Emil Ernebro & Filip Jers
Duet
4
Inspelad i Stockholm i Filip Jers studio oktober 2018
Inspelning och mixning: Filip Jers
Mastrad: Stockholm Mastering
Producerad av Emil Ernebro och Filip Jers
Fojablue Records
40:28
Releasedatum: 26/4 2019
Här hörs två genommusikaliska 80-talister från Dalsland respektive Skåne, vars tvååriga samarbete manifesteras på deras debutalbum. Jers lirar kromatiskt Suzuki-munspel medan Ernebro trakterar akustisk gitarr med extraordinärt fingerspel som specialitet.
Bägge har gett ut flera egna skivor, fått en mängd prestigefyllda priser och spelat med många av vårt lands stora. Åtskilliga är sådana jag verkligen uppskattat live, alltifrån Tommy Körberg till Lill Lindfors. Genremässigt står de således bredbenta, lika förtjusta i sväng som finstämda alster. Ernebro skaffade sig sin spetsutbildning I Los Angeles, utgår gärna från bluegrass-tradition och har påverkats av bland andra Tommy Emmanuel. Den skånske munspelaren å sin sida, har turnerat i över 40(!) länder, fått pris som årets musiker på galan Jazzkatten 2016 och träffat den självklara idolen Toots Thielemans. Undertecknad har hängivet lyssnat på och charmats av Jers i Göteborg och flera gånger under Falkenberg Jazzdagar. Denne munspelare i världsklass är dessutom en lysande estradör.
Duet består av tolv låtar av skiftande karaktär. De har hämtats från American songbook, folkmusik, svensk visskatt samt avslutas med en av Ted Gärdestads vackra hits. Med två instrument som normalt framför melodistämman, intar Bengtforssonen stundtals en understödjande roll, även om han ibland ombesörjer intron och kluriga solon.
Vore dem främmande att släppa ifrån sig något slätstruket. Detta är herrar som prioriterar förnämlig kvalitet, genom egna ledorden spelglädje, spontanitet och sväng. Man kan påstå att duons axplock av favoritlåtar står på två ben. Dels snälla, swingbetonade låtar såsom I´ll See You In My Dreams, Autumn Leaves och merparten av On A Slow Boat To China. Dessa har en alltför slätkammad utformning, ger ett oförargligt, rent av ytligt intryck. Denna min erinran uppvägs med råge av många fantastiska arr, i alster som utmanar och förför. Finns gott om exempel på sådana fullträffar.
I´ve Found a New Baby har begåvats med en intressant inramning, vilket gör att det låter fräckt. Mr Bojangles , som jag för ett par år sedan hörde i lysande showversion av Jan Malmsjö, överträffar vad en kan begära av denna ädelsten som borrar sig in under huden. Nature Boy i instrumental tappning är kolossalt spännande när duons instrument hakar i varandras klangbildning. En av flera låtar att beteckna som gigantiskt feta utropstecken. Lika vidlyftigt som betagande excellerar Jers på Someday My Prince Will Come i halsbrytande teknik parat med osviklig känsla för melodi. Hans genomträngande ton kan påminna om ljusaste registret på dragspel.
I ett möte det slår gnistor om är Emil Ernebro otroligt följsam genom att lägga grunder och brodera ut teman. Dynamiken i en genrefri tolkning av folkvisan Uti vår hage, har svindlande dimensioner, som om de dykt djupt och hittat Den helige graal i ett hav av skimrande gåshudsframkallande toner. I särklass kortaste biten Nine Pond Hammer svänger vilt, vilket musikanterna ,roligt nog, inte låter bli att kommentera. Duon seglar i mål med en finstämd Ted Gärdestad-klassiker som görs med naturlig värdighet.
Sammantaget ett förnämligt album från två fullgångna instrumentalister, som gärna undervisar på sina instrument. Hade de avhållit sig från ett par lättsmälta låtar av underhållningskaraktär, till förmån för spänstiga arr på fullödiga kompositioner, hade högsta betyg varit givet.