Kameliadamen
av Alexandre Dumas D.y.
Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm, Stora scenen
Premiär den 23 augusti 2014
Alexandre Dymas D.y. skrev romanen Kameliadamen 1848 och gjorde 1852 om den till en pjäs. I Stadsteaterns uppsättning, regisserad av danska Katrine Wiedeman utspelar sig dramat i 40-talsmiljö.
Vi kommer in i den lyxprostituerade Margurite Gautiers liv, fyllt av dekadenta fester och en ständig jakt efter den rikaste mannen som kan bekosta hennes dyra vanor. Bakom lyxen hotar misären och Margurites hostande påminner om att hon inte alltid kommer att kunna vara den åtrådda Kameliadamen.
Helena Bergström spelar en cynisk kvinna som stängt av sina känslor för att hantera den krassa verkligheten på bästa sätt. Tror hon, tills unge, vackre Armand Duval kommer in i bilden. Efter ett tag får hans rena kärlek Marguerites hjärta att smälta och hon är beredd att offra allt – först för att få vara med Armand och sedan för att göra honom lycklig.
Helena Bergström är bra som vanligt och har en värdig motspelare i Simon J Berger, tidigare mest känd från film och tv-serier. Värd att lyfta fram är också Tomas Bolme, som utgör ett sympatiskt inslag som Margurites hemhjälp, Nanine som är minst lika trofast mot henne som Armand.
Scenografin är ganska sparsam med en lång rad dörrar till höger om scenen. Dörrarna är mestadels stängda, utom när Margurite och Armand åker till havet och får leva ut sin kärlek.
Kameliadamen är ett drama som bygger på stora känslor, på gränsen till melodram. På Stadsteatern motverkas detta av blinkningar till publiken, såsom associationer till Titanic och Don Giovanni och en leksaksko på scenen, som får oss att aldrig glömma att det är ett skådespel. Ibland kan jag tycka att föreställningen blir lite väl distanserad, vilket gör det svårt att dras med i kärlek och tragik.
I programmet säger regissören Katrine Wiedemann att hon aldrig varit anhängare av den ironiska teatern, men ändå är det lite så det blir. Det är en vacker och välkomponerad föreställning, men lite mer övertygande känslor hade inte skadat.
Av Alexandre Dumas D.y.
Översättning Sofi Meijling
Regi Katrine Wiedemann
Dramatisering Katrine Wiedemann och Karen-Maria Bille
Scenografi och kostym Maja Ravn
Ljus Antonio Rodrigues Andersen
Mask Ulrika Ritter
På scen:
Marguerite Gautier Helena Bergström
Armand Duval Simon J Berger
Prudence Annika Hallin
Olympe Sofia Ledarp
Gaston Emil Almén
Varville Sven Ahlström
Monsieur Duval Lennart Jähkel
Nanine Tomas Bolme
Nichette Marina Nyström
Saint-Gaudens Ulf Eklund
Statister: Alexandra Alegren, Anna Lott, Therese Andersson, Philip Oros, Robert Isberg, Niclas Buskenström
Foto: Petra Hellberg