Hawksley Workman är kanadensare och heter egentligen Ryan Corrigan. ”Meat” är hans elfte album. Hawksley är av en vandrande natur och låtarna på skivan är skrivna i London, LA, New York, Toronto, Huntsville och STOCKHOLM. Just det.
Låten ”Depress My Hanover Sunday” har han skapat i samarbete med Tobias Fröberg.
Första spåret på albumet är ”Song for Sarah Jane” och det är det spåret som gör att jag fastnar för Hawksley. Det är en lugn balladliknande sång, en riktig vemodig singer/songwriter-sång, framförd med Hawksleys stämma som rymmer känslor av skörhet på ett sådant sätt som alla stora singer/songwriter.
Tyvärr spretar väl albumet åt lite olika håll. Nästa spår ”French girl in LA” är rockigare och sedan kommer flera soulsånger. Men det finns några lugnare låtar som kan placeras in under singer/songwriter-facket. Det är de sånger som gör att jag fallit för albumet.
Nadja Nilsson som recenserat albumet i Helsingborgs Dagblad har också synpunkter på albumets spretighet:
Inledningsvis möts man av nakna, pianobaserade singer/songwriter-balladen ”Song for Sarah Jane”. Sedan följer mer rockigare toner, blandat med soulutsvävningar.
”Meat” är ett förvirrat album, som hade kunnat vara hopsatt av köttklistret trombin. De skumma bitarna ger ett tveksamt helhetsintryck,
Men om Hawksley satsar mer på sin lugna sida kommer jag absolut att följa honom. Jag ska leta runt lite bland hans tidigare album också. Han har dessutom en styrka i bra texter. För den politiskt engegerade kan säkert spåret ”And the government will protect the mighty” locka.
På hans sajt finns en del musik att hämta ner.
Läs även andra bloggares åsikter om skivnyt, singer/songwriter, musik, Kanada, recension, soul, Hawksley Workman