Den fredlösa
Författare David Ericsson
Utgivningsdatum 2022-01-25
Förlag Ordfront förlag
ISBN 9789177751922
En slags omvänd deckare där vi från början möter den person som begått ett brott. Annie som dödat en man som våldtagit henne flera gånger. Vi får följa hennes flykt för att slippa ställas inför rätta och hamna i fängelse. Det är också en kärleksberättelse och en skildring av livet bland papperslösa människor, men till skillnad från de som idag brukar sorteras under begreppet papperslösa handlar det här om Skandinavien och andra europeer under 1980-talet.
En av romanens stora styrkor är hur den utspelar sig bland människor som måste arbeta för att försörja sig och oftast människor vars arbetskraft utnyttjas å det grövsta. Trots att de flesta av oss måste arbeta för att ha mat och någonstans att bo skildrar majoriteten av kulturen människor som inte behöver oroa sig för ekonomin. Det är rätt konstigt egentligen att det är så få romaner som skildrar människor som måste arbeta.
Handlingen utspelar sig under 1980-talet och det är rätt befriande att läsa en berättelse som utspelar sig före den tid då alla bar på mobiltelefon och uppdaterar Facebook och instagram ständigt.
Annie är kriminell. Hon har dödat en man och även om det kan ha varit i självförsvar så tog hon troligen i mer än nöden kräver då hon använde ett järnrör. Hon har en nära vän, Sven, eller kanske är han hennes pojkvän, fast hon har svårt att visa det. Sven är starkts fäst vid henne och ger aldrig upp henne och är reda att följa med henne på hennes flykt från svensk polis. Deras flykt tar dem först till Köpenhamn där de lever nära våldsamma motorcykelgäng och sedan går färden vidare ut i Europa.
Sven är lastbilschaufför men har haft ett uppdrag att översätta en deckare. Nu drömmer han om att kunna leva som översättare, att kunna bo i ett land där det är varmt och han kan sitta med i en solstol med fötterna i sanden och översätta. Det är ett litet sidospår i romanen men som berättar en hel del om vad drömmar kan göra med oss och hur drömmar både kan föra oss vidare men också lura oss. Och att verkligheten aldrig blir lika ljus och skön som drömmen.
Författaren David Ericsson är en av de svenska nutida stora arbetarförfattarna. Hans romaner utspelar sig alltid bland människor som tillhör arbetarklass. Han skildrar detta genuint och trovärdigt. Han är både författare och lastbilschaufför och det märks att han vet vad han skriver om.
Det är lite kul att jämföra David Ericssons författarskap med Jan Guillous, som väl på sitt sätt också vill placeras på vänstra sidan av politiken. Men till skillnad från David Ericsson handlar Guillous romaner alltid om människor som är så rika att de står utanför lagen. För mig blir det aldrig möjligt att på något sätt associera min verklighet och mina upplevelser med det som händer i Jan Guillous romaner. Det blir bara ren underhållande verklighetsflykt att läsa dem, för mig. David Ericsson har i Den fredlösa också flyt i berättandet, precis som Jan Guillou har i sina romaner. Men David Ericsson skildrar människor från miljöer jag kan känna igen mig i och med erfarenheter jag kan förstå. Den fredlösa är spännande, underhållande men samtidigt säger den mig något om livet.
Den fredlösa sätter igång många funderingar. Skulle det gå att hålla sig undan på det sättet som Annie gör i dagens Sverige? Personnummer hade vi redan då under 1980-talet men jag har en känsla av att vi är ännu mer övervakade idag. Annie och Sven tar sig fram genom att lifta. Jag är osäker på hur utbrett liftande är idag. Hade de varit tvingade att få in ännu mer pengar för att kunna köpa tågbiljetter? Romanen sätter självklart också igång funderingar kring rättsväsendet och brott och straff. Andra funderingar rör sig kring alkohol och droger och om de alltid måste vara så sammanbundna med de som lever i samhällets botten. För mig är det viktigt att bra romaner får mig att fundera vidare. Det är grunden för bra kvalitet att jag får söka min svar och inte blir pådyvlad svar av författaren.