LO-kongressen är avslutad och har fått en ny ledning med Karl-Petter Thorwaldsson i spetsen. Ledningen verkar laddad och kongressen tog många intressanta beslut om vad den fackliga organisationen ska kämpa för. De stora viktiga besluten förstås om sysselsättningen och att arbetslöshetsförsäkringen måste vara just en försäkring och inte ett litet bidrag.
Ett viktigt beslut är att LO ska verka för att alla elever måste få stöd för att nå målen och allmän behörighet till högskolan måste ingå gymnasieskolans yrkesprogram, kräver LO-kongressen. Mer om det i Arbetet.
Bra också att LO-kongress vill att monarkin ska avskaffas.
Men ett beslut är uppåt väggarna feltänkt.
Jag tänker på vad gamla mäster Palm och Hjalmar Branting en gång fastslog om vad Socialdemokratin och arbetarrörelsen ska kämpa för:
Våra värderingar om ett rättvist, jämlikt och solidariskt samhälle ligger fast. Vi ska med Hjalmar Brantings ord ge alla medborgare möjlighet att förverkliga sina inre stämningars bästa längtan. Det handlar alltså inte om att göra oss lika utan om att ge oss alla möjlighet at utvecklas. Våra värderingar har brett stöd.
Varje individ ska få möjlighet att förverkliga sina drömmar och visioner om sitt liv. Ja, det är ännu så länge en utopi. Och i LO-kongressens ögon är inte alla drömmar godkända.
Nu är det så att alla drömmer inte om att arbeta på hotell och restauranger, alla drömmer inte om att arbeta inom industrin, alla drömmer inte om att arbeta som målare …
Många drömmer om att arbeta med kultur. De drömmer inte bara utan kämpar för att göra det. De utbildar sig och tar alla möjligheter som de kan hitta att jobba inom teater eller dans eller konst eller foto eller att skriva eller …
Ett obestridligt faktum är att många som arbetar inom kultursektorn måste räkna med att deras enda chans är att ha eget företag. Det finns inte så många fast tjänster inom kulturen.
Men nu vill LO göra det svårare att få starta eget företag. LO-kongressen beslutade att LO ska verka för att kraven för att få F-skattsedel ska skärpas. Som ett pressmeddelande från LO berättar:
Det ska krävas fler än en uppdragsgivare för att kunna få F-skattsedel. Det kräver LO-kongressen. Skälet är att såväl kollektivavtal som skyddslagstiftning åsidosätts när arbetstagare i stället görs om till uppdragstagare med F-skattsedel.
LO-kravet framfördes redan inför riksdagsbeslutet 2009, då även Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande Rådet och Ekobrottsmyndigheten invände mot den utvidgning av begreppet näringsverksamhet som möjliggjorde för fler att få F-skatt.
Det är sant att kollektivavtal och en hel del annan skyddslagstiftning inte omfattar egenföretagare. Men då är det ju det som ska åtgärdas. Kämpa för att småföretagare har bättre skyddsnät i samhället.
För många människor är inte skapade för att vara anställda. Det handlar om många fler än kulturarbetare. Det finns många som vill ha eget företa, en del drömmer om att företaget ska växa och bli stort, andra vill förbli enpersonsföretag.
För min del tror jag människor ofta mår mycket bättre när samhället och arbetslivet är mer jämställt. Att knyta avtal mellan egenföretagare är ett betydligt mer jämställt förhållande än att leva med upphöjda chefer och anställda som är underställda dessa maktpersoner. Hela idén att många ska vara anställda kräver ju samtidigt att det finns arbetsgivare och chefer.
Nu är det förstås LOs uppdrag att värna om anställda – och därmed tycks kongressen mena att den också måste värna om själva systemet med underställda och chefer.
Jag tycker arbetarrörelsen far vilse. Många människor vill jobba för sitt eget, de är beredda att jobba mycket och hårt – men vill jobba utan att ha chefer över sig. Andra människor vill absolut inte ha eget, de vill vara anställda. Men båda systemen kan fungera tillsammans: systemet med anställda och chefer kan existera tillsammans med ett samhälle som underlättar för småföretagare.
Också småföretagare måste få plats i samhället. Alla företag har någon gång börjar med en människas idé.
—–
Ja jag vet att vad LO-kongressen vill åt är när anställda mer eller mindre tvingas göra samma jobb som de gjorde som anställda men som egen företagare. Men det är inte säkert att det för alla är negativt. Det finns alldeles säkert en del som faktiskt vill driva eget. Om resultatet av att göra det svårare att starta eget för att flera som vill starta eget hindras, då har regelskärpningen varit en björntjänst åt samhället.
Förändra hellre reglerna som gör att den som har eget företag har mycket sämre skyddsnät.
Läs även andra bloggares åsikter om LO-kongressen, samhälle, politik, fackligt, kulturpolitik
Det LO vill komma åt är de oseriösa arbetsgivare som avskedar ena dagen för att ta in samma person på f-skatt nästa dag.
Det gäller snickare, chaufförer m.fl. grupper där den stora skillnaden blir drastiskt försämrade möjligheter till semester, sjukledigt m.m. m.m. av rädsla för att förlora sin inkomst.
Bekvämt för företagare, otryggt för F-skatteföretagaren med enbart en uppdragsgivare.
Staffan: Jag vet, men också bland dem kan det finnas människor som vill ha eget företag.
Skapa tryggare regler för småföretagare och problemet blir löst.
Den där regeln om flera arbetsköpare för att få F-sedel är egentligen ganska lätt att komma förbi, jag vill minnas att när jag en gång i tiden klev ner i F-sedelträsket så fick jag hjälp med att uppfinna “den andra” och så var saken biff. Att LO tror att de kan bromas utvecklingen mot en mer flexibel (och otrygg) arbetsmarknad på det här sättet är inte fel, det är tragiskt. “Vi ska sitta mitt i vägen” eller vad var det en av de gamla LO-basarna sade?
Ja, det där betong-sosseriet trodde jag faktiskt hade passerat bäst före datum för länge sedan. Regleringar och förbud som försvårar det ytterligare för oss kämpande småföretagare hjälper oss knappast i vardagen. Sluta vara misstänksamma mot oss, förbättra det sociala skyddsnätet och förenkla livet för oss i stället. Uttrycket “F-skatteträsket” beskriver tyvärr ganska väl hur det ser ut idag.