När alla filmfestivaler världen över ställs in på grund av Corona-pandemin blir det till att ställa om-. We are the one är den gemensamma digitala festivalen för alla filmentusiaster där ute. I vår ensamhet där hemma över en kopp te får vi avnjuta spektakulär filmkonst från hela världen. Passa på nu!
Mellan 29 maj och sjunde juni kan du via youtube-kanalen We are the one se gratis kortfilm och dokumentärer från flera större internationella filmfestivaler såsom Tribecca, Cannes, Berlin, Jerusalem, Venedig, San Sebastian och Rotterdam.
Kulturbloggen uppmärksammar ett axplock av alla filmiska guldkorn härifrån.
Toto
Tribecca filmfestival
Nono, en bestämd kvinna i sen pensionsålder, får en dag hem ett stort paket. Efter mycket bök och stök lyckas hon få in den genom dörren och den finner sin rättmätiga plats i garaget. Vad gömmer sig under all kartong? Inunder finner Nono en enorm robot som gör allt vad kvinnan önskar. Till en början är hon skeptisk men snart ser hon fler användningsområden för roboten Toto. Han kan diska, hålla i den färska pastan, duka och så vidare. Men när dotter-dottern kommer på besök förändras allt. Detta är en söt liten film som med humor och värme beskriver kulturkrockar och olika förhållningssätt i livet. Välvärd en titt.
https://www.youtube.com/watch?v=1eh0wlWwp_M&t=625s
https://www.youtube.com/watch?v=Qg4jtCq9DtE
Egg
Tribecca filmfestival
Hon pratar och pratar och det perfekt tillagade ägget rörs aldrig. ”What a Waste of a perfectly cooked egg”. Mannen bredvid pratkvarnen drömmer sig bort. I hans dröm får ett tidtagar-ägg en avgörande betydelse ochd et slutar bokstavligt talat i äggexplosion. Ägget- din bästa vän, som får dig att gråta okontrollerat, som våghalsigt rör sig mot farozonen, som älskar och drömmer stora drömmar. Egg är en lekfull film om ägget, en gudabenådad varelse alla suktar efter. För alla er som älskar ägg – i alla dess former och gestalter, detta är filmen för er!
Circus Person
Tribecca
https://www.youtube.com/watch?v=ioS4X7O2sZA
En kvinna gråtmild och chockad ligger i badkaret och sörjer. Hon gifter sig med en deprimerad konstnär och därmed tappar all livslust, men en dag finner hon cirkusen som ingjuter ny livslust i den känsloutarmade kraken.
Ett konstnärligt fotokollage med närmast Amelie-liknande stämning. Här är det knasiga, fantastiska det normala. Abstraktioner med svart-vita bildrutor där en mimande clown vandrar runt och försöker sig på att tyda livets gåtor. Mystiken i människan, det unika, svåråtkomliga, flyktiga. Hennes dagboksanteckningar blir som vaga minnen om en tid som flytt. Kollektivet som drar henne tillbaka från bilen och skapar ett skarpt leende på läpparna. Det vackra kropparna, målade med kol och vattenfärg.
Vad innebär ett nytt liv, att börja om på ny kula, att insupa det livet har att ge en. Ritualerna, det lysande ögonen i mörkret som söker din kontakt. Ylandet i natten. Det vilda måste fram och väcks i mötet med den kringresande cirkusen. Circus Person är konstnärlig och egendomlig och en omöjlig film att motstå. Ett kärleksbrev till ditt tidigare jag och en film om att ta nya tag i livet och att komma ut på andra sidan starkare än någonsin.
The Distance Between Us and The Sky
Cannes filmfestival
https://www.youtube.com/watch?v=bK4rECAoXAE
I den Guldpalmen-belönade kortfilmen The Distance and the Sky träffar två personer varandra vid en bensinmack. Den ena behöver tanka. Den andra är strandsatt. Något som börjar som ett fientligt möte utvecklas snabbt till en sensuell stund mellan två attraktiva män. Närheten, cigarettröken och bensindoften skapar ett romantiskt skimmer som omringar filmen. När man påminns om romantiker som Wong Kar Wai , Hou Hsiao-Hsien eller Tsai Ming-Liang då har man gjort något väldigt rätt.
https://www.youtube.com/watch?v=KjWTCB1KGFg
Blood Rider
I Nigeria är det ständigt brist på blod. Tur då att såna som han finns. Han är blodmannen som aldrig är sen, motorcyklisten som alltid levererar, som varje dag med hjälmen på och med gasen i botten tar sig från ena staden till andra för att i rättan tid komma med sitt blodbud. Han är vardagshjälten, blodtransportören, som vi lätt glömmer. Precis som sjuksköterskorna idag bör vi praisa honom.
Mannen porträtteras som en actionhjälte. Alltid på språng och alltid i brådskande ärende. Han får inte en lugn stund över och kompisarna hans hinner knappt hälsa på honom förrän mobilen ringer. Bilarna och bussarna swichar förbi när han med sin hoj gasar i hundraåttio.. Han närmast flyger fram på motorvägen. Jobbet är hans liv och när det faktiskt handlar om liv är det inte konstigt att han tar sitt uppdrag på största allvar. Den stora utmaningen blir att rädda en gravid kvinna i akut behov av nytt blod. Det handlar om minuter innan hon förblöder. Ska han hinna? Den skakiga kameran och snabba fotot skapar en intensitet som närmast ger en känsla av en actionfilm. En enkelspårig handling och ett glastunnt personporträtt lämnar en del att önska. Men det rafflande tempot gör att jag ändå sitter som klistrad framför tv:n. Som en hyllning till sjukvårdaren fungerar filmen, historien som tar oss med The Blood Rider under en vanlig dag. Själv sitter jag klistrad framför en blinkande skärm mest hela dagarna, snacka om kontraster.