Skräckmästaren är död. Wes Craven, 76 år gammal, gick under söndagen bort i cancer. Filmregissören är känd för sina skräckfilmer Scream och Terror på Elmstreet.
En skräcklegend har gott ur tiden. Länge levde han sida vid sida med sjukdomen men till slut tog cancern den 76-åriga Wes Craven. Han är mest känd för slasher-serien Scream och Terror på Elmstreet-filmerna; där vi lär känna den mest beryktade massmördaren på film, Freddy Kruger.
Som filmregissör började Craven sin karriär inom porrfilmsbranschen. Hans första film Last House on the left från 1972 hämtade inspiration ifrån Ingmar Bergmans Jungfrukällan. Två föräldrar planerar hämnd mot ett gäng förrymda fångar som misshandlat och våldtagit dottern. Rått och groteskt är detta hämnddrama som inte lämnar någon oberörd.
Terror på Elmstreet-filmerna tillhör hans mest erkända. En flicka förföljs i sina drömmar.
Freddy Kruger, den kultförklarade skräckfiguren, lemlästar oskyldiga barn med sina avlånga, sylvassa naglar. Robert Englund får i sin första filmroll äran att bära på Kruger-masken. Vi ser även en ung Johnny Depp debutera i den första Terror på Elmstreet-filmen.
Senare inpå 90-talet kommer slasher-serien Scream där Wes Craven leker med skräckfilmsklichéerna. En skola, ett gäng studenter och mitt ibland dem en mördare. Med självironi och humor närmar han sig skräckfilmens välkända territorium. I en känd scen ur andra filmen diskuterar några studenter vad som är en typisk skräckfilmsuppföljare.
I fyra filmer, alla regisserade av Craven, får vi följa ungdomarna i den fiktiva staden Woodsboro,
Kalifornien.
Inte att förglömma är även den obehagliga men fascinerande Hills have eyes från 1977. Ett par blir strandad ute i en öken. Här attackeras de av ett gäng missbildade och våldsbenägna vildar.
Wes Craven var en flitig regissör, som trots sjukdom och för länge sedan passerad pensionsålder fortsatte att arbeta. I dagarna visas hans sista film The Girl in Photographs på filmfestivalen I Toronto. Vi på Kulturbloggen minns honom som en skräckens man som med råhet, självironi och humor närmade sig rysargenren och gjorde den till sin egen.