”Jag önskar att vi hade kunnat stanna längre, det är så vackert här” förklarar Cassie Ramone, sångerska och gitarrist i Brooklyn-baserade noise pop-trion Vivian Girls, när Kulturbloggen mötte upp henne utanför Debaser Slussen.
Livet som rockstjärna är hektiskt. Sedan deras tre år gamla debutskiva har Vivian Girls gjort över femhundra spelningar. Spelningen på Debaser Slussen den 29:e juli var bandets första i Stockholm.
Ni har varit förband åt band som Sonic Youth, ser ni dem som en influens?
På sätt och vis är Sonic Youth ett idealband. På ett musikaliskt plan är de inga direkta influenser. Det är band som The Vipers, The Shangri-Las och The Ramones som är det. Men hur de beter sig som band är perfekt. De gör sin grej samtidigt som de umgås med kändisar och bryr sig om ny musik. Det verkar som att de har en fot överallt i musikvärlden.
Vad tycker du bäst om med att spela i band?
Att få uttrycka sig och att folk faktiskt bryr sig. Det är som att vi lägger våra känslor på ett bord och folk kan relatera till det.
Var hittar ni inspiration till eran musik?
Det undermedvetna spelar en stor roll. Personligen tycker jag att låtskrivande är ett bra sätt att bli av med känslor som jag inte vill ha.
Har du någon favoritplats i världen?
Min favoritplats är faktiskt den amerikanska sydvästern. Det kanske låter kliché men jag känner mig alltid så fridfull där vilket inspirerar mig.
Ni kommer från Nordamerika men har spelat mycket i Europa, upplever ni som band att det är några skillnader mellan de två världsdelarna?
Jag vet inte riktigt, den enda europeiska staden jag har varit i tillräckligt länge för att kunna uttala mig om är London och där är det rätt likt New York. Det är något av en samlingsplats för kreativa människor. Folk flyttar det för att hålla på med något de gillar samtidigt som de träffar likasinnade människor som inspirerar dem.
Ni medverkar på en av Male Bondings låtar, kan du berätta hur ni kom i kontakt med dem?
Det är faktiskt en rätt så rolig historia, de är antagligen våra bästa vänner utanför USA. Vi lärde känna dem i december 2008 när vi skulle på vår första turné i Storbritannien. Katy ringde vår bokningsmanager för vi behövde någonstans att bo och kom i kontakt med John Webb som jobbade på Rough Trade då. Vi fick bo hos dem och det visade sig att han och hans kompisar var de häftigaste personerna någonsin.
Hur kom ni på ert bandnamn?
Vivian Girls är en konstnärlig referens från Henry Darger som jobbade som vårdnadshavare. På kvällarna brukade han stanna uppe och måla och en av hans målningar heter Vivian Girls. Tavlan föreställer sju nakna kvinnor som bekämpar ondska men eftersom Henry Darger aldrig hade sett en naken kvinna antog han att kvinnor också hade penisar.