Monsters and men
4
Svensk biopreimär:
Regissör: Ronaldo Marcus Green
Medverkande: John David Washington, Anthony Ramos och Jasmine Cephas Jones
I Brooklyns brokiga kvarter patrullerar poliserna nattligen. Ett bråk uppstår där en av konstaplarna skjuter en svart man. Men det är högst oklart vad mannen gjort. Kanske fanns ingen anledning. Kanske hade han bara oturen att födas med fel hudfärg, en hudfärg som betyder glåpord, misstänksamhet och på daglig basis ständigt dömande blickar. På avstånd observerar ungdomen Manny händelsen. Via sin mobiltelefon fångar han hela förloppet. Frågan är – ska han publicera filmklippet eller ska han radera det?
Monsters and Men avhandlar tungviktar-ämnena rasism och övervåld inom polisen. På amerikanska nyheter hör vi dagligen om våldsamheter. Det är krig. På gatorna i Brooklyn bataljerar poliser och rasifierade. I filmen följer vi kommissarie Dennis. John David Washington, Hollywoods nya filxstjärna, såg vi i höstas som den våghalsige Ron i Spike Lees Black Klansman. I Monster and Men spelar han åter uniformklädd brottsbekämpare ( Vi hoppas att det inte är ett dåligt omen om att John David redan blivit typecastad). Poliskomissarie Dennis Williams ställs in för ett dilemma – ska han försvara sin kår eller ska han kritisera polisens agerande? Som svart man och bilförare blir han själv stoppad av polis. Detta mina damer, herrar och queers är vardagen hos många svarta personer i ett splittrat USA.
Monsters and Men skildrar fördomarna från båda håll. Det är svarta som drar alla poliser över en kam. Och det är den vita blåljuspersonalen som utan anledning stoppar svarta ungdomar på gatan för visitering. Reinaldo Marcus Green är en skicklig filmregissör. Hans fragmentariska berättelser, det utsökta skådespelet, persongallerian och autenciteten gör Monsters and Men till en verklig filmupplevelse. Narrativt tar han en ovanlig väg. Precis som i Derek Cianfrances “ The place beyond the pines” kretsar Monsters and Men kring flera personer. Green går från den ena över till den andra. Förutom hudfärg har de föga gemensamt. Green synar händelsen ur olika synvinklar. Det breddar berättelsen. Monsters and men ger inga svar. Utan lyfter en viktig fråga in i biosalongen. Marcus Green är finlirets och de små detaljernas man. Utan moralkakor eller övertydlighet dokumenterar han en viktig slice of modern american history som tåls att återberättas. På årets Sundance filmfestival fick Green det prestigefyllda specialpriset. Vi på Kulturbloggen hoppas vågen av filmer om svarta personer och tematik kring rasism är mera än bara är en fluga och är här för att stanna.
Petter Stjernstedt