Att vara bokbloggare har sina fördelar ibland. Som när bokbloggare och andra bokpersoner nu på onsdagseftermiddagen var inbjuda på en påskbuffé hos Brombergs bokförlag för att fira utgivningen av Sara Paborns bok ”Tuppen och havet”.
Boken är Sara Paborns andra bok, vilket betyder att hon klarat det där som av många beskrivs så svårt: att skriva mer än en bok.
”Tuppen och havet” är en drastisk, komisk, rolig och spännande och mystisk bok – som jag kommer att berätta mer om i recensionen om en vecka, när det är recensionsdags. Boken är en slags fristående fortsättning på den första boken ”Släktfeber” som kom 2009. Några personer från den första har följt med in i handlingen i ”Tuppen och havet”.
Det har tagit två år att skriva den. Sara Paborn visade sig vara en ovanligt trevlig och vänlig författare. Hon berättade att det varit jobbigt emellanåt att skriva och att hon skrivit och skrivit om och tagit bort. Sista veckan innan boken gick till tryck tog hon bort ytterligare 160 sidor.
Hmm … jag som älskar karaktärerna i boken är lite nyfiken på de där 160 sidorna. Jag skulle vilja veta vad personerna gör där.
Fast jag förstår att för att något ska bli riktigt, riktigt bra måste konstnären eller författaren behärska konsten som kallas ”kill your darlings”.
Om du gillar att läsa och gillar att skriva om den: ett råd från mig: starta en bokblogg. Många bokförlag är bra på att bjuda in till intressanta träffar. Hos Brombergs fick vi en fin påskbuffé (för övrigt min första påskmat i år) och massor av intressanta samtal och mingel med bokintresserade personer.
Läs även andra bloggares åsikter om Brombergs, påskbuffé, bokbloggare, releasefest, Sara Paborn
[…] att måla med bilder, dofter, känslor – utan att falla i fällan att överanvända bilderna. När jag träffade henne på en releasefest berättade hon att hon tagit två år på sig att skriva romanen och att dagarna innan den skulle […]