Titel: Pest eller kolera
Författare: Emma Rendel
Utgivningsdatum: 2025-01-10

Det här är första gången jag skriver en recension av en barnbok. Det pirrar lite i magen. Men framför allt är det roligt att ha fått chansen att recensera Pest eller kolera. Jag läste den för mig själv som en godnattsaga häromdagen – och den fungerade faktiskt bättre än att räkna får.
Något jag verkligen kan uppskatta med vissa barnböcker är hur de kan läsas både av små och stora. Det finns mycket att tycka om med Pest eller kolera – texten är underhållande och illustrationerna roliga. Boken påminde mig om hur jag som barn kunde sitta uppe i ett träd, dingla med benen och försöka komma på bra pest eller kolera-frågor med mina vänner. Men att läsa barnböcker som vuxen handlar inte bara om nostalgi – det är som att ta tillbaka barndomen till här och nu.
Det finns ett barndomsmuseum i Edinburgh. Inte ett dockmuseum, inte ett brädspelsmuseum, utan ett riktigt barndomsmuseum där äldre besökare kan återuppleva sin barndom och yngre besökare kan få en inblick i tidigare generationers uppväxt. Museet bjuder på utställningar med barnböcker, gosedjur, dockor, spel och andra barndomsminnen. Barndomsmuseer är inte särskilt vanliga, men det verkar finnas åtminstone några i Storbritannien. Det är beundransvärt att sådana museer finns – platser tillägnade barndomen, där besökare, vare sig de är barn eller har varit det, kan få en glimt av den. Att läsa en barnbok kan vara en lika helande upplevelse, både för små och stora. Eftersom jag själv är vuxen läser och recenserar jag boken ur en vuxens perspektiv – vad det nu innebär – men Pest eller kolera är definitivt en bok som både vuxna och barn kan uppskatta.
De omöjliga frågorna i boken är särskilt underhållande. Vissa är omöjliga för att alternativen är fruktansvärda, andra för att de alla är alltför lockande. Min personliga favorit var frågan om vilka kompisar man skulle välja mellan: popstjärnor och youtubers, skogens alla djur, vem som helst som är död eller en robot som kan och vet allt. Popstjärnor, youtubers och roboten var ganska enkla att utesluta, men att välja bort ett av de två återstående alternativen var svårare. Att ha alla skogens djur som sina kompisar vore fantastiskt, men att få fika med sina döda förfäder, Jane Austen och Dostojevskij känns också lockande. Jag har fortfarande inte bestämt mig för vilken jag ska välja bort. Vad skulle du välja – pest eller kolera?