Rihanna, Orange Stage
Roskildefestivalen 5 juli 2013
Betyg: 3
Dryga halvtimmen efter utsatt tid kliver hon på festivalens största scen. Hon som de flesta av det hundratusentalet besökare som tagit sig till årets upplaga av Roskilde åtminstonde tänkt se en glimt av. Barbados-födde Rihanna som ifjol gav ut sitt sjunde studioalbum Unapologetic. Det är en lång väntan, lite varstans börjar missnöjet göra sig påtagligt och någon ropar ”Volbeat, Volbeat”, men när superstjärnan i någon slags Yankees-randig burka med orden ”poison” och ”politics” skrivna på fram- och baksidan väl kliver på scen försvinner alla tvivel.
Mycket kan skrivas om Rihanna och hennes omsusade privatliv och artisteri, men på Roskilde är det den spektakulära showen som står i fokus. Hälften av sången må vara playback men hon vet hur man skapar en partystämning. Hon verkar uppriktigt glad över att vara här, hon berättar vid ett flertal tillfällen hur mycket hon älskar Danmark och när hon till tonerna av Diamonds kliver av scenen säger hon att detta varit en av de mest minnesvärda kvällarna i hennes liv – well, så säger hon ju antagligen på varje spelning men det är helt klart en effektiv metod för att vinna över publiken.
Sedan har vi hitsen, den genreöverskridande popshowen som sticker iväg åt alla möjliga håll – alltifrån hiphop, R&B och dancehall/reggae till rocksolon, electro och The Who-samplingar – bjuder på en hel del av den varan. Låtar som We Found Love, Umbrella, Don’t Stop the Music, Only Girl (in the World) och – ja, det mesta som spelas fram emot slutet – är publikfriare i ordets sanna bemärkelse. Nu kan vi äntligen glömma den katastofala spelningen på Peace & Love och börja se Rihanna ur ett nytt ljus igen.
Det råder Rihanna-feber, utöver mannen som utklädd till en banan går runt med en lapp där det står ”Rihanna or banana” kan du hitta denna graffiti-målning på festivalområdet:
