Hamburgaren i amerikanska snabbmatsrestauranger kan innehålla kött från 1.000 olika kor. Kycklingar göds för att nå slaktvikt i en fart som lämnar de inre organen på efterkälken och gör deras ben för svaga att gå och stå på. Fredag, den 29 januari har dokumentären Food Inc. premiär på svenska biografer. Ett skrämmande avslöjande om hur maten vi äter produceras och hur den kan påverka vår hälsa.
För ett par år sedan kom Al Gore med sin obekväma sanning om hur det stod till med vårt klimat och med Robert Kenners film Food Inc. får vi en till. Men Food Inc. är inte bara obekväm. Den är vidrig, äcklig, magvändande och skrämmande och lämnar en full av avsky inför den amerikanska matfabriken.
Filmaffischen pryds av en ko med en stor streckkod tryckt över sidan. En konstruerad bild, visst, men som ligger närmre verkligheten än vi vill tro.
Bilder på kor, grisar och kycklingar som trängs och föds upp på löpande bandet för att passa in i de maskiner som sedan ska ta hand om deras kött flimrar förbi i ett rasande tempo. Det lämnas inte plats för naturliga variationer. Kycklingar är inte längre fåglar. De är en produkt.
Förutom skräckexempel på djurhållning och massproduktion visar filmskaparna hur hanteringen kan påverka både vår hälsa, miljö och vårt samhälle i stort. Något som ibland kan få katastrofala följder.
I nästan samtliga fall där representanter från de stora företagen är sökta för kommentarer, klingar tystnaden öronbedövande.
I Food Inc sparas det inte på krutet. Det är ingen film för äckelmagade.
Food Inc. är för den som vågar och verkligen vill veta vad som försiggår bakom de stängda dörrarna till fabrikerna där vår mat produceras.
När eftertexterna börjar rulla känner jag mig först stum, det är snart dags för lunch och att äta är det sista jag kan tänka mig just nu.
Även en frälst köttätare som jag överväger att konvertera, men inser samtidigt att det inte är hela lösningen. Nyfikenheten och ifrågasättandet som väcks är större än äcklet.
Food Inc. må vara en omskakande upplevelse, men jag lämnar inte biosalongen utan hopp om framtiden.
Här trailer:
Relaterat: SVD har också skrivit om filmen.
Läs även andra bloggares åsikter om film, matkultur, mat, hälsa, snabbmat, food, inc
Jag tycker att den verkar väldigt intressant och bra men är det inte så att vi har sett det här innan. Matdokumentärer, orkar vi fler?
http://cinema.se
Usch. Vet inte om jag vill se den här filmen.
Fast det kommer jag göra. Jag fattar inte hur man ska ha råd att bara köpa bra produkter när man är student och det kostar så mycket pengar. Jag vill ju inte sluta äta kött helt (även om jag kanske inte är den som får scan att gå runt just nu direkt heller).
Fredrik: Vad menar du då? Jag vill jättegärna veta mer.
”Även en frälst köttätare som jag överväger att konvertera, men inser samtidigt att det inte är hela lösningen. Nyfikenheten och ifrågasättandet som väcks är större än äcklet.”
Antingen slutar du stödja djurindustrin, vilket såklart är det enda moraliska, eller så står du för att du är en omoralisk människa som som utnyttjar andra så mycket du kan. Att skriva ett blogginlägg och vara lite illa till mods en halvtimme, vem gynnas av det? Stillar det samvetet? De hundratals miljarder ickemänskliga djur som får lida varje år gynnas i alla fall inte. Jag har inte sett filmen men tror knappast det är några större nyheter, i stort sett allt värt att veta om djurindustrin är känt sedan länge.
Eftersom du säkert inte vill se dig som en omoralisk människa, vad väntar du på?
William: Jag tycker inte att det är samma sak att sluta stödja köttindustrin som att sluta äta kött.
Köttindustrin är en sak, men småskalig djuruppfödning med kor och grisar som betar gräs och slaktas på ett värdigt sätt kan knappast kallas industri.
Som jag ser det kommer inte problemet lösas av att jag blir vegetarian.
Konsumenter måste bli mer kritiska och kräva bättre alternativ än kött från djur som är nära på fabriksuppfödda och dito slaktade och framförallt bättre märkning på produkterna.
Jag gillar kött, det kan jag verkligen stå för. Jag tycker inte att det är mer omoraliskt att äta kött av det slaget jag beskrev ovan, som att äta till exempel tomater som odlas i Holland, uppdrivna i växthus som värms upp och spottar ut koldioxid och sedan åker lastbil hela vägen till Sverige.
Eftersom jag inte har råd att äta kött av den kvaliteten som jag kräver, äter jag det helt enkelt inte så ofta.
Sedan om man tycker att det är omoraliskt att äta kött över huvud taget, att det är fel att äta djur, det tycker jag är en helt annan fråga.
Alla säger att de inte äter kött ofta. Sedan när man frågar närmare, och tillsammans kan konstatera att jo både leverpastejen på frukostmackan, fisksoppan på lunchrestaurangen och den marinerade kycklingen till middag är kött (kycklingar växer som majskolvar), blir det rätt uppenbart att det inte är så. Men vad vet jag, du kanske har paprika på frukostmackan, tar en indisk kikärtsgryta på lunchen och böntacos till middag och bara äter döda djur som söndagsstek.
Varför skulle småskalighet vara moraliskt? ”Jaså nej jag stödjer inte al Qaeda, gillar inte hur de har industrialiserat terrorism och gjort det till en franchise, al Batter stödjer jag, de bedriver terrorism småskaligt, nära människan och enbart med kvicksilver- och kadmiumfria självmordsbomber.” Små- eller storskalighet har inte med saken att göra. Och att döda en individ är väl om något ännu sjukare än att döda en produkt som är del av ett identiskt kollektiv. Hur kan ätandet av en tomat vara omoraliskt likt förtryck och mördande av andra individer.
Varför försöker jag ens ödsla tid på att diskutera. Du har fått ut vad du ville, du har berättat för världen att du är moralisk för du bryr dig minsann och vill ha småskalighet och Medvetna Konsumenter och allt vad det är för ord som är moderna 2010, jättefint. Visar än en gång varför frivillighet inte kan ändra något, förbud och våld är det enda som fungerar och det enda som någonsin fungerat.
William: Det är en väldig skillnad på att ha en bondgård där man i liten skala har ett antal djur som man behandlar väl och där man inte plågar djuren mot att ha en stor industrialiserad bondgård där man behandlar djuren som enbart produkter som kan behandlas hur som helst.
Löser det verkligen problemet med matindustrin om jag skulle bli vegetarian? Jag tycker att det är otroligt jobbigt med alla fundamentalistiska veganer och vegetarianer som inte inser att man kan äta kött och vara moralisk, man kan äta kött och vara emot att djur behandlas illa.