. Serien granskar frågan om det är meningen att vi ska leva i tvåsamhet om vi inte kan låta bli att vara otrogna?
Den och många andra frågor har engagerat och väckt känslostormar i höstens omdiskuterade serie The Affair. Serien är nominerad till tre tunga Golden Globes: Best TV Drama, Best Actor TV Drama (Dominic West) och Best Actress TV Drama (Ruth Wilson). Samtliga 10 avsnitt finns nu att se på HBO Nordic.
Ett pressmeddelande berättar om tankarna bakom tv-serien:
Skuldkänslorna lappar över varandra. Höstens nya dramaserie The Affair visar på att otrohet inte behöver komma ur ett olyckligt förhållande, ibland kan det födas ur en frustration över något annat.
Den amerikanska dramaserien The Affair på HBO Nordic har blivit omtalad under hösten. Handlingen berör det omdiskuterade ämnet otrohet vilket inte är unikt på något sätt, även om serien är det.
En författare med skrivkramp och fyra barn, Noah Solloway (spelas av Dominic West som vi känner igen från The Wire) möter den olyckliga servitrisen Alison Lockhart som drömmer om barn. Vad de har gemensamt är att båda är gifta, men också känslan av misslyckande och avundsjuka. Hon har förlorat sitt barn i en drunkningsolycka och han har förlorat sin lust att skriva och blir samtidigt nedtryckt av sin svärfar, som har en lyckad författarkarriär bakom sig. Och kanske är det frustrationen i deras liv som för dem samman.
Många otrohetshistorier har gestaltats genom åren men det är inte historien som driver The Affair framåt. Det är sättet den berättas på. Det som särskiljer serien från andra är nämligen att handlingen inte tar ställning åt tittaren. Det finns ingen ond och god sida. I stället visas två versioner av samma historia, vilket speglar hur livet i många fall ser ut. Under varje avsnitt kastas tittaren mellan två blickar, ena blicken är Noahs och den andra är Alisons. I Noahs ögon är det Alison som är drivande i attraktionen, i Alisons är det tvärtom – vilket gör oss tittare något skelögda. När avsnitten är slut vet vi inte längre vems skildring som är den rätta eftersom vi har varit partiska halva tiden. Olika minnesbilder framhäver olika historier och allt får tittaren berättat för sig under ett genomgående polisförhör som blickar tillbaka på Noah och Alisons tid tillsammans. Vi förstår att ett brott har begåtts, men det verkar inte som att vi får reda på vad som har hänt förrän i sista avsnittet.
The Affair får tittaren att vrida sig framför skärmen. Varje närmande gör ont. Eftersom serien skildrar två äktenskap känns det i hela kroppen när en extra beröring, en för lång blick eller ett slumpartat möte blir början på en otrohetsaffär vi inte vill veta av, inte vill vara en del av. Ändå tvingas vi till det, dubbelt upp under varje avsnitt. Serien får oss tittare att känna oss som svikare, även om det inte är vi som sviker. Men det är inblicken i huvudkaraktärernas vardagsliv som får oss att känna för både Alisons man Cole och Noahs fru Helen, med familj. Samtidigt känner vi för Alison och Noahs förhållande och under seriens gång får det oss att undra om det verkligen är meningen att vi ska leva i tvåsamhet om vi inte kan låta bli att vara otrogna. Är tvåsamhet den norm i vårt samhälle som fäller krokben för om Noah och Alison ska få varandra? Är det uteslutet att fortsätta vara tillsammans om man också åtrår en annan? Tanken på otrohet gör att vi skruvar på oss och våra känslor är så pass starka, att vi efter ett avsnitt med The Affair ifrågasätter normen.
Kanske är The Affair en perfekt skildring av otrohet. Den visar på olika versioner, skuldkänslor och bortförklaringar som lappar över varandra. Men den visar också att otrohet inte behöver komma ur ett miserabelt förhållande, ibland kan det födas ur en frustration över något annat.
Artikeln publicerad av tvserieguiden.se
