
Att inte vilja se
Författare Jan Guillou
Författare: Jan Guillou
Utgiven: 2014-08
ISBN: 9789164204394
Förlag: Piratförlaget
Serie: Det stora århundradet (del 4)
Ljudbok uppläsare Tomas Bolme
Det stora århundradet, Jan Guillous romanserie om 1900-talet har kommit till sin fjärde del och nu handlar det om tiden under andra världskriget. Äntligen är det litteratur och en roman som känns som en trovärdig skildring av en människa. De tidigare tre delarna har jag suckat djupt över när jag läst, karaktärerna har varit ytligt skildrade och dialogerna stela och svåra att tro på, de har varit som om Jan Guillou talade själv – eller som om det Hamilton från en annan av Jan Guillous stora bokserier som uttalar sig.
”Det stora århundradet” skildrar 1900-talet utifrån tre norska fiskarbröders perspektiv. Som barn drabbas de av en svår tragedi då deras pappa dör. Framtiden för tre fattiga bröder i en enkel fiskeby på Vestlandet i Norge såg knappast ljus ut. Av en slump upptäcks de tre brödernas unika tekniska förmåga och Sverre, Lauritz och Oscar fördes via välgörenhet och stipendier till dåtidens förnämsta examen som diplomingenjörer vid universitetet i Dresden i Tyskland.
Lauritz och hans tyska fru tog i tidigare del av romanserien beslutet att flytta från Norge då deras äldste son for mycket illa då han mobbades i Norge, för att han hade tyskt påbrå. Istället flyttade familjen till Saltsjöbaden i Sverige.
”Att inte vilja se” skildrar den äldste brodern Lauritz som börjar närma sig övre medelåldern. Barnen är vuxna och han jobbar åter med ett broprojekt, nu i norra Sverige där han vistas under veckorna för att komma hem till familjen i Saltsjöbaden på helgerna. Familjen har mer eller mindre tagit avstånd från äldste sonen som gått med i nazisterna i Tyskland. Äldsta dottern går helt motsatt väg och engagerar sig djupt i den norska rebellkampen mot naziförtrycket i Norge.
Lauritz som ju studerat i Tyskland har stor respekt för tyskarna tekniska kunnande. Liksom sina två bröder har han också sett avigsidorna hos engelsmännen och fransmännen. Det är naturligt för Lauritz att hoppas på tysk seger i världskriget. Mycket verkar också gå tyskarnas väg i striderna de första åren under kriget.
Det är mycket intressant att betrakta världen utifrån Lauritz synvinkel. Han är ingen elak person, han läser tidningar där han får information om grymheter som görs av engelsmännen. Trots att han själv blivit omätligt rik, nästan, har han inte på något sätt glömt hur det var att vara fattig. Han upprörs kraftigt när någon agerar översittare. Han är skildrad trovärdigt, han är ingen hjälte men inte någon djävul heller. För första gången på länge tycker jag att Jan Guillou klivit åt sidan och istället målat fram en annan karaktär än någon slags drömvision av sig själv som Hamilton. Äntligen har serien om 1900-talet blivit riktigt intressant och jag ser fram emot nästa avsnitt.
Men visst är det väl fjärde delen i serien?