Den 2 april, efter två års uppehåll, går startskottet för uttagningen av Södermalmslaget i Poetry slam på Stampen i Gamla stan. Inför uttagningen drog vi med arrangören och ”pappa Södermalm”, Johan Wretman, in i ett av Stampens allra mörkaste hörn för att kolla av stämningen.
Johan, efter 2 års uppehåll, varför gör Södermalm Poetry Slam (SPS) comeback nu?
Johan: Det beror delvis på ansvarskänslan och för att det är så sjukt roligt. Jag tycker att Stockholm behöver minst två stycken välarrangerade Poetry Slams som skickar lag till Svenska mästerskapen då vi har väldigt många talangfulla människor som skriver, och som också är väldigt duktiga på scen. Sen går det knappt att beskriva känslan man får i kroppen när man har en fullsatt lokal, poeterna är kickass bra, tävlingen är olidligt spännande, stämningen kan skäras i, och allt bara flyter på som i en dröm. Arrangörsnirvana.
Men vad är egentligen Poetry Slam?
Johan: Poetry Slam är poesikvällar där vem som helst med egenskrivet material kan ställa sig på scen och direkt kan få feedback på sina texter. I Sverige har hela rörelsen blivit väldigt förknippad med Svenska mästerskapet i och med att majoriteten av scenerna är SM-kvalificerande. Sveriges alla såkallade slam-orter tar ut varsitt lag om 4 personer som sen får tävla i SM.
Tycker du att det finns ett intresse för poesi idag?
Johan: Jag kan bara prata utifrån min synvinkel som är starkt präglad av scenpoesi-världen, men det tycker jag definitivt. I en värld där fler och fler människor känner sig marginaliserade och osynliggjorda har Slam definitivt en plats. Under mina år, från 2005 och framåt så har jag alltid känt att suget efter ett forum där vem som helst, på vilket språk som helst, kan ställa sig på scen och framföra texter för en intresserad publik är stort. Och att den hungern blir bara starkare och starkare desto kallare och hårdare samhällsklimatet blir.
Om det enda kontakt jag tidigare haft med poesi är i traditionell form såsom Edith Södergran och Gustav Fröding kan jag då ha någon behållning av estradpoesi?
Johan: För mig är det två olika sidor av samma mynt. Edith Södergran skrev poesi för att man ska läsa den, scenpoeter skriver poesi i syftet att man ska lyssna på den. Ett fåtal poeter funkar lika bra i båda forum. Vad man gillar är en smaksak. För mig är det kombinationen. När en riktigt bra estradpoet läser en riktigt bra text får man båda sidorna. Man behöver inte välja och det gillar jag.
Så, vad kan vi förvänta oss av Södermalms slamscen våren 2013?
Johan: Vi kan se fram emot återkomsten av Södermalm Poetry Slam! Alla tisdagar i april. Fyra kval och sen den stora finalen den 29e april. Allt på det legendariska haket Stampen. När Poetry Slam är bra, är det fantastiskt. Det är en folkrörelse, ett exploderande crescendo, en konstform som har förmågan att förändra människor, och som ständigt gör det. Det är en konstform som förändrar världen och de glasögon med vilka vi ser på den.
Tack Johan! Jag känner mig otroligt peppad och Kulturbloggen kommer följa varje uttagning – men självklart beskrivs inte Poetry Slam euforin lika bra som den upplevs, på plats. Hoppas vi ses (eller hör varandra under hejaropen) på Stampen den 2e april!
Mer information hittar man på Södermalm Poetry Slams hemsida.
Text: Anna Turell
Pigg intervju av en vaken penna. Johan är en lysande personlighet som borde få nåt pris av nåt slag. Han och Patrick El-Hag. På Stans “Årets stockholmare” eller liknande. Tack för läsningen! Mer estradpoesi på sajten, ja tack!