Titel: Unga Kvinnor (Little Women)
Betyg: 4
Svensk biopremiär: 24 januari 2020
Unga kvinnor är baserad på boken med samma namn skriven 1868 av Louisa May Alcott och utspelar sig i Usa som precis genomlidit ett inbördeskrig. Regin står Greta Gerwig för som tidigare gjort ”Lady Bird”. Filmen kretsar kring de fyra systrarna Josephine ”Jo” (Saoirse Ronan), Margaret ”Meg” (Emma Watson), Amy (Florence Pugh) och Elizabeth ”Beth” (Eliza Scanlen). Vi får följa hur de växer upp och lämnar barndomen för att träda in i vuxenlivet med allt vad det innebär, särskilt i en tid som denna där fattigdom, sjukdom och den osäkerhet en ogift kvinna möter är ständigt närvarande. Vi pendlar mellan de tidiga åren som innehåller mycket lek och stoj och de äldre åren där allvaret hunnit ikapp och svåra val kantar deras liv.
Fokus ligger på Jo och hennes längtan att skriva, både för att hon älskar det men också ett sätt att överleva och livnära sig och sin familj. Saoirse Ronan lyckas perfekt med att porträttera blandningen mellan livlig själ och den allvarsam storasystern. Hon är enkel att relatera till i sitt yviga humör och samtidigt ett väldigt djup och en sällsynt vilja att gå sin egen väg som är beundransvärd.
Genom hela filmen så flyttar sig handlingen mellan tiderna vilket tydligt visas i färgerna och tempot, ändå är det spännande att se att trots de olika svårigheterna som möter syskonen så finns värmen alltid kvar. Det ljusa och det mörka som återfinns i alla epokerna av deras liv. Vissa stunder mer tydligare än andra. De tidiga åren med de klara färgerna, de ljusa rösterna, de lätta stegen; inte obekymrade men inte lika drabbade av den tyngd som kommer med tiden. Och de senare åren där kontrasterna kring hållningen, klädseln, till och med röstläget, som har gått ner någon oktav, är så talande. Det är annorlunda, men på många sätt samma.
Greta Gerwig är duktig på att fånga små detaljer i det alldagliga och göra något exceptionellt av något ganska ordinärt. Det är egentligen ”bara” en film om fyra systrar men det blir både intressant och fängslande i sättet som de gestaltas. Deras hyss, rollerna som de har gentemot varandra och sätten de försöker bryta sig loss från de givna formerna. En historia om den lilla människan, de små valen som skapar det stora livet. En enkel film om att glida ifrån varandra för att sedan kunna komma ännu närmare. De avgörande händelserna som skapar en intensitet i drömmarna; de måste följas.
Den starkaste scenen är när Jo och Beth befinner sig på stranden och pratar om framtiden. Jo har tvivel i sitt skrivande och har bestämt sig för att ge upp sin dröm. Beth ber henne att fortsätta. Hon ser Jo i hennes osäkerhet och säger åt henne att om hon inte kan skriva för sin egen skull så kan hon väl fortsätta skriva för hennes. Det lämnar en kvar med insikten att det ibland är svårt att följa sin dröm för alla de hinder som kommer i vägen och att det kan kännas meningslöst att göra det för sig själv, därför kan det vara enklare att göra det för någon annan. Berätta historien om sin syster, om sin uppväxt, om sitt liv för att det finns någon där ute som behöver höra det. När det blir svårt att göra för sig själv, gör det för någon du älskar tills du börjar älska det igen.