• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Mästerligt framförd minimusikal om den folkkäre och vresige Ferlin – Jag ska slå dig på käften av Timo Nieminen på Lunchteatern, Göteborgs Stadsteater

24 mars, 2024 by Mats Hallberg

Lunchteater vecka 12 2024 Göteborgs Stadsteater

Manus/ tonsättningar: Timo Nieminen

Regi: Marie Delleskog

Teknik: Arctur Hernandez

På scen: Timo Nieminen (sång, recitation, skådespel), Gunnar Frick (gitarr, dragspel, kompositör o statist) och Lotten Zimmergren (cello o statist)

Hade på känn att denna nyskrivna musikteater skulle kunna hamna i kategorin sensationellt stark scenkonstupplevelse, varför jag anmälde mitt intresse. Såg avslutande föreställningen på fredagen och tog också chansen att tacka efteråt plus inhämta mer info. Konstnärlige ledaren Marie Delleskog fanns inte på plats för att presentera. Istället hördes hennes röst i högtalaren. Erkände för cellisten Lotten Zimmergren att jag inte hade koll på hennes cv. Upplyses om att egen stråkkvartett finns, att hon främst är verksam som kyrkomusiker och förr varit teatermusiker. Multiinstrumentalisten Gunnar Frick har jag däremot haft ynnesten att höra åtskilliga gånger, i första hand live. Enligt mitt förmenande en av landets främsta och mest mångsidiga ackompanjatörer, en person som utan besvär fixar att gå från kvidande blues och punk till kammarmusik, arty pop och visa.

Timo Nieminen är en otroligt produktiv sångare, skådespelare och regissör av finländsk börd som sedan tonåren bott i Göteborg. Med start i mitten av 80-talet har han medverkat i en lång rad musikaler, tv-serier, filmer teater- och dansuppsättningar. Har sett honom flera gånger på GöteborgsOperan, som Elvis-tolkare på Liseberg och i temakonserter i Hagakyrkan för att nämna några sammanhang. Temperamentet utmärker honom, liksom gåvan att göra intryck i lika hög grad som sångare och skådespelare. Även om ett mustigt signum skiljer honom något från Tommy Körberg, representerar de samma högkvalificerade garde.

Somliga av tonsättningarna har funnit med honom länge medan andra tillkommit på senare år. Storheten ligger i hur de binds samman av någon som totalt går upp i sin roll, med ett genialt manus, vars utsikt tar fasta på en bitter poet vars krumma kropp vrenskas. Nieminen vet exakt vad som ska förmedlas, hur meningar ska gestaltas och med vilken grad av intensitet. Musikalen övertygar kolossalt! I och för sig inte osannolikt att samma kvalitet upprätthållits tidigare, fast bättre kan inte en minimusikal göras. Och det på egen hand, förvisso med ovärderlig assistans av två samkörda musiker. Man är benägen att utbrista ”hans livs roll” . Regissören Marie Delleskog förtjänar också stor eloge för perfekt rytm.

Läste häromåret Efterskörd – Ferlinfynd från en spånkoffert varifrån jag är övertygad om att manus huvudsakligen knådats ut. I Jag ska slå dig på käften befinner sig en tämligen orkeslös ordsmed i sitt sista hem, ett ruckel utanför Norrtälje med sin älskade Henny, när den imposante Vilhelm Moberg kommer på besök. Blir en anledning för den en gång så spänstige poeten att göra bokslut. Kompande musiker får förkroppsliga Henny respektive Vilhelm. Hade gärna sett att de tilldelats repliker.

Ett dussintal dikter sjungs och deklameras med emfas, vilka raffinerat sammanvävs med jagets tankar och repliker. Det är lärorikt och berörande. Finns förresten en kuriös koppling emellan mannen vars karga formuleringar passar i dödsannonser och vid minnesstunder och Gunnar Frick genom min försorg. Anlitade nämligen honom till att spela på pappas begravning 2010 och i mitt tal hade jag inkluderat I livets villervalla.

Nieminen och musikerna har publiken i besittning i ord och ton. Visuellt förstärks berättelsen med tidsenliga kläder, sjavig framtoning med ena skjorthalvan utanför byxlinningen, basker och inte minst foton på backdrop. Inledningsvis ges en beskrivning av vem jaget kunde vara. Cellon understryker vemodet i Ljug mig och blir det instrument som med sin expansiva klang mest färgar och anger sinnesstämning. Akustiska gitarren gör sig gällande i nästa tonsättning. Den hårt spända nerv som uppenbaras när Ferlin gräver i sitt inre, lyfts utsökt fram i de arr Frick gjort som bakgrunder till monologerna. Kan röra sig om pizzicato, diskreta ackord på gitarr etcetera.

Som nämnts framförs föreställningen med fabulös densitet. Regin har tänkt på vikten av pauser och att skifta det starka med det sköra, självhävdelsen med sårbarheten. En handfull visor accentueras med ett patos som medför rungande bifall. Suggestiva Nattkvarter är en dessa ”hits” gjord med makalös inlevelse. Ett par oväntade associationer vad beträffar musiken: Finns ibland en scennärvaro besläktad med den hos en extatisk Nick Cave. I en tonsättning hörs en elegiskt sjungande cello, som en karismatisk vibe av Led Zeppelin.

En passage jag fäster mig extra mycket vid handlar om hur mottaglig Ferlin var, för skönheten i livet trots återkommande perioder av dystra tankar och depressioner. Timo Nieminen är verkligen idealisk i rollen som poeten med humörsvängningar, någon som nostalgiskt erinrar sig sina framgångar. Undviker skickligt faran för att det ska kantra när det tas i från tårna. Nieminen varierar elegant sitt uttryck, från vad som liknar en aria till bondsk vals där dragspelets toner snyggt ackompanjerar. Lika lakoniske som geniale poeten ges sista ordet, framför själv Stjärnorna kvittar det lika. Ni som missade detta extraordinära event får hoppas att det återkommer eller att andra arrangörer nappar.

OBS Får jag reda på vem som tagit bilderna som hämtats från Gunnar Fricks facebooksida kompletterar jag texten.

Arkiverad under: Scen, Toppnytt

Primärt sidofält

Nytt

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

13/11 2026 Valand i Göteborg … Läs mer om Klangrikedom, virtuositet, hisnande samspel och musikaliskt flöde med uppenbar koppling en förförisk kvadrupel – Scott Kinsey Group hos Playhouse

Filmrecension: Bara till jul

Bara till jul Betyg 3 Premiär på Netflix … Läs mer om Filmrecension: Bara till jul

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in