Second Opinion var en alert och rolig sajt när den startade. Den levde verkligen upp till sitt namn, att ge utrymme för andra synvinklar än det som filtrerar fram i de stora medierna.
Second Opinion letade aktivt bland bloggskribenter och gav utrymme för många bloggare att formulera mediekritik.
På senaste tiden har Second Opinion ändrar inriktning. Idag skriver ofta olika kända mediemakthavare på Second Opinion eller personer som redan har tillgång till de stora medierna.
Som exempelvis idag när DN:s Åsa Tillberg ges utrymme och skriver. Hon får skryta lite om DN. Åsa Tillberg, redaktionschef på DN, menar att redaktionen blivit bättre på att fånga upp snackisar och att göra layouten i papperstidningen mer aptitlig det senaste året.
Jan Helin, Aftonbladets chefredaktör, är en annan mediemakthavare som numer har ännu en megafon till sitt förfogande, via Second Opinion.
Brit Stakston är en duktig och kompetent konsult om sociala medier. Hon är har fått ett rejält genombrott och uttalar sig ofta i olika traditionella medier. Så när hon skriver i Second Opinion idag måste det också anses vara ett exempel på en av de som kommer till tals i vanliga medier.
Jag har lagt märke till den här ändringen av kurs ett tag hos Second Opinion.
Jag frågar mig nu om det är på grund av att det är lättare att finansiera en webbplats som samverkar med de traditionella medierna? Är det så sorgligt att det inte bär sig att ge utrymme för de röster som inte har tillgång till de stora medierna?
Second Opinion är ett namn som väcker förväntningar på att vi ska få höra andra åsikter och synvinklar än vad som kommer fram i traditionella medier.
Jag tycker inte Second Opinion riktigt lever upp till sitt namn längre. Second Opinion är idag mer en variant av Newsmill.
Jo jag har mailat Second Opinion och ställt frågor kring detta och fått följande svar redaktören Maria Bjaring. (De håller ju inte med förstås).
I dag har vi i Redaktionens val en artikel med en DN-medarbetare som är en uppföljning kring DN:s tidigare uttalade ändring i inriktningen samt en möjlighet att besvara kritik om att morgontidningarna har blivit ”självspeglande livstilsmagasin för den urbana medelklassen”. Jag anser inte det vara ”väldigt många artiklar med DN-medarbetare”.
Därtill har vi ett inlägg från Brit Stakston som bland annat belyser något vi anser vara intressant, relationen mellan medierapportering och sociala medier. Det är Brit Stakston andra inlägg på Second Opinion. Du har sammanlagt publicerat sex inlägg och är varmt välkommen att fortsätta göra det!
Om jag eller någon annan av oss på Second Opinion inte svarat på något mail kan jag inte annat än att be om ursäkt för det.När det gäller vanliga människor har vi i dag gjort en ”Medverkan i media”, där vi ringt upp en ”vanlig” person som medverkat i medierna på ett utmärkande sätt och ställt frågor kring hur det gått till.
Därutöver har vi en artikel om Södra sidan vars redaktionella inriktning är att bryta journalistik där människor i förorten ofta skildras som offer, vi har en intervju med en utrikeskorre om läget i Syrien, om behovet av press- och yrkesetik när journalister använder sociala medier, paneldebatt om yttrandefrihet, ifrågasättande av SvD:s vaccin-granskning, kritik om bristande mediegranskning och publikkontakt av SVT och svar från SVT, om medieetiken och kring brottsmisstänkta som blir uthängda av medier, kritik från ungdomsorganisation om platt mediebild av unga, om klander av tidskrifter, om förenklade mediebilder av brottsbekämpning med mer med mera.
Så att det skulle vara en ”rejäl ändring av inriktning” håller jag inte med om.Vi vill gärna att fler skriver på Second Opinion, oavsett om de upplever sig vara maktlösa eller anses vara mediekändisar. Så sprid gärna det!
Och hoppas att du upplever att din kritik tagits på allvar, även om jag inte håller med om allt.
Men jag håller ju inte med Maria Bjaring. Jag tycker för min del att Second Opinion inte är så mediegranskande som jag ansåg den vara i början. När mediemakthavare har erövrat den arenan ser jag inte sajten som någon Second Opinion.