
Titel: Tula hem
Författare: Malin Norrback
Utgivningsdatum: 2024-08-23
Malin Norrbacks debutroman Tula hem är lika mycket en spänningsroman som Johanna Sinilasos bok Troll: A Love Story är en kärlekshistoria, det vill säga inte alls. Jag vet inte riktigt varför Norrbacks bok har marknadsförts som en spänningsroman när det finns mer passande sätt att beskriva den på. Först och främst handlar Tula hem om trauma och traumahantering. Tula hem må inte vara den mest spännande romanen jag läst, men författarens sätt att beskriva sina karaktärers känslotillstånd är vördnadsfullt. Tula hem är en ärlig roman som behandlar traumatiska teman utan att försköna eller underminera dem.
Norrbacks prosa flyter på, likt en lat bäck i en skog en sval vinterdag. Jag har alltid förundrats över författare med Norrbacks förmåga att skriva enkelt men djupt, minimalistiskt men mycketsägande, klart och tydligt men poetiskt. Det är lätt att glömma bort att man läser en bok och inte tittar på en målning av det avlägsna torpet och den hemlighetsfulla skogen som huvudkaraktären Elin lämnar staden för. Norrbacks gestaltning är imponerande. Naturbeskrivningarna flyter ihop med karaktärernas känslotillstånd på ett enastående sätt. Om jag fick välja skulle jag ge författaren ett show, don’t tell-pris för hennes litteratur.
Det var inte mycket spänning i Norrbacks debutroman. Trots den vackra prosan hade handlingen egentligen inte så mycket att bjuda på. Eftersom handlingen ofta är sekundär för mig, är detta inte ett problem, men jag hypotiserar ändå en aning om hur det skulle vara om Norrback faktiskt hade en mer spännande handling – eller om handlingen åtminstone hade ett annat fokus än de någorlunda hemlighetsfulla mysterierna som Tula hem bjuder på. Vad jag menar här är att jag ser fram emot vad Norrback kommer att bjuda på i sina kommande romaner.