Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Musik

Bilder från spelning med Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet

by


Magnus Carlsson från The Weeping Willows har ju ett välbekant annat projekt: Magnus Carlson & The Moon Ray Quintet.

Denna uppsättning släpper snart sitt andra album som heter ”Echoes”, releasedatum 3/11.

Elva låtar platsade på Echoes. Blandningen är minst sagt spännande och fantasieggande. Det börjar med River Man (Nick Drake) och slutar med Summer in Siam (The Pouges). Mellan dessa ytterligheter hittar man Feeling Good (Nina Simone), Barabajagal (Donovan), Rain (José Feliciano), If I Could Only Be Sure (Nolan Porter), Ain’t There Something Money Can’t Buy (Young Holt Unlimited), I’m Alive (Tommy James and the Shondells), Black Swan (Thom Yorke), Love Letter (Nick Cave and the Bad Seeds) och Ocean Rain (Echo and the Bunnymen).

Inspelningen blev koncentrerad. De flesta spåren fångades i första tagningen. Ingen ville att soundet skulle bli för polerat. De kallar trots allt det de gör för garagejazz. Ibland var det hela så intensivt att känslorna tog överhand. Under inspelningen av Love Letter, där Magnus kom direkt från sängen till studion, grät Ruskträsk samtidigt som han spelade sista halvan av låten.

Första singeln ut från albumet är Ain’t There Something Money Can’t Buy.

På onsdagskvällen hade bandet en releasespelning. Kulturbloggen var på plats och här är några av bilderna därifrån.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Skivrecension: Stina Berge med albumet Stina

by


Stina Berge. Ringer det inga klockor? Det bör det göra. Annars har du missat något.
I det tidiga 80-talet var Stina medlem i det numera kultförklarade punkbandet ”Pink Champagne” Som tidigare hette Kasern 9 men bytte namn efter att Kajsa Grytt hoppat av.
2008 släppte hon sin första skiva ”Stina och kärleken” Och, faktum är att första gången jag hörde Stina trode jag det var hon som sjöng refrängen på Nationalteaterns drogliberala låt ”Speedy Gonzales” (Det var det inte)
Men. Idag släpps uppföljaren. ”Stina”. På albumet medverkar bland annat Nikke Andersson, Stig Vig och Zilverzurfarn. Albumet är vackert och klassiskt med en stilistisk lyrik och med Stinas fantastiska röst är detta en perfekt skiva att koppla av till.
Om du nu mot förmodan har missat Stina Berge så gå genast in på Spotify och upptäck henne.
Vid hennes förra skivsläpp kallade DN henne för en ”Svensk Patti Smith” den gemförelsen är slående och träffsäker. Med mycket poesi och kärlek är detta en väldigt bra skiva.
Så, tappa upp ett bad, tänd ljusen och ta fram valfri dryck och sätt på Stina Berges skiva ”Stina”. Det är ett vinnande koncept!

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

Skivrecension: Samiska bandet Ára med albumet "O"

by

Ára är något så ovanligt som ett samiskt rockband och idag (27/10) släpps deras debutalbum ”O”.

”O” innehåller 12 spår av väldigt skiftande karaktär:
Dolozat
Apmasat
Mihkkai-Ailu
Juhán
Jávkan luodda
Visalingo (Guossi Sofia Jannok)
Ruoktu
Eallin leai eallu
Miesit goiket
Ilut ledjet
Mátki
Váimmozan

I pressmeddelandet nämns influenser som Sigur Ros men det som är tydligast när man hör skivan är att om man är helt främmande inför jojkande och etnomusikgenren i allmänhet så kommer det här albumet att låta väldigt exotiskt och bitvis vara svårlyssnat. Kort sagt, de som gillar den bästa blandningen av gamla och nya låtar har inget att hämta här.

För mig som inte förstår samiska är både sång och CD-skivans konvolut exotiska men det både låter och ser svårmodigt ut.

För de som vill leta sig utanför skvalpopens ramar kanske det här kan vara en väg och om man gillar det så är Ára just nu ute på turné med start på Scharinska i Umeå idag. Andra turnédatum är 30/10 – Umeå Jazzfestival, 4/11 – Strand i Stockholm, 5/11 – Nalen i Stockholm samt 8-13/11 i Växjö, Malmö respektive Göteborg.

Bästa spår: Mátki

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Grabbarna som gjorde Youtubehit med sina iphone: "Take Me Out" med Atomic Tom

by

Beväpnade med mobiltelefoner som instrument spelade det lilla Brooklynbandet Atomic Tom in en video i tunnelbanan och fick miljonpublik. DN:s Johan Åkesson har intervjuat dem.

När Brooklynbandet Atomic Tom gick och lade sig en torsdagskväll för knappt två veckor sedan hade de just tankat upp en hemmagjord video på Youtube och mejlat länken till några kompisar. Videon var filmad på tunnelbanan över Manhattan bridge, där bandet spelade sin senaste singel ”Take me out” med sina Iphones som instrument – inkopplade i portabla förstärkare.
När de vaknade nästa morgon hade 30.000 personer tittat på videon.

Nu har mer än två miljoner sett filmen. Snart du med:

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

Skivrecension: Strejk i paradiset – Lucas Stark sjunger Joe Hill- sånger

by

Strejk i paradiset – Lucas Stark sjunger Joe Hill är ganska mycket vad det låter som; en visskiva där den gemensamma nämnaren är Joe Hill, eller Joel Hägglund, som han hette innan han emigrerade till Amerika på 1800- talet. De är alla nybyggarvisor som mer eller mindre skämtsamt berättar om det nya livet i USA.

Vissa värderingar i visorna är väl lite sisådär, men man får ursäkta det med att texterna skrevs på 1800- talet. Allt som allt är det en ganska trevlig stund att tillbringa i Lucas Starks sällskap, han har en röst som är behaglig och som verkligen passar till den här typen av sånger. Det finns även en del eminent sällskap på vissa låtar, bland flera andra dyker Loke Nyberg, Dan Viktor och K-G Malm upp.

De flesta visorna har en ton av country i sig, men själv tycker jag bättre om de få visor som mer styr åt jazz- och blueshållet. De är mycket mer stämningsfulla, men ändock har alla låtarna en hel del stämning i sig och det är lätt att ryckas med av berättelsen – som roligt nog även finns i bildform som en serie i konvolutet.

Enn Kock har också skrivit om skivan.
Lucas Starks hemsida.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,