• Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Kulturbloggen.com

Sveriges största kulturmagasin: musik, film, litteratur, kulturpolitik, teaterkritik

Innovativa tonsättningar präglas av överväldigande sång – Röst är det som återstår av Aida Jabbari

17 april, 2019 by Mats Hallberg

foto Miki Anagrius

Aida Jabbari

Röst är det som återstår

3

Inspelad under 2018 av Göran Stegborn i Kapellet Produktion

Master Tomas Eberger Stockholm Mastering

Producent Aida Jabbari

egen utgivning

36:20

Releasedatum: 29/3 2019

80-talisten Jabbari är absolut inte eklektiker. Däremot någon som konstnärligt arbetar i flera genrer och för in vad hon påverkats av musikaliskt på debuten. Ett utmanande förhållningssätt, lika spännande som det är vanskligt. Röst åt det som återstår består av sju sånger, vars texter är skrivna av Forough Farrokhzad och Karin Boye. Aida Jabbari står för tonsättningarna, medan Elias Lousseief gjort de sinnrika arrangemangen. Sättningen är piano, kontrabas och stråkkvartett. Det är inte första gången poeterna med så olikartade bakgrund sammanförs. Gemensamma beröringspunkter avtäcktes i en volym med deras dikter (också på originalspråk) som utkom för drygt tjugo år sedan.

Såväl Boyes som frihetsaposteln och filmaren Farrokhzads biografi har drag av mystik över sig. Och deras gärning under alltför korta liv har avsatt bestående avtryck. Om den senares existens hade jag bara vag aning, tills jag nyligen recenserade utomordentliga Upprorets poet på Göteborgs Stadsteater. Beträffande Karin Boye har jag exempelvis läst Jessica Kolterjahns litterära fantasi jämte vad Johan Svedjedahl redogör för i monografin om tidskriften/ förlaget Spektrum. Dessutom måste framhållas Stjärnornas tröst på ovan nämnda stadsteater ett par år tidigare, en formidabel fullträff med författarens lyrik framförd i ord och ton. Parentetiskt kan nämnas att Jabbari känner till dessa separata produktioner. Hon ser symbiosen mellan sina objekt, fast kvinnan som tog sitt liv i närheten av Alingsås skulle, enligt mig, kunna betraktas som den introverta.

Den 32-åriga debutanten har iranskt påbrå. Föräldrarna som träffades i Indien, flydde till Sverige på 80-talet. Konstnärligt utövande fanns rikligt i släkten. Aida blev redan i förskoleåldern uppslukad av sång och musik, tog pianolektioner, en färdighet hon använder sig av när hon komponerar och underhåller som barpianist. Hon har genomgått Studiomusikerutbildningen i Piteå, vilket tagit henne till Musicans Institute i L.A. Dessutom är hon utbildad arbetsterapeut, vilket blivit en försörjningskälla. Angående influenser är hon bred, alltifrån r&b till opera. I det digra pressutskicket florerar namn som Kate Bush, Mary J Blige och Lauryn Hill. Framgår att rösten som berörde mest från början tillhör Whitney Houston, vilket definitivt lyser igenom här.

Vokalt är inget inlindat eller otillräckligt, snarare tvärtom. Jabbari har i sitt dna en utstrålning likt Piaf, vågar sjunga ut, förlänga toner som om dessa vore livsavgörande. Det är passionerat osvenskt! Attityden motsatsen till varsamt utforskande. I första eldiga visan Svalornas ouvertyr flätas farsi ihop med svenska, poesi från 60-talets Iran med poesi från Sverige flera decennier tidigare. Vad som inledningsvis fungerar förträffligt, blir däremot komplicerat när Karin Boye tolkas. Genom sin hängivna satsning konkurrerar Jabbari emellanåt med de mångdimensionella dikterna, vilket är olyckligt. Trots föredömlig artikulation föreligger en risk att lyssnaren inte införlivar poemens budskap. Psykologiska bråddjup utvinns av en otrolig röst, vars bärighet har anstrykning av en wailande Whitney. Hade önskat att hon hållit igen emellanåt.

Pianisten Gustav Afsahi är en ypperlig ackompanjatör med utmärkta intron och dito melodiskt anslag, stråkkvartetten – Andreas Forsman (violin I), Hanna Wiklund (violin II), Erik Holm (viola) samt Jessie Langhard (cello) – fyller i snyggt genom dramatiska svängningar, medan jazzbasisten Arvid Jullander spelar homogent, lite i skymundan. I Världens hjärta sipprar influenser från r&b-alster igenom och Vägen hem är melodramatisk så det förslår. Successiv stegring är ett emblematiskt grepp i flertalet tonsättningar, liksom därpå stillsammare partier. Musiken formas till en hybrid av visa, kammarmusik, soulpop harmonier och några stänk jazz. I vissa sekvenser förekommer omkväden på så maximal inlevelse, att det resulterar i en hudlös attack, svårsmält för lyssnaren. När förtvivlan och kamplystnad belyses, uppstår stundom en slags överladdning.

Vill poängtera att stråkarna firar triumfer ett flertal gånger, allra mest i avslutande Man az To Mimordam (Farrokhzad). Flera explosiva arr bränner till. Den rytmiska hettan går inte att ta miste på. Ingen kan med hedern i behåll påstå att patos och pitch saknas, när inlevelsen går långt utanför mainstreammallen. Tekniska förmågan är förbluffande hög, i paritet med den enastående känslomässiga översköljningen. Men för mig drunknar Boye stundtals i detta högintensiva idiom. Nästa år är det tänkt att tonsättningarna ska utgöra stommen i ett scenkonstverk.

Arkiverad under: Skivrecensioner

Primärt sidofält

Nytt

Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Det finns något befriande med att köpa … Läs mer om Köp grisen i säcken – ibland hittar man nya favoritband – En hemlig artist

Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Centerpartiet har fått stort inflytande … Läs mer om Glöm inte att Centerpartiet rustat ned den svenska demokratin

Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Det är knappast någon som går på en Tove … Läs mer om Recension: Tove Lo bjuder Avicii Arena på en rejäl dos sex, pop och attityd

Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Woman and Child Betyg 4 Svensk … Läs mer om Filmrecension: Woman and Child – När kärleken möter sorgen – och rättvisan blir en kamp

Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Foto Peter Fredriksson Unna dig en … Läs mer om Teaterkritik: Unna dig en lycklig liten jul – Historien om årets köpfest – humor som finns utifrån satir, ironi och fniss blandat

Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

v 47 17-20/11 2026 Lunchteatern / … Läs mer om Underfundiga visor med lokalfärg inramas av underhållande anekdoter – Axel Sondén och Flyttfåglarna på Göteborgs Stadsteater

Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Wild Horse Nine Betyg 4 Premiär 20 … Läs mer om Filmrecension: Wild Horse Nine – lurig, klurig, tankeväckande med en fantastisk John Malkovich

Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

The Hunger Games: Sunrise on the … Läs mer om Filmrecension: The Hunger Games: Sunrise on the Reaping

Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Casinot är en av populärkulturens mest … Läs mer om Casino som kulturens scen för pengar och längtan

Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Herr O, urpremiär 27 november 2026 på … Läs mer om Sten Ljunggren spelar Owe Gustafsons alter ego

Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

14/11 2026 Dergårdsteatern i … Läs mer om Mogen publik fick vad de önskade sig och mer därtill – Bohuslän Big Band & Margareta Bengtsson i Lerum

Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Sara Runsten Foto Daniel … Läs mer om Opera, teater, akrobatik och cirkus blir ett när Orionteatern i Stockholm sätter upp Purcells klassiker Fairy Queen

Följ oss på Facebook

Här hittar du Kulturbloggen på Facebook.

Kategorier

  • ..
  • Intervju
  • Kulturpolitik
    • Krönikor
  • Litteratur och konst
  • Musik
  • Recension
    • Bokrecension
    • Dans recension
    • Filmrecension
    • Operarecension
    • Recension av TV-serier
    • Skivrecensioner
    • Spel
    • Teaterkritik
  • Scen
    • Dans
    • Film
    • Musikal
    • Opera
    • Teater
    • TV
    • TV-serier
  • Toppnytt

Etiketter

Bok Bokrecension Böcker Dans Debaser Deckare Dokumentär Dramaten ekonomi Filmkritik Filmrecension Göteborg Hårdrock indie Konserter Konst Kultur Kulturhuset stadsteatern Kulturpolitik Medier Musik Musikfestival Musikvideo Opera Politik Popmusik Recension recensioner rock Rockmusik samhälle Scen Scenkonst skivnytt skivrecension Spotify Stockholm Stockholms stadsteater Teater Teaterkritik Teaterrecension tv TV-serie Video Way Out West

Annonser

Shiba - urhunden med stil
Vill du lära dig att tolka med Lenormand? Här hittar du information om kurs.

SPEL KAN SKAPA BEROENDE

casino utan svensk licens Trustly
Är du från Norge och är intresserad av nätcasinon? På Spillsen.com finns det senaste inom norska online casinon, licenser och slots.
För bäst guide till online casino rekommenderas Casivo

För spel: Minimiålder 18 år - Spela ansvarsfullt | https://www.spelpaus.se/ | https://stodlinjen.se/

Footer

Om oss

  • Kontakt
  • Om oss
  • Sajtips – länkar

Copyright © 2026 · Metro Pro on Genesis Framework · WordPress · Logga in